Det är helt klart något visst med små datorer, som för hemmabyggaren innebär både nya utmaningar och möjligheter. Att intresset för litet är stort syns också på chassimarknaden, där kompakta modeller ökat i antal de senaste åren. Det är också något visst med små företag, tänker jag, när jag helt plötsligt sitter upp på en motorcykel tillsammans med Louqe-grundaren Patrik Michalski. Vi kryssar genom den sommartrötta Solna-trafiken och är snart på plats vid kontoret och verkstaden där Patriks entusiastprisade chassiföretag Louqe håller till.
Ghost S1 gav kompakta premiumchassin ett ansikte.
En eftermiddag för drygt fem år sedan äntrade startup-företaget SweClockers forum för åsikter om ett första utkast på Ghost S1. Ivriga medlemmar flika snabbt in och utvecklingen kunde följas nära i realtid, för att en dag pröva lyckan med Kickstarter. Den andra rundan på crowdfunding-plattformen gick hem och Ghost S1 seglade snabbt upp som en välbyggd favorit på Mini ITX-himlen.
Patrik häller upp en kopp kaffe och vi tar plats i ett konferensrum på det delade företagsutrymme som Louqe arbetar från. Frågorna är självklart många och handlar om Patrik, Louqe, Ghost S1 och framtiden. Mest logiskt är kanske att börja från början och med Patrik, som sedan uppväxten i Kista varit intresserad av teknik och datorer. Med tanke på företaget han grundat är det kanske ingen skräll, men det visar sig att vägen till chassiframgångarna är allt annat än spikrak.
Skruvmejsel i hand från tidig ålder
Teknikprylar och att med hjälp av skruvmejsel undersöka hur saker fungerar har alltid varit av intresse för Patrik, som ofta brukade sitta med sin pappa i arbetsrummet på kvällarna. 5,25-tumsdisketterna åkte in och ut ur datorn, men kanske mest in? Hur mycket fick egentligen plats? För att ta reda på det åkte skruvmejseln fram, och det var bara en av många produkter som fick samma behandling. Vid 10 års ålder var det dags att bygga den första egna datorn, med en 486-processor, 2 MB RAM och 50 MB hårddisk.
Patrik är uppväxt i Kista och beskriver det som en förort med IT-tyngd. När han var 14–15 år byggde han datorer till alla kompisar och de hade LAN, med CRT-skärmar som fraktades till pingisrummet i kundvagnar. För att spela tillsammans var det koax-nätverk mellan alla datorer som gällde. På spelfronten rullade bland annat Red Alert, Quake och resource management-spel.
Att flytta hårdvaran någon gång ibland gick väl an, men för att spela ihop på vardagar blev detdial-up som var gratis – med baksidan att ingen i hushållet kunde ringa. Föga förvånande blev det då mycket bråk, och lösningen var att gemensamt köpa en fiberlina att dela på, med koax-kablar hängandes över innergården, som redan befolkades av utrustning från områdets radioamatörer. Kista blev kort därefter något av en testbädd för fiberupkoppling och då gällde gratis uppkoppling: 100 Mbps upp och 100 Mpbs ned.
Aluminiumchassin i tankarna sedan 2004
Med datorintresset djupt rotat började Patrik att senare att läsa industriell ekonomi vid KTH, och här såddes flera viktiga frön till Louqe och datorlådorna. Året var 2004 och vid sidan av studierna spelade Patrik paintball, där han blev fullständigt förälskad i anodiserade markörer av blästrad aluminium. I samma veva besökte han tillsammans med studentföreningen SAPA, som jobbar med att extrudera aluminium. Företaget visade hur de effektivt kunde producera genom att pressa aluminium genom en die, en form av mall, och kunderna betalade ett påslag om 15 procent av materialkostnaden för besväret. Varför gör man inte chassin på det här viset?
Hos ikoniska Ghost S1 lyser ett halvmåneformat yttre med sin frånvaro. Med facit i hand kanske det blev bäst så.
Det hittade han då inte något bra svar på, och under andra året på KTH slängde sig kompisarna Joel, Lovisa och Patrik över aluminiumplåt för att designa ett halvmåneformat HTPC-chassi. En större låda skulle bli för dyr. Patrik lutar sig tillbaka i stolen och reflekterar över att de då inte hade någon aning om att bolagsbyggande inte bara handlar om att tjäna pengar, utan också att bygga varumärke och community. Efter ett nej från KTH:s innovationsbyrå lades projektet på is, men idén marinerades i många, många år.
Tio år i datorexil
Patrik fortsatte med ett generellt spår för att fylla i kunskapsluckorna, för att någon gång kunna göra verklighet av idéerna. I tio år arbetade han som managementkonsult, en bransch med hysteriska fakturor och stort ansvar. Det kräver att man levererar värde till kunden varje minut och det är ganska hög press med många långa arbetstimmar. Under julledigheten 2016 reflekterade han över att jobbet tar all tid. Som ensamstående pappa och del i många projekt finns det inte nog med tid för vänner och familj och så ville han inte ha det.
Varför ser det ut såhär? Det är den dyraste teknikprodukten du har i ditt hem, men det är också den fulaste och enklaste kabinettet. Kaffebryggare, kyl, frys – allt har mer miljövänlig, modernare tillverkningsteknik och ett snyggare yttre, trots att de kostar mindre än datorn.
Den utlösande faktorn kom när han då ville återknyta kontakten med sina gamla spelpolare, en återförening som krävde att bygga en bättre speldator. Han slogs då av att datorlådorna såg likadana ut som förr, med samma, antika produktionsmetoder och snarlik estetik. Det var bockad plåt, ofta nitade fogar och pulverlack på det. Med ett decennium av kunskaper som managementkonsult ville Patrik undersöka varför så var fallet. En relativt enkel sak med hjälp av databaser och lång erfarenhet.
Små datorlådor en självklar lösning
Förklaringarna: Det är två gigantiska tillverkare i Kina som gör 90 procent av världens datorlådor. De har enorma maskinparker som snurrar på och är nöjda med att inte ändra på det. Det andra och mest centrala, är att datorchassin är skrymmande produkter. Frakten för en sådan låda från Kina till USA är 200 kronor och för att kunna sälja produkten måste tillverkaren därför ta till billigast möjliga tillverkningsmetoder. Här såg Patrik en uppenbar lösning, nämligen att flytta kostnaden från logistik till något som faktiskt är värdefullt för kunden genom att bara minska yttermåtten.
Om man bygger litet, mer premium, och inte använder de gamla tillverkarna, kan man göra på helt annat sätt och stor förändring i branschen. Med detta i bakhuvudet insåg han att det var dags att återvända till de gamla chassiplanerna. Som managementkonsult tjänar man bra och under julledigheten uppskattade Patrik att han kunde leva på sparade pengar i två år. Vad var det värsta som kunde hända? Det sämsta är ändå bättre än idag, och med nya erfarenhet och ett kvitto på om idén faktiskt fungerar som grädde på moset.
Som bollplank och medhjälpare med webbsidan fick han kompisen och kollegan Jesper med sig på tåget, men också investeringssugna chefer och kollegor från arbetsplatsen han då lämnade. Efter den första rundan på Kickstarter tog Patrik in pengar för att få till en ordentlig prototyp och satsade allt. Resten är, som man säger, historia, som nu ska redas ut i detalj.
Ghost S1 med siktet på entusiasternas godkännande
I sin efterforskning kunde Patrik konstatera att Small Form Factor (SFF) passande nog också var det datorchassisegment som växte snabbast, och den som haft koll på utvecklingen på chassimarknaden kanske känner igen det tilltagande intresset för små burkar. På senare år har det lanserats flera intressanta varianter, men Ghost S1 med lansering år 2017 var det få varianter som kombinerade kompakta yttermått, påkostade materialval och plats för ordentliga komponenter.
I produktutvecklingsarbetet satte Louqe tillsammans med ett aktivt community, bland annat i SweClockers forum, krav att försöka tillgodose. Listan blev lång och komplicerad. Entusiaster är nämligen särskilt svåra att tillfredsställa, men att bli entusiasternas förstahandsval var nämligen Patriks strategi med debutchassit Ghost S1. På Louqes kontor trängs prototyperna som visar stegen fram mot slutprodukten. Första testet var en böjd aluminiumplåt, för att undersöka om dimensionerna fungerade med en vattenkylare.
Första testet ser inte mycket ut för världen.
Patrik beskriver hur en debut med en riktig entusiastprodukt är ett beprövat koncept. Det handlar om att golva de galet insatta med en första produkt, för att sedan göra en bra uppföljare som tilltalar den breda massan. Vid det laget har nördarna givit varumärket tummen upp, och de mindre insatta kan med gott samvete lägga vantarna på massmarknadsversionen. För den senare är priset en viktig egenskap och jag bjuds på en lång och intressant utläggning om hur mycket små och kostsamma delar som ligger bakom Ghost S1.
Varje hål [i sidopanelerna] borras, det ska fräsas för ett filter som aldrig kom. Mycket bearbetning och små detaljer: Sidopanelen ska planfräsas och så har den en radie, för att ljuset inte ska reflekteras platt utan ge en mjuk känsla. Det är inte alla som vet det, men hela sidopanelen är en jättestor radie på 200 meter eller något sådant. Den växer 0,2 millimeter i mitten och måste tillverkas exakt. Där sugs sidopanelen ned innan den borras och planfräses, och när det släpper får den böjen. Vi behöver inte extrudera det, det är bara huvudvärk.
Det är så mycket onödig skit i den där sidopanelen som kanske ingen uppskattar. En entusiast kanske tycker att det är värt 1 000 kronor extra för att få *schick*-ljudet när panelen dras loss, vilket man kanske gör några få gånger. Bara vetskapen kan för några vara värt det. Massmarknaden vill inte betala 1 000 kronor för att kunna dra upp sina paneler som något svärdet i stenen-tänk.
Ghost S1 har en dyr riser-kabel för att kunna montera grafikkort och moderkort baksida mot baksida. Om den plockas bort från materiallistan är det sidopanelerna som står för 70 procent av kostnaden, och för de flesta tillför de inte så mycket. Men i nördkretsar, där verklighetens ljud- och ljuseffekter spelar roll, lyckades Louqe nå sitt mål och få renommé som en schysst tillverkare. Succéchassit var alltså inte skapat för att vara en produkt att tjäna pengar på, men detsamma gäller den svenska marknaden.
Sverige är asviktigt för input, men pengarna kommer från alla andra ställen än Sverige. Jag ser det som att det inte är vi, inte Louqe som gör något, utan det är hela Sverige ihop. De som hänger i forumen och är engagerade, och vi har ett extremt engagerat och kommer med idéer
De svenska kunderna är egentligen inte särskilt många, men de har varit starkt bidragande till att Ghost S1 finns på marknaden och att i sin tur erbjuda produkten – både genom egen webbutik och återförsäljare – känns enligt Patrik viktigt. Det tjänas dock inte pengar på det viset, men i USA får privatpersoner importera upp till 1 000 USD moms- och tullfritt, så där tjänar de bra och har marginaler.
Uppföljaren Raw S1 – framsteg och missade mål
Med Ghost S1 menar Patrik att Louqe löste biljett till den stora arenan, genom att visa vad de kan och därefter rulla ut del två: En produkt som faktiskt går att sälja till den breda massan och gå med vinst på. Svaret på detta var Raw S1, ett tornchassi som till skillnad från Ghost S1 kom lite mer som en överraskning.
Louqe bjöd inte på en publik utvecklingsprocess i forumet och att det var tänkt att bli en money maker var en del i detta. Det var många företag som mer eller mindre kopierade Ghost S1 och för att massmarknadsprodukten Raw S1 inte skulle gå samma öde till mötes satsade Louqe på patent och mönsterskydd. Därmed är det inte tillåtet att presentera produkten i förväg.
För att nå en bred massa krävs inte bara en lägre prislapp utan också att produkten är mer lättanvänd. Under produktutvecklingsprocessen arbetade de därför mycket med att öka kompatibiliteten med hårdvara, för att inte enorma kunskaper och kompatibilitetslistor skulle vara ett måste. Därtill är kravspecifikationen inte riktigt densamma för entusiasten som för gamern, vilket gör att många av de onödiga detaljerna som ingen märker kan skalas bort.
► SweClockers test: Louqe Raw S1 – kompakt premiumchassi med vissa skavanker
Medan radier och planfräs försvinner, tillkommer dock helt andra utmaningar och produktion helt i Sverige, med 15 olika leverantörer. Eftersom Louqe inte behöver lyda de stora kinesiska tillverkarna är byte av produktionsanläggningar något de lätt kan göra, och för att lyckas med Raw S1 var det också mer eller mindre ett krav. För Raw S1 används de bästa tillverkarna för det mesta, men särskilt för extruderingen av aluminiumkroppen. Det finns två–tre verk som kan göra detta i världen.
Till den sista punkten och det missade målet: För att bli kassako och produkt för alla siktade Louqe på att göra Raw S1 betydligt billigare än Ghost S1. Målet var under 2 000 kronor, men det gick inte vägen. Med riser-kabel som ett fortsatt dyrt inslag, tillverkning i Sverige och därtill stigande råvaru- och logistikpriser hamnade priser högre än så. Bytet till tillverkning i Sverige är dock något som Patrik verkligen uppskattar och som rimligtvis hänger med även när nästa chassi ser dagens ljus. Allt blir mycket enklare, och på sikt billigare.
Köpare kommer med hjälpande hand
Omvärlden har bjudit Louqe och alla andra på en rejäl omgång de senaste åren, och än är det inte slut med slängar av sleven. För en tid sedan rapporterades om att Louqe rear ut datorlådor för att få rull på kassan, till följd av triss i dålig tajming. Innan pandemin var kassaflödet gränsen för deras produktionskapacitet. Alla chassin som dök upp på Amazon var slut inom 24 timmar och det gick därför inte att möta efterfrågan.
Att vara ute själv på havet i en liten båt, med bara tre man som ror, då blir det ganska mycket att hantera. Det blir skakigt emellanåt och särskilt nu under pandemin, halvledarbristen, råvarupriser som går upp 200 procent, logistikkostnader som går upp 500 procent... och efterfrågan som går ned 95 procent.
Sedan år 2020 har det med andra ord varit hårda bud för det lilla gänget som driver Louqe. Även om pandemin inte innebar samma köpstopp som nu rådande världsläge eller kretsbristen, medförde det att produktutvecklingen blev svårare. "Boots on the ground" är enligt Patrik A och O för att få till en bra produkt och det var helt enkelt inte möjligt, med kinesiska fabriker och globala restriktioner. Facetime och Teams fungerar, men inte alls lika bra som att i verkligheten stå och vrida på saker.
Utan investeringar hade Louqe inte klarat att vänta ut stormen och för ett drygt år sedan klirrade det till i kassan. Det går inte att kliva in på hårdvarumarknaden och lyckas med det utan att det väcker intresse från etablerade företag, och i Louqes fall kom blickarna särskilt från globala kringutrustningsföretag. För en av dessa aktörer är intresset ömsesidigt, eftersom i fråga är väldigt måna om att Louqe ostört ska fortsätta med nuvarande anda, som en lättfotad organisation med start-up-känsla och innovativa produkter.
Medvind med ESL och en fot på e-sportmarknaden
Det är dock inte bara motvind på försäljningsfronten, eftersom Raw S1 på sätt och vis har fått in en fot på en bred marknad – e-sporten. Det är den jättelika arrangören ESL som tar klivet över från fullstora chassin till kompakta 11-litersburkar. ESL är inte något litet projekt med ett tiotal datorer; det rör sig i dagsläget om flera containrar som flyttas från evenemang till evenemang med jämna mellanrum.
Mer konkret handlar det om runt 500 datorer som flygs 15–20 gånger per år och det frestar på miljön, plånboken och ryggarna på alla de som riggar upp och ned systemen. De 500 datorerna tar plats i åtta containrar, förpackade i flight cases med 6 i varje. Med byte till Raw S1 ryms 36 i varje låda och allt blir därmed sex gånger mer kompakt. Datorerna har en specialanpassning som är en SSD-plats i toppen, för att användare lätt ska kunna ta med och koppla in sin egenkonfigurerade enhet, vilket självklart är viktigt för professionella spelare.
Patrik uppskattar att Ghost S1 tillverkats i runt 30 000 exemplar, men för Raw S1 är siffrorna mer blygsamma och runt 5 000. Det är alltså en rejäl order som trillat in från ESL, som ligger på 800 system. Bakom det relativt låga produktionstalet för det tänka massmarknadschassit ligger problem med anodisering och färgmatchning mellan topp och kropp, berättar Patrik. Det och produktionstakten ska åtgärdas med nästa iteration av chassit.
Evolutionsteori en nyckel till bra produkter
Raw S1 och Ghost S1 uppdateras med jämna mellanrum och just det evolutionära tänket, där grundprodukten lever vidare men i ett lite bättre utförande, är också en medveten strategi. Tesla och Porsche jobbar på samma vis, där de inte bara släpper nya produkter utan håller kvar i de gamla men med ständiga förbättringar. Det ger kunderna en bättre anknytning till produkten och marknaden vet också vad man kan förvänta sig.
När en ny plattform ska utvecklas är det ett betydligt större projekt där Patrik och hans kollegor skrotar alla gamla sanningar om vad ett chassi ska vara och börjar med en kravlista för tänkt målgrupp och användare. Som alltid inom produktutveckling handlar det om prioriteringar och en balansgång mellan hur väl krav och önskemål kan uppfyllas. När en befintlig plattform ska uppgraderas är det av förklarliga skäl en enklare process eftersom många parametrar är satta.
Passande nog är den nya plattformen Ghost R1, som i februari visades under namnet Ghost S2, på ingång och ett perfekt exempel på hur Louqes produktutvecklingsprocess går till. Det handlar om en ny plattform och designen är nu låst. Det efterföljande steget är att faktiskt gå från idé till en produkt som kan tillverkas och då gäller en ny designfas: Design For Manufacturability (DFM). Det är mycket mindre jobb än att utforma hela plattformen, men kräver småjusteringar, möten och produktionstester med möjliga tillverkningspartner – sedan Raw S1 gäller mestadels svenska sådana.
Genom att jobba evolutionärt med de befintliga plattformarna beskriver Patrik vidare att det är en tidsbesparande process. Funktionsförbättringar och mer effektiva steg i tillverkningsprocess eller förpackning är sådant som Louqe har expertkunskap kring efter att ett chassi ingått produktion och just förpackningsdelen är en knepig utmaning som är viktig för att se till att så lite pengar som möjligt läggs på logistik, som ju inte är något värde för kunden.
Med Raw S1 minns Patrik tillbaka på hur det var en närapå omöjlig process att hitta mått som gör chassit kompatibelt med både US- och EU-pallar. Efter mycket trixande, kapade millimetrar och en kartong som innehåller noll luft, lyckades de dock med målet att få plats med sex chassin i en så kallad masterbox, som därtill passar med båda palltyper. Alternativet hade varit betydligt luftigare fyra chassin per låda.
Slimmad organisation med flera fördelar
I det evolotionära utvecklandet är också det aktiva communityt en nyckelspelare, som hela tiden föreslår förbättringar på det mesta, och här är Patrik inte sen att överösa bolagets fem anställda med lovord, men det är kroaten Mio som får störst del av kakan. Det är nämligen han som viger sina dagar åt Louqe-communityt, och det var också där Patrik hittade sin kollega och nu nära vän.
Under Ghost S1-projektets andra Kickstarter-runda utmärkte sig Mio som en väldigt aktiv medlem med svar på frågor och bra people management-sidor. Patrik snackar med sin kollega i stort sett dagligen och när det är dags för uppdateringar av chassimodellerna står Mio redo med rapporter och sammanställningar från chassientusiasternas gemensamma och öppna produktutvecklingsavdelning.
I starten av Louqe var det som nämnt bara Patrik som jobbade, med pappalediga kompisen Jesper som hjälpte till som bollplank och lite med webbsida under tiden. Tanken var att han skulle kliva över, men han jobbar vidare som managementkonsult. Därför finns endast fem anställda; tre i Sverige, en i USA och Mio i Kroatien. Under de tuffa tiderna har alla investeringar lagts på produktutveckling för att vara redo när det blir bättre tider. Personalstyrkan har därför varit väldigt nedbantad, men kommer då att behöva växa.
Bland de fem anställda finns också all know-how som behövs för att gå från idé till färdig produkt, och det spelar alltså inte någon roll att alla delar av värdekedjan inte är en del av Louqe. Patrik och hans kollegor vet hur design, produktion, sourcing, hållfasthetsberäkningar och samarbete med communityt kan göras. På så sätt är det också möjligt att till skillnad från många andra Kickstarter-projekt hålla sig kvar på marknaden även efter den första tillverkningsrundan.
Med en så pass liten intern organisation understryker Patrik dels hur det är lätt att vara lyhörd och lättfotad, och samtidigt ha möjlighet att klara sig på små marginaler. Till skillnad från jättarna kan de välja leverantörer och byta mellan olika, varför varken teknologisk inlåsning, stora maskinparker eller rejäla personalstyrkor är ett problem för Louqe när det blåser.
Svensk produktion en dröm att jobba med
Möjligheten att byta leverantörer tog sig uttryck med Raw S1, och så ser även ut att bli fallet med framtida chassin och uppdateringar av de existerande serierna. Med tanke på hur världen förändrats de senaste åren har produktion på hemmaplan visat sig extra viktigt, samtidigt som det blir betydligt enklare att vara med på plats ställt mot produktion i Kina. Just produktion i Kina är sedan en tid tillbaka extra knepigt med strafftullar och ett helt annat klimat i affärsvärlden.
Patrik pratar varmt om hur de svenska tillverkarna utmärker sig genom att vara mycket transparenta och det ger en bra grund för att allt bara ska flyta på. Finns det ett avtal så följs det. Det är mycket enklare att jobba tillsammans med leverantörerna för att förbättra och skapa ännu mer värde, och enligt Patrik är detta något som får svenska tillverkare att sticka ut som attraktiva även på den internationella marknaden. Produktion i andra länder görs ofta för att komma ned i pris, men faktum är att det även ur ett kostnadsperspektiv ser ut att bli billigare att tillverka.
Den stationära datorn lever och dör med vår generation
Med ett företag helt inriktat på den nischade marknaden datorchassin, och dessutom det ännu mer specifika området Small Form Factor, väcks en hel del frågor. Datorer i allmänhet och stationära i synnerhet har som bekant dömts ut gång efter annan. På horisonten finns också extra stora orosmoln för kompakta datorer, något som inte rimmar väl med de strömtörstiga produkter som är på väg ut på marknaden. Dessa framtidsscenarier tar Patrik med ro.
PC-världen så traditionell. Vi har liksom Molex-kontakter i en state-of-the-art-moderkort. Det finns en tröghet och många bedömare som inte förstår sig på vad som driver att man vill ha en dator. Man vill kunna äga och påverka sin egen prestanda, frihet att kunna välja. Många bedömare fattar inte det. De jobbar inte på samma sätt och kan inte sätta sig in i våra huvuden. Jag har försökt gå till Mac, men kände mig aldrig fri. Fattade inte ens var mina filer var. Jag är uppväxt med strukturer, filer och träd, det är typ en del av mig.
Patrik är alltså övertygad om att den stationära datorn kommer att förbli, åtminstone ett bra tag till. Nya generationer kommer kanske aldrig äga en stationär dator, och med ett skratt tillägger han att det är svårt att övertyga sonen om att Fortnite är mycket bättre på hans fina speldator än på Playstation. Med konsoler som nu är nära PC är det inte omöjligt att kategorierna smälter samman, men det tar tid och Patrik tror att vår generation måste dö ut först. Det ligger nog en hel del i det.
Het framtid och små lådor är kompatibla – även med Geforce RTX 4090
När det gäller små lådor och heta komponenter är jag och Patrik inte riktigt på samma våglängd: Att köra komponenter varma är inte ett problem, och att kyla hårdvara i SFF är mer effektivt än i en stor burk. Patrik ser därför inte något större problem med framtida strömtörstiga pjäser, och jag kan till stor del hålla med resonemanget.
I en sandwich-layout har både grafikkort och processor tillgång till friska luften direkt utanför datorlådan. Det går visserligen inte att ha de största kylarna i de minsta lådorna, men att hitta en balans som ändå presterar så bra som de flesta kräver är helt klart möjligt. Värt att tilläggas är att det egentligen inte finns någon anledning att pressa ned temperaturerna till strax över rumstemperatur, även om det bland SweClockers medlemmar givetvis finns en del prestige i att hålla proppen kall.
När nästa plattform gör debut kommer dock även de som vill ha de största kylarna och mest kraftfulla hårdvaran att hitta en Louqe-signerad match. Ghost R1 får nämligen stöd för jättekylaren Noctua NH-D15, samtidigt som en utbyggnad av chassit öppnar upp för kompatibilitet med grafikkort som upptar upp till fem expansionsplatser. Förutsatt att bredden är tillräcklig kan även de fläskiga Geforce RTX 4090 då få plats i Mini ITX-chassi, om än inte lika kompakt som tidigare modeller.
Ghost R1 – för bred marknad på riktigt
Ghost R1 dubblerar volymen mot minstingen Ghost S1 och landar således på 16 liter. Det är fortfarande en liten låda, men med mycket bättre kompatibilitet och betydligt lägre pris. En nyckelkomponent i det är att grafikkortet kan monteras direkt i moderkortet, vilket kapar den höga kostnaden för förlängningskabeln för PCI Express. Därtill fortsätter chassit på samma inslagna bana som upptogs med Raw S1 – det mest nischade plockas bort för att maximera värde.
Höjdpunkterna är mycket god kompatibilitet, valfrihet kring att ha lådan orienterad i vanlig eller upp-och-nedvänt läge, men också en kvalitativ produkt med verkligt låg prislapp. Patrik är övertygad om att det är den bästa produkten de gjort så här långt, och tillägger att den dessutom kostar hälften så mycket som de tidigare varianterna. Nu pågår arbetet med att hitta lämpliga tillverkare, och någon gång under våren nästa år kan nykomlingen titta fram.
När det gäller framtiden i övrigt har Louqe siktet inställt på att fortsätta leverera så bra produkter som möjligt, med Ghost R1 som paradnummer någon gång under nästa år. Därtill ser Patrik fram emot att Mini ITX verkligen får fäste inom professionella miljöer och e-sport, något som dröjt alldeles för länge. Det var länge sedan en liten låda var att likställa med begränsad prestanda.
Vi tackar Patrik och Louqe för den utförliga genomgången och de intressanta inblickarna i chassivärlden!
