Debatten om skärmtid sträcker sig en bra bit tillbaka och uttryck som "fyrkantiga ögon" klingar bekant för många som växt upp med TV och datorer mer tillgängligt. Med smarta telefoner och surfplattor har det fått ytterligare fart, något som lagt grunden till en ny studie om hur barns kognitiva förmåga påverkas av bland annat spelande.

Bakom studien ligger Karolinska institutet i Sverige, som tillsammans med nederländska Vrije universiteit undersökt amerikanska barns skärmvanor. Totalt 9 000 barn i åldrarna 9 till 10 år fick genomföra intelligenstester, samtidigt som barnens vårdnadshavare fick redogöra för hur mycket tid barnen ägnade åt att se på TV, spela datorspel eller nyttja sociala medier.

Efter 2 år följde studien upp cirka 5 000 av barnen, som fick upprepa samma tester. I genomsnitt tittade barn på TV cirka 2,5 timme per dag, medan en halvtimme ägnades åt sociala medier och en timme till datorspel. Resultaten visade att de barn som under den tiden spelat mer datorspel än genomsnittet också ökat sin intelligens med cirka 2,5 IQ-poäng mer. Att se på TV eller använda sociala medier hade dock ingen påverkan, varken positiv eller negativ.

Vi har inte undersökt skärmvanors effekter på fysisk aktivitet, sömn, välmående eller skolprestation och kan därför inte säga något om det. Men resultaten ger stöd för att skärmtid överlag inte har någon negativ effekt på barns kognitiva förmåga, och att datorspelande tvärtom kan bidra till högre intelligens. Detta är i linje med flera experimentella studier av datorspelande. – Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap på Karolinska institutet.

Enligt Torkel Klingberg, som är del av den forskargrupp som utfört studien, kan den positiva effekten av datorspel bero på att spelandet inte är lika passivt som exempelvis att se på TV. Det är inte ovanligt att spel har någon typ av problemlösningselement, som kan tänkas hjälpa barn träna kognitiva förmågor som arbetsminne.

Han påpekar dock även att studien har vissa begränsningar. Exempelvis skiljer studien inte på olika genrer eller typer av datorspel, utan utgår endast från ett genomsnitt. Studiens syfte är även begränsat till specifikt intelligens, och undersöker därmed inte huruvida spel eller andra skärmvanor påverkar sömn, fysisk aktivitet, skolprestation eller barnens generella välmående. Resultaten är även endast baserad på amerikanska barn och resultaten kan därmed se annorlunda ut i länder med andra spelvanor.