För en stor andel av SweClockers medlemmar är timmarna framför diverse skärmar många, särskilt om både jobb, skola och hobby nyttjar datorer på olika sätt. Bakom den upplysta ytan finns åratal av produktutveckling, forskning och intressant teknik. I den här artikeln tittar vi tillsammans med den välrenommerade japanska skärmtillverkaren EIZO närmare på flera spännande områden inom bildskärmsvärlden, med nedslag i ergonomi och flimmer, färgkorrekthet och aningen udda skärmformat.

ENA_Per_H_picture1.jpg

Till vår hjälp har vi Per Hertz, som är VD för EIZO:s svenska division och som varit med sedan starten i Sverige år 1992. Därmed har Per sett skiftet från tjocka till tunna skärmar, men även varit del i processerna kring utveckling av branschledande ergonomiska och färgkorrekta produkter genom tre händelserika decennier.

EIZO är kanske en aktör som många känner till som en av herrarna på täppan när det gäller just färgkorrekta skärmar, men desto färre har en EIZO-produkt på skrivbordet. Tillverkaren riktar sig nämligen primärt mot företag och företagsanvändare, men det är inget hinder för en uppvisning i nördig skärmteknik. Därtill kommer arbetsplats och hem allt närmare varandra, om utvecklingen med högre andel hemarbete fortsätter.

Ergonomi – mycket mer än arbetsställning

Ergonomi för i många fall tankarna direkt till möbler anpassade för god arbetsställning, men läran om arbete är mycket brett och innefattar egentligen alla områden som människan kommer i kontakt med vid just arbete. Att möta behov och brister på en fysisk arbetsplats är en viktig del, men fysikaliska aspekter som ljud, temperatur och ljus är också mycket centrala för välmåendet.

FlexScan_EV2480_press.jpg

Stabila stativ som inte wobblar kan vara en avgörande parameter när företag gör skärmköp. Justeringsmöjligheterna är dock fortsatt nödvändiga ur ergonomiskt hänseende.

Trötta ögon och huvudvärk är ett problem som kan komma av långa timmar framför bildskärmen och här är också kopplingen till det rent fysiska väldigt uppenbar. Att behöva anstränga ögonen eller spänna kroppen tvingar användaren till en sämre arbetsställning och plötsligt flankeras trötta ögon av en ansträngd nacke. Som en stor aktör på arbetsplatser är detta område därför viktigt för EIZO, som dels skickar med stativ som verkligen går att justera på rätt sätt, dels helt eliminerar det uttröttande flimret som finns i bakgrundsbelysningen på många skärmar.

Vad är då flimmer? Per Hertz vrider tillbaka klockan för att berätta om de tunna LCD-skärmarnas tidiga år, när bakgrundsbelysningen sköttes av lysrör. Det är sällan önskvärt att använda en skärm med maximal ljusstyrka. För att styra detta med digitala signaler, som bara kan vara av eller på, slås belysningen på och av många gånger per sekund för att bli svagare. Med just lysrör är detta inte nödvändigtvis ett problem eftersom de inte är så snabba att följa styrsignalen och därför svajar ljuset.

pwm dimming.jpg

När bakgrundsbelysningen byttes mot lysdioder, LED, blev situationen en annan och ett uttröttande blinkande var ett faktum. Att styra ljusstyrkan på detta vis kallas pulsbreddsmodulering, pulse width modulation, eller kort PWM och är väldigt vanligt. Det syns exempelvis också när varvtalet för fläktar justeras och görs genom att variera hur lång tid den digitala signalen är på. Med fler släckta tidsperioder blir ljusstyrkan lägre, men blinkandet samtidigt tydligare.

Ett alternativt sätt att styra ljusstyrkan är att istället mata belysningen med likspänning som justeras efter önskad bakgrundsbelysning, vilket är en del i EIZO:s patenterade hybridlösning för att erbjuda flimmerfria skärmar på riktigt. Den andra och betydligt vanligare metoden för att komma runt flimmer är att omvandla lågfrekvent till högfrekvent. Detta innebär att bakgrundsbelysningen istället aktiveras och inaktiveras väldigt många gånger per sekund, för att det ska bli svårare för kroppen att registrera.

Variabel likström eliminerar flimret

Ingen lösning är helt perfekt och genom att vända sig till det högfrekventa flimret följer också stor påverkan på bilden, en uppoffring EIZO inte ville göra. Med en variabel likströmsmatning följer istället andra hinder, där den extra kretsuppsättningen måste hålla en stabil spänning för att inte svaja, men också täcka in ett brett och finkornigt spann av spänningar för att möta olika nivåer av ljusstyrka.

DC dimming.jpg

Med låg spänning är det svårt att hålla en både exakt och stabil nivå, varför företaget har en hybridlösning där PWM-styrning tar vid när ljusstyrkan är riktigt låg. Låg ljusstyrka är ett problematiskt område och ibland väljer tillverkare helt att undvika detta, genom att helt enkelt göra det omöjligt att underskrida en nivå om exempelvis 25 procent av den maximala styrkan. Detta är givetvis inte optimalt för att kunna anpassa till varje arbetsplats.

På temat ljusstyrka och ergonomi har många EIZO-skärmar valfri automatisk anpassning till ljusstyrkan i det omgivande rummet, som ska sikta på att göra skärmen ungefär lika ljusstark som ett vanligt papper i detta rum. Om ögat tvingas anpassa mellan ett mörkt papper och en ljus skärm är detta också tröttande, varför Per Hertz tipsar om att en väl anpassad ljusstyrka ger ett lyft på arbetsplatsen oavsett skärm.

Djupdyk i skärmkunskap

Med gedigen kunskap som täcker både högt och lågt i skärmvärlden har EIZO samlat stora delar i guider på engelska, som går att nå genom bolagets webbsida. Allt från hur mångsidiga USB Type-C fungerar och vilken typ av skärm som passar bra för hemarbete, till forskning och framsteg bakom produkterna står att läsa mer om. Perfekt för den som vill grotta ned sig i detaljer under höstens mörka kvällar!

EIZO:s digitala bibliotek

Korrekt färgåtergivning alltid lika aktuellt

Att utforma en bildskärm är en balansgång mellan olika kompromisser och att inkräkta på färgkorrekthet genom högfrekvent flimmer fanns som nämnt inte på EIZO:s karta. Bolaget sätter en korrekt bild i centrum för alla sina produkter och en neutral gråskala är en kalibrering som finns hos bolagets alla skärmar sedan mer än 15 år.

Per beskriver att det ställt mot CRT-tiden är knepigt att visa en neutral gråskala, vilket alltså innebär att inga RGB-toner dominerar – skärmen kan verkligen vara helt grå. Problemet är inbyggt i LCD-tekniken, men kräver därför noggranna komponentval när bakgrundsbelysning och de olika lagren i panelerna kombineras. På papperet kan två paneler från två olika tillverkare se helt likvärdiga ut, även med mätutrustning, men ögat kan direkt uppfatta skillnader. EIZO tillverkar inga egna paneler utan samarbetar med flera tillverkare, och väljer de varianter som presterar som önskat för särskilda produkter.

Photographer_4_no_expiration.jpg

Beroende på om en skärm är framtagen för färgkritiskt arbete som vården eller filmindustrin, kalibreras den av förklarliga skäl extra noggrant direkt på fabriken. Oavsett modell inom dessa segment är panelerna mycket uniforma över hela skärmytan. I tillägg går det även att hårdvarukalibrera, antingen via inbyggd eller extern utrustning. Bakgrundsbelysningens lysdioder kan med tiden börja skifta något åt blått eller rött, men ska generellt också hålla sig på mattan. I en skärm är många lager och delar av olika plastmaterial. Här finns utrymme för påverkan av bilden genom åldrande, varför materialval är en viktig del i att skapa en färgkorrekt skärm som håller över tid.

Nivåerna av val, kompromisser och anpassningar är alltså många fler än vad en skärm vid första anblick ger sken av. För att förskona plasten från åldrande i största möjliga mån är skärmens temperatur en stor aspekt, eftersom värme åldrar och dödar när det gäller elektronik och teknik. EIZO har nätdelarna inbyggda i skärmarna, men satsar på hög energieffektivitet och fläktar när det behövs, för att skärmarna ska vara svala och jämnt tempererade. Här flikar Per in att det faktiskt finns ganska stor skillnad på marknaden, vilket blir tydligt genom objektivet på en värmekamera.

Den högfrekventa EIZO-skärmen finns inte ännu

Vi frågar EIZO vad de tänker om den åsikt som ofta framförs i forumet när högfrekventa skärmar kommer på tal, alltså att det även utanför spel är trevligt med en välflytande bild. Per Hertz håller med om att så snart skrollande eller liknande förekommer är det uppskattat, men att inte ha sådana i sortimentet i dagsläget är en kompromiss som också hör samman med de höga kraven på bildpanelerna.

Hög bildfrekvens har helt enkelt inte varit ett tillräckligt stort fokusområde för paneltillverkarna, eller så har de inte lyckats att blanda goda bildegenskaper med 120 eller 144 Hz. LCD-paneler har nämligen flera inneboende problem och IPS-varianterna är de vanligaste i EIZO-skärmar. Oavsett variant är de dock inte särskilt snabba när det kommer till att vrida kristallerna från en ton till en annan.

Per Hertz förklarar att vissa paneltyper klarar närliggande toner bra men hamnar på efterkälken för en omställning mellan svart och vitt, medan IPS är ganska jämn oavsett vilken omställning som ska göras. För att snabba upp detta kan tilltag som högre spänning eller annan viskositet (tröghet) för de flytande kristallerna användas, men – tro det eller ej – det påverkar bilden ordentligt. Ojämnhet i färgerna, skuggor och en flammig bild är oönskade och möjliga effekter.

Den färgkorrekthetsfixerade tillverkaren ser dock uppenbarligen värdet med högfrekventa skärmar och har ämnet uppe på agendan med jämna mellanrum, även om bolagets gamla spelanpassade skärmar inte längre utvecklas. När och om paneler och lösningar som håller måttet på båda fronter återstår att se.

Kontorslandskapet har talat: "Bildförhållandet 16:10 är bättre"

När en bärbar dator eller bildskärm som inte levereras med det uttjatade bildförhållandet 16:9 blir det ofta en stor snackis i kommentarstrådarna – särskilt när det handlar om format som bygger på höjden. 16:10 är av sådana kommentarer att döma en stor favorit och fördelen syns på exempelvis webbsidor och i ordbehandlare, där en större del av innehållet ryms på skärmen.

fits_comfortably.jpg
16-9 vs 16-10.jpg

Det må se ut som en liten skillnad, men några extra centimeter av dokument och webbplatser kan ofta komma väl till pass.

Detta format förekommer i hög grad i EIZO:s sortiment, även om 16:9 är lite vanligare. Vid sidan av sådana okontroversiella bildförhållanden finns också specialskärmar med kvadratiskt bildförhållande, 17:9, 24:10 och så vidare. 24 tum stora skärmar av 16:10-typ är dock ett format som hålls vid liv och ser en renässans eftersom användare på kontor likt många SweClockers-medlemmar ser den stora nyttan med extra arbetsyta på höjden.

Vad är då ursprunget till "sämre" 16:9? Per Hertz förklarar att det är kopplat till minimalt svinn vid tillverkningen av panelerna, där produktionslinorna är anpassade efter att tillverka TV-apparater och då är det formatet som används. För att lägga vantarna på produkter paneler med exotiska format sticker ofta priserna iväg ordentligt, eftersom tillverkade volymer är små och inte sällan är de anpassade för inbyggnad och dygnet-runt-drift, vilket rimmar illa med användning i en arbetsskärm.

EIZO är dock tydliga med att även om kontorslandskapet röstar för 16:10 och 24 tum är det viktigt att ha viss bredd i både upplösning och bildformat. Det går inte att ta för givet att användare i en organisation har behörighet eller system som klarar skalning och därför är inte nödvändigtvis 4K UHD på 27-tumsskärm det perfekta valet. Per inflikar därtill att Windows fortfarande inte är optimalt när det kommer till skalning. Resultatet kan bli suddig text och oklara ikoner, vilket direkt för diskussionen tillbaka till det vidsträckta ergonomiområdet.

Sverige kan påverka elektroniktillverkarna

Materialval är som nämnt en aspekt som är av vikt för att kunna lämna fem års produktgaranti även på en färgkorrekt skärm, men materialen som bygger upp huven och det som finns under den är förknippade med fler beslut och kompromisser. Flamskyddsmedel är något som på senare tid fått en plats i rampljuset med den så kallade kemikalieskatten, som kan lägga flera hundralappar på priset på produkter. Flamskyddsmedel är dock inte bara del av många teknikprylar för sakens skull, utan används ur elsäkerhetssynpunkt.

EIZO har historiskt satsat på att snabbt anpassa sina produkter enligt TCO-certifiering för att undvika kemikalier, hälsovådliga material och minska energiförbrukning. TCO vitlistar material som är okej att använda. När kemikalieskatten togs i bruk började företaget därför byta ut och anpassa lösningar för att hålla sig borta från de svartlistade substanser som lagen innefattar, där exempelvis flamskyddsmedel på kretskort ersattes av kapsling för bibehållen elsäkerhet.

I forumet diskuteras då och då att kemikalieskatten inte har någon påverkan på tillverkare när det är en förändring som görs på en så liten marknad, men EIZO är alltså ett tydligt exempel på att så inte nödvändigtvis behöver vara fallet.

En skärm för både jobb och nöje

Avslutningsvis frågar vi EIZO och Per Hertz hur de ser på utvecklingen framöver, där pandemin accelererat den utdragna processen som gör arbete på distans till en större del av arbetslivet. Med fler och fler som har ett sekundärt kontor i hemmet ligger tanken nära att utrustningen ska kunna nyttjas både privat och i tjänsten, något som är optimalt ur ekonomi-, resurs- och platsaspekt.

USB-C_no_expiration.jpg

Per håller med om den saken men ser samtidigt problematiken att exempelvis få till ett välflytande spelande och en färgkorrekt arbetsyta genom samma produkt, åtminstone om en EIZO-skärm används. Som nämnt är det inte uteslutet att en sådan kombination blir möjlig framöver, men i dagsläget är ett smidigt skifte och inkoppling av en bärbar dator centralt, där mångsidiga USB Type-C är del i detta.

Som väntat arbetar företaget också med att titta på nya skärmtekniker och format. Ultrabreda paneler har exempelvis hittat en punkt där de inte ger avkall på bildegenskaper, medan OLED framöver kan bli aktuellt, liksom Micro LED. Framtiden får dock utvisa när teknikerna är mogna nog för att klara sig igenom det lilla nålsögat.

Tips från skärmcoachen

EIZO säljer främst till företag, men de som tillbringar långa dagar framför skärmarna är många fler än de företagsanställda. Är det kört för en ergonomisk och färgkorrekt skärmsituation utan en EIZO-skärm då? Nej, så är inte fallet och det finns en gäng knep för att förbättra detta. Som en avrundning på artikeln lämnar EIZO sju tips på hur du enkelt kan göra tiden framför din skärm lite bättre.

  • Reflexer eller bländning ska undvikas. Se till att inte få infallande ljus från närliggande fönster — framförallt bakifrån — och anpassa belysningen.

  • Undvik också att sitta mot ett fönster då detta kommer att ge stora variationer i kontrast gentemot skärmen, vilket tröttar ögonen.

  • Välj en bildskärm som kan justeras både i höjd och vinkel. Överkanten av bildytan på skärmen skall justeras strax under ögonhöjd i en vågrät, linje vilket gör att man tittar något nedåt på bildytans mitt.

  • Skärmen skall normalt vara mellan 50 och 70 centimeter från bordskanten och tangentbordet cirka 15 centimeter in på bordsytan.

  • En justerbar stol och helst även höjdjusterbart skrivbord ger en bättre ergonomi och arbetsytan eller bordet bör oftast vara i armbågshöjd.

  • Har din skärm blåljusreducering så bör du använda den redan på eftermiddagen och kvällen. Om det går att aktivera funktionen med automatik (styrt över dagen), gör det!

eyestrain_img_022.jpg
  • Använd skärmen med anpassad ljusstyrka beroende på ljuset i rummet. Bäst är att ha en automatisk justering inbyggd i skärmen, som kan individanpassas eftersom vi alla behöver lite olika ljusstyrka (personliga preferenser, applikationsstyrt samt påverkas av ålder). Max ljusstyrka under hela dagen är tröttande för ögonen vilket får andra följdeffekter. Ställ ned ljuset i skärmen till en behaglig, men inte för hög nivå.

Vi tackar EIZO och Per Hertz för den intressanta pratstunden, tipsen och glimten av den komplicerade men fascinerande processen bakom fönstret mot den digitala världen!

Eizo-Logo.png

Sponsras av EIZO

Denna artikel produceras i samarbete med Eizo, som betalar för publiceringen. Tack vare sponsorskap och samarbeten kan SweClockers fortsätta erbjuda högkvalitativt innehåll utan kostnad för dig som läsare.