Sakernas internet, även kallat Internet of Things (IOT), är ett samlingsbegrepp för den snabbt växande gruppen vardagselektronik som ansluts mot internet. Det inkluderar bland annat stora delar av de prylar och tekniker som utgör det smarta hemmet, men allt från maskiner till fordon får plats under det relativt breda begreppet.

Det omfattar redan flera miljarder enheter, en siffra som väntas fortsätta växa de kommande åren. Många av enheterna är små och portabla, vilket även kräver små portabla energikällor. I nuläget består det ofta av olika slags batterier, något en grupp brittiska forskare vill ändra på. I ett nyligen publicerat arbete har de lyckats driva en dator med hjälp av bakterier.

Forskningsprojektet har genomförts i samarbete med brittiska kretsdesignern ARM. De har stått för utvecklingen av den testplattform som använts, där energisnåla processorn ARM Cortex M0+ har huvudrollen. För att driva det hela har forskarna sedan byggt kapslar innehållandes vatten och Synechocystis, tidigare även känd som en slags blågrönalg. Trots att det både kallats för och liknar en alg är det dock en slags fotosyntetiserande cyanobakterie.

In the experiment, the device was used to power an Arm Cortex M0+, which is a microprocessor used widely in Internet of Things devices. It operated in a domestic environment and semi-outdoor conditions under natural light and associated temperature fluctuations, and after six months of continuous power production the results were submitted for publication in the journal Energy & Environmental Science. – University of Cambridge

I inkapslat format genererar cyanobakterierna ström, som räcker för att driva den enkla ARM-baserade plattformen. Eftersom att bakterierna håller sig vid liv genom fotosyntes kräver de ingen tillsatt näring i övrigt. För att fotosyntes ska kunna ske krävs däremot solljus, men enligt forskarna ska algerna ha fortsatt generera ström även i mörker. Det ska sannolikt bero på att de i korta perioder av mörker konsumerar eventuell överskottsenergi.

Exakt varför de alstrar ström är inte helt klarlagt och presenteras som två teorier. Den ena är att cyanobakterierna på egen hand producerar elektroner, medan den andra går ut på att miljön i kapseln resulterar i att kapselns elektrod i aluminium korroderar. Till följd av att elektroden inte tagit någon nämnvärd skada tror forskare att den förstnämnda teorin ligger närmast sanningen.

Metoden är inte tillräckligt kraftfull för att driva några mer högpresterande datorer eller enheter inom den närmsta framtiden. Forskarna menar däremot att det kan bli ett billigt, miljövänligare alternativ till små litiumbatterier i exempelvis sensorer, särskilt i situationer där inget fast elnät finns att tillgå.