Kryptovalutor i alla dess slag är ett förhållandevis nytt inslag, där de lagar och regelverk som annars reglerar bank- och finansmarknadsrätt inte är anpassade. Dessutom är en av drivkrafterna bakom valutor som Bitcoin, Ethereum och meme-inspirerade Dogecoin att oberoende kunna utföra transaktioner utan ekonomiska institut eller statliga mellanhänder.
Omoderna lagar och oro över att den decentraliserade valutan ska rubba den världsekonomiska ordningen skapar frågetecken för myndigheter världen över. Det råder dessutom delade meningar kring hur kryptovalutor bör värderas, inte minst ur skattesynpunkt. I Danmark har danska skattemyndigheten kartlagt att över två tredjedelar av alla danska transaktioner med kryptovalutor inte deklareras korrekt, och vill förnya lagstiftningen för att hantera det.
Mellan 2015 och 2019 ska cirka 16 000 danska privatpersoner och företag ha handlat i kryptovalutor. Enligt danska skattemyndigheten deklarerades 67 procent av de transaktionerna inkorrekt eller inte alls. I februari i år meddelade de även att 48 personer rapporteras misstänkta för skattebrott och att cirka 29,9 miljoner danska kronor inkasserats från skattesmitande kryptoinvesterare.
Danmarks nuvarande skattelagstiftning har ungefär ett århundrade på nacken. Den utformades 1922, långt innan kryptovalutor ens var påtänkta. För att tackla skatteproblematiken vill Danmark först komma underfund med vilka utmaningar kryptovalutor innebär för landets skattemyndigheter, för att sedan förändra och modernisera lagstiftningen.
En moderniserad lag kan i slutändan bli fördelaktigt för myndigheter liksom privatpersoner och företag. Danmark är inte ensamma om att vilja reglera kryptovalutor. I Kina finns redan förbud på plats och i USA cirkulerar förslag om striktare reglering. Tydligare direktiv och effektiviserad hantering skulle kunna gynna båda parter, särskilt ställt mot ett totalt förbud. Exakt hur och vad som behöver förändras finns det däremot inget förslag om ännu.
Förstör nationell lagstiftning syftet med kryptovalutor?
