Innan datorer och spelkonsoler blev ett vanligt inslag på skrivborden och i TV-bänkarna fanns arkadspelen, en era som inleddes med flipperspel redan på 40-talet och som exploderade med de skärmförsedda spelautomaterna på 70-talet. Där lockades entusiaster att växla fickpengarna mot med blivande klassiker som Space Invaders, Pong och Pac-Man.
Sedan millennieskiftet har arkadspelen glesnat, inte minst till följd av teknisk utveckling på spelfronten. Trots det lever de kvar, om än mer sällsynta än tidigare, och intresset för retrospel ser ut att öka igen. Nu hotas de kvarvarande arkadhallarna av nedläggning till följd av ett nytt kvittokrav.
Arkad- och flipperspelens guldålder var inte riktigt lika gyllene i Sverige som i andra delar av världen, till följd av att arkad- och flipperspel sedan 80-talet står under automatspelslagen och kräver särskilt tillstånd från Lotteriinspektionen. Under onsdagen röstade riksdagen igenom ett förslag som slopar lagen, vilket innebär att så kallade förströelsespel inte längre omfattas av tillståndskrav.
Att automatspellagen upphävs välkomnas av branschen, men det följs av en baksida som kan komma att ställa till stora bekymmer. Tillsammans med lagen försvinner även spelmaskinernas undantag från skatteförfarandelagen, en lag som ska förhindra skattefusk och bland annat reglerar skyldighet att använda kassaregister. Undantaget ses inte längre som motiverat och innebär att spelhallarna får ett nytt kvittokrav, som inte är helt förenligt med hur maskinerna fungerar.
Bland de som motsätter sig det slopade undantaget är spelutställarna Johan Richert och Kim Helleday. Tillsammans driver de Hey Sthlm och tillhandahåller och ansvarar över 120 olika arkad- och flipperspel som ställs ut i bland annat barer och arkadhallar. Till SVT förklarar de att varken gamla eller nya maskiner är anpassade för att implementera ett kassaregister med kvittoutskrift – det finns helt enkelt ingen tekniskt lösning i nuläget.
Även om vi skulle gå till en av de största tillverkarna och säga att "lilla Sverige vill att ni sätter på kvittoskrivare" så hade de sagt "nej det kan ni glömma, vi säljer två maskiner per år till er och 5 000 till USA". – Johan Richert, spelutställare och delägare i Hey Sthlm
Att få hjälp av tillverkare för att få till en lösning placerar de i kategorin omöjligt. Sverige är en förhållandevis liten marknad och det finns inget ekonomiskt incitament att ta fram versioner med kvittoskrivare. I Richert och Helledays fall landar förhoppningen istället på att det redan existerande systemet med kortterminaler för försäljning av polletter ska räknas som ett godkänt kassaregister. Skulle det inte göra det riskerar de behöva slå igen portarna.
I propositionen framgår att varje individuell maskin inte nödvändigtvis måste utrustas med registreringsutrustning. Regeringen menar därtill att när betalning sker på annat sätt än i spelautomaten är det rimligt att kräva ett kassaregister. Det medges att ett kvittokrav fortfarande kan "framstå som oproportionerligt betungande" för de spelautomater där betalning sker med mynt, men något undantag uteblir även där. Detta eftersom mynt som betalsätt minskat och frågan berör förhållandevis få aktörer.
Endast Centerpartiet motsatte sig kvittokravet, med argumenten att inget i verksamheterna förändrats på ett sådant vis att det nya kravet kan motiveras. Istället menas det riskera orsaka stora kostnader och begränsa verksamheternas möjlighet att visa upp och dela med sig av sina spel. Därtill uppges det inte finnas några tecken på svarta pengar förekommer.
Förslaget röstades igenom med 278 röster för och 20 mot. Hur beslutet påverkar Sveriges arkadhallar återstår att se.