AMD:s senaste drivrutiner tillför nya funktioner och förbättrad prestanda i spel, men de innebär också att stöd för vissa äldre tekniker försvinner. En sådan teknik är utvecklargränssnittet Mantle, ett lågnivågränssnitt som använts för att låta spelutvecklare optimera prestanda genom att programmera närmare hårdvaran.

DOOM_Vulkan.jpg

Doom (2016) var en av de första speltitlarna som erbjöd stöd för Vulkan, arvtagaren efter AMD:s arbete med Mantle.

Mantle avtäcktes år 2013 och profilerades som en lösning på de existerande utvecklargränssnitten DirectX 11 och OpenGL. Båda dessa gränssnitt är så kallade högnivågränssnitt, vilket förenklat innebär att de har ett antal kontrollmekanismer som koden måste passera innan den når hårdvaran, och resultaten returneras.

Med Mantle togs många av dessa kontrollmekanismer bort och utvecklare kunde då få ut mer prestanda ur processor och grafikkort, med nackdelen att det ställde högre krav på att utvecklaren inte gjorde fel i koden. Om du är nyfiken på konceptet runt lågnivågränssnitt kontra högnivågränssnitt kan du läsa mer om det i SweClockers artikel om den moderna spelutvecklingen.

Mantle fick stöd från högprofilerade utvecklare som EA DICE inledningsvis, men lyckades aldrig etablera sig som en stor utmanare till de etablerade gränssnitten. Utvecklingen avslutades under 2015, varpå AMD lämnade över Mantle till Khronos Group som använde tekniken som bas för lågnivågränssnittet Vulkan.

Då Vulkan har använts i moderna speltitlar som Doom (2016), Wolfenstein II: The New Colossus och nyligen lanserade Rage 2 lever arvet efter Mantle vidare. Själva Mantle i sig pensioneras officiellt i och med AMD:s drivrutin Radeon Software Adrenalin 19.5.1 som släpps i samband med tidigare nämnda speltiteln Rage 2.

Läs mer om lågnivågränssnitt:

I butiken: C-kolon backslash spel

När operativsystemet stavades MS-DOS hade guldklimparna en särskild plats i hjärtat av hårddisken. Den som äger denna t-shirt kan bära världens bästa sökväg med stolthet. Endast i 100 exemplar!

Köp här!