NAS-enheterna i praktiken
TS-h886 – mer kapacitet än vi kan hantera
Att komma igång med TS-h886 är en relativt simpel historia. Installation av lagringsenheter görs dels utvändigt, där sex platser för 3,5-tums hårddiskar sällskapas av två 2,5-tumsplatser för SATA-anslutna hårddiskar eller SSD-enheter. Installation sker genom att använda det medföljande nyckelverktyget, som låser upp och låser fast lagringsenheterna inför och efter installation. Den som vill installera interna M.2-anslutna SSD-enheter får däremot öppna upp NAS:en och installera dessa i de två interna M.2-platserna.
Med allt installerat startas TS-h886 upp varpå hårdvaran initialiseras, vilket användaren informeras om via en liten LCD-skärm. När uppstart och konfiguration är slutförd kan användaren installera NAS-enheten via en webbadress som står skriven på en klisterlapp, och detta görs via en webbläsare på den enhet du föredrar. Här får du namnge systemet och skapa användare för webbtjänsten My QNAP Cloud. En ändring som QNAP gjort på senare tid är att adminlösenordet numera är slutdelen av MAC-adressen för använd Ethernet-port, istället för admin som varit det tidigare lösenordet vid standardkonfigurationer.
Från listan över NAS-enheter kan du öppna webbgränssnittet för konfiguration av QuTS Hero-systemet på TS-h886, där vi börjar med att skapa en primär lagringspool. Här väljer vi att använda våra fyra Seagate Ironwolf Pro-hårddiskar som en stor pool i RAID5-konfiguration, men som tidigare beskrivit stöds ett antal RAID-varianter där vilka du har tillgång till beror på hur många lagringsenheter du ansluter. Efter det går vi in i menyalternativet cache-accelerering där vi använder våra två SATA-anslutna SSD-enheter för att accelerera prestanda för den primära lagringspoolen.
En titt i menyn för lagring/snapshots visar de kataloger som finns installerade i den lagringspool vi skapade tidigare. Här finns det reglage att aktivera för tidigare nämnda funktioner som komprimering och deduplicering, vilka alltså använder ZFS-funktionerna för att minska utrymmet data upptar i lagringspoolen. Komprimering är aktiverat som standard medan du själv får besluta om deduplicering ska användas för de olika mapparna i lagringspoolen.
Längst upp i kolumnen med menyalternativ hittar du "Ögonblicksbild", vilken som namnet antyder visar en tidslinje över när du skapat ögonblicksbilder av de olika mapparna, och varnar för om det är länge sedan du gjorde en sådan för någon av dem. Här visas också hur mycket utrymme som ZFS-basen använder till att kontinuerligt säkra data, kallat "överallokering". I vår installation används 10 procent till denna överallokering.
Under menyalternativet "Snapshotreplika" listas alla ögonblicksbilder du gjort på lagringspoolens mappar, dels lokalt men även de du kan göra på fjärranslutna NAS-enheter eller annan lagringspool du anslutit till TS-h886. Fjärranslutna enheter nås över en SSH-anslutning och du behöver därför installera denna som tjänst i QuTS Hero. Under menyalternativet "diskar/JBOD" får du som namnet antyder en översikt över installerade lagringsenheter, och möjlighet att konfigurera virtuella diskar på andra NAS-enheter, lokala sådana eller fjärranslutna diton.
TS653D – mer handpåläggning för den SSD-sugne
Trots att det här handlar om en NAS modellen mindre, fysiskt såväl som sett till funktionsutbud, kräver installationen av vårt testexemplar mer handpåläggning än dess storasyskon. Anledningen är att vi valt att expandera den inre lagringen med en duo M.2-SSD-enheter, vilka monteras på ett expansionskort som ansluts över en intern PCI Express-plats. Kvartetten Seagate Ironwolf Pro-hårddiskar installeras lika enkelt som hos TS-h886, genom att dra ut deras tillhörande släde och installera enheten däri.
För att installera SSD-lagringen får vi plocka fram skruvmejseln och plocka loss det yttre höljet. Med det avyttrat är det sedan dags att plocka loss monteringshållaren från chassit, och sedan skruva fast denna på instickskortet. När det är gjort behöver vi fästa det värmedämpande materialet på M.2-enheternas minneskontrollers. Nästa steg är att installera de två lagringsenheterna på instickskortet, men innan det görs måste vi skruva loss dess kylarlösning.
Med allt monterat på instickskortet installerar vi detta i den interna PCI Express-platsen, och trär tillbaka chassit igen. Med fyra hårddiskar och två interna M.2-enheter på plats startar vi upp systemet, och möts av att QTS 4.5 finns redo för installation. Med en ny systemversion på plats loggar vi in i systemet, där det webbaserade gränssnittet känns igen då det är samma som används med bolagets QuTS Hero.
Nyheterna i version 4.5 går ut på att systemet nu är bättre på att hantera migrering av virtuella maskiner, där kravet är att samma processorleverantör måste användas i de inblandade NAS-enheterna. Stöd tillkommer också för Wifi 6-instickskort och systemhantering via Azure AD DS. Vidare nyheter innefattar brandväggen Qufirewall, som stöder IPv6 och geofiltrering för att begränsa åtkomst till ett visst geografiskt område. Den som installerar ett instickskort för Common Fibre Channel SAN kan nu använda dessa med QTS 4.5.
I övrigt är alltså det mesta sig likt från det vi sett tidigare, fast då med ett något avskalat utbud av avancerade funktioner från ZFS-filsystemet i QuTS Hero. I menyn för lagring och snapshots är det exempelvis ett enklare utbud av alternativ för konfiguration som gäller. En skillnad finns redan i steget när du ska skapa en lagringsvolym, där du här har möjlighet att göra den till en Qtier-volym, vilket som tidigare nämnt automatiskt flyttar data mellan snabb och långsam lagring beroende på hur ofta användaren har behov av denna.
