Innan datorer och spelkonsoler blev ett vanligt inslag på skrivborden och i TV-bänkarna fanns arkadspelen, en era som inleddes med flipperspel redan på 40-talet och som exploderade med de skärmförsedda spelautomaterna på 70-talet. Där lockades entusiaster att växla fickpengarna mot med blivande klassiker som Space Invaders, Pong och Pac-Man.

Sedan millennieskiftet har arkadspelen glesnat, inte minst till följd av teknisk utveckling på spelfronten. Trots det lever de kvar, om än mer sällsynta än tidigare, och intresset för retrospel ser ut att öka igen. Nu hotas de kvarvarande arkadhallarna av nedläggning till följd av ett nytt kvittokrav.

Arkad- och flipperspelens guldålder var inte riktigt lika gyllene i Sverige som i andra delar av världen, till följd av att arkad- och flipperspel sedan 80-talet står under automatspelslagen och kräver särskilt tillstånd från Lotteriinspektionen. Under onsdagen röstade riksdagen igenom ett förslag som slopar lagen, vilket innebär att så kallade förströelsespel inte längre omfattas av tillståndskrav.

Att automatspellagen upphävs välkomnas av branschen, men det följs av en baksida som kan komma att ställa till stora bekymmer. Tillsammans med lagen försvinner även spelmaskinernas undantag från skatteförfarandelagen, en lag som ska förhindra skattefusk och bland annat reglerar skyldighet att använda kassaregister. Undantaget ses inte längre som motiverat och innebär att spelhallarna får ett nytt kvittokrav, som inte är helt förenligt med hur maskinerna fungerar.

Bland de som motsätter sig det slopade undantaget är spelutställarna Johan Richert och Kim Helleday. Tillsammans driver de Hey Sthlm och tillhandahåller och ansvarar över 120 olika arkad- och flipperspel som ställs ut i bland annat barer och arkadhallar. Till SVT förklarar de att varken gamla eller nya maskiner är anpassade för att implementera ett kassaregister med kvittoutskrift – det finns helt enkelt ingen tekniskt lösning i nuläget.

Även om vi skulle gå till en av de största tillverkarna och säga att "lilla Sverige vill att ni sätter på kvittoskrivare" så hade de sagt "nej det kan ni glömma, vi säljer två maskiner per år till er och 5 000 till USA". – Johan Richert, spelutställare och delägare i Hey Sthlm

Att få hjälp av tillverkare för att få till en lösning placerar de i kategorin omöjligt. Sverige är en förhållandevis liten marknad och det finns inget ekonomiskt incitament att ta fram versioner med kvittoskrivare. I Richert och Helledays fall landar förhoppningen istället på att det redan existerande systemet med kortterminaler för försäljning av polletter ska räknas som ett godkänt kassaregister. Skulle det inte göra det riskerar de behöva slå igen portarna.

I propositionen framgår att varje individuell maskin inte nödvändigtvis måste utrustas med registreringsutrustning. Regeringen menar därtill att när betalning sker på annat sätt än i spelautomaten är det rimligt att kräva ett kassaregister. Det medges att ett kvittokrav fortfarande kan "framstå som oproportionerligt betungande" för de spelautomater där betalning sker med mynt, men något undantag uteblir även där. Detta eftersom mynt som betalsätt minskat och frågan berör förhållandevis få aktörer.

parti.png

Endast Centerpartiet motsatte sig kvittokravet, med argumenten att inget i verksamheterna förändrats på ett sådant vis att det nya kravet kan motiveras. Istället menas det riskera orsaka stora kostnader och begränsa verksamheternas möjlighet att visa upp och dela med sig av sina spel. Därtill uppges det inte finnas några tecken på svarta pengar förekommer.

Förslaget röstades igenom med 278 röster för och 20 mot. Hur beslutet påverkar Sveriges arkadhallar återstår att se.

Klicka här för att läsa hela propositionen

Enligt 39 kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL, är den som i näringsverksamhet säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort skyldig att använda kassaregister. Syftet med regleringen är enligt regeringen att förhindra skatteundandragande och skydda seriösa företagare från illojal konkurrens från företagare som undandrar sig skatt. För vissa verksamheter har kravet på kassaregister bedömts som mindre lämpligt eller oproportionerligt i förhållande till verksamhetens karaktär eller omfattning. Det har därför i 39 kap. 5 § SFL införts undantag från skyldigheten att använda kassaregister för bl.a. den som bara i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning eller mot betalning med kontokort, den som anordnar automatspel enligt lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel (automatspelslagen) eller den som tillhandahåller automatspel enligt spellagen (2018:1138). I fråga om undantaget för spelautomater gjordes bedömningen att det för sådana automater med erforderliga tillstånd inte är realistiskt att ställa krav på registreringsutrustning på varje spelautomat (prop. 2006/07:105 s. 40).

Regeringen anför att samhällets kontroll av sådan verksamhet som omfattas av lagens tillämpningsområde upphör i samband med att automatspelslagen upphävs. Förekomsten av nödvändiga tillstånd kan därför enligt regeringen inte längre i sig motivera ett undantag från skyldigheten att använda kassaregister. Vidare betalas spelet numera ofta i separata kassor i form av t.ex. en inträdesavgift till spelhallen, en avgift för viss speltid eller köp av polletter som kan användas i automater i stället för mynt. Skyldigheten att använda kassaregister innebär således inte nödvändigt­vis att varje enskild spelautomat måste ha registreringsutrustning. I de fall betalning sker på annat sätt än i automaten är det enligt regeringen i stället rimligt att kräva att anordnaren av spelet använder kassaregister. Detsamma får anses gälla för de anordnare som redan har installerat en sådan teknisk utrustning i automaten som möjliggör betalning via t.ex. Swish eller något annat elektroniskt betalningssystem och som kan kommunicera med ett kassaregister.

För de anordnare som fortfarande använder spelautomater där betalningen sker genom att mynt stoppas i automaten skulle ett krav på kassaregister även i fortsättningen kunna framstå som oproportionerligt betungande. Mot bakgrund av att detta betalsätt har minskat betydligt de senaste åren och sannolikt kommer att fortsätta minska framöver, samt eftersom det är fråga om förhållandevis få aktörer, bör förekomsten av myntautomater dock inte ensam motivera ett generellt undantag för anordnare av förströelsespel. I det fall det är befogat finns det i stället en möjlighet för Skatteverket att medge undantag enligt 39 kap. 9 § SFL.

Mot denna bakgrund gör regeringen bedömningen att anordnare av spel på förströelsespelsautomater fortsättningsvis bör omfattas av skyldigheten att använda kassaregister.

Visa mer