Google Chrome är idag världens mest använda webbläsare och enligt många mätningar har den en marknadsandel på över 50 procent. En välkänd funktion i webbläsaren är inkognitoläget som gjorde sin debut i Chrome under december 2008. Sedan sin introduktion för över tio år sedan har funktionen kommit att användas av många som vill surfa privat, då inkognitoläget gör att information från en internetsession inte sparas på den lokala enheten.

När inkognitoläget aktiveras möts användaren av en skärm med en rubrik som lyder "Du surfar inkognito". Därefter följer en förklaring av vad inkognitoläget innebär och vad det inte innebär. Bland annat står det tydligt att en stor del av informationen som samlas in under sessionen inte kommer sparas lokalt. Men det framgår också att användarens aktivitet kan vara synlig för webbplatser som besöks, arbetsgivare och internetleverantör.

Inkignito.jpg

Nu kallas Google till rättegång på grundval av att inkognitoläget sägs vara vilseledande och att företaget fortfarande samlar in information från användare även när läget är påslaget. De kärandes advokater påstår att Google använder verktyg som Google Analytics och Google Ad Manager för att hämta in data om användaren även när inkognitoläget är aktivt – det är dock oklart om åklagaren har bevis som stödjer anklagelsen.

Advokaterna för den kärande parten säger att miljontals användare har blivit drabbade av Googles inskränkning i deras privatliv och kräver 5000 USD i skadestånd för varje individ som aktiverat inkognitoläget sedan 1 juni 2016. Förutsatt att domen säger att skadestånd ska betalas ut till 1 miljon individer skulle det innebära en summa på 5 miljarder dollar eller ca 45 miljarder kronor. Det kommer dock troligen dröja åratal innan rättegången är över och en dom har blivit nådd.