Det var många år sedan svenska konsumenter föredrog kontanter som betalmedel, där Swish och andra kontantlösa sätt att betala numera dominerar. De senare är dock utgivna av privata aktörer, varför ett samhälle med obefintlig användning av sedlar och mynt också saknar koppling till statligt utgivna pengar. Riksbanken funderar därför på ett digitalt komplement till kontanterna kallat e-krona, och under 2020 tillsatte regeringen en utredning för att titta närmare på detta.
Under ledning av utredaren Anna Kinberg Batra har bland annat två etapper av tester med blockkedjeteknik och samarbete med Handelsbanken genomförts, för att undersöka e-kronans prestanda, säkerhet och användarvänlighet. Nu är utredningen klar, med slutsatsen att samhällsbehoven idag inte bedöms vara tillräckliga för att ge ut en e-krona. På horisonten väntar dock ett antal förändringar som kräver vidare utvärdering.
Bakom slutsatsen står dels att sedlar och mynt kommer att fortsätta användas framöver, dels att det finns ett stort allmänt förtroende för lösningarna som tillhandahålls av privata aktörer. Enligt utredningen kan e-kronan ge mer effektiva och inkluderande betalningssätt, som därtill bidrar till ökad stabilitet. Däremot anses inte sådana fördelar väga tillräckligt tungt för rekommendation av e-krona, eftersom staten har insyn och möjlighet att reglera befintliga system – som dessutom visat sig fungera bra genom flera ekonomiska kriser.
Avslutningsvis påpekas att den svenska ekonomin trots egen valuta är tätt hopkopplad med eurobaserade länder. Under året väntas ett lagförslag om en digital euro att läggas fram. Med en sådan digital valuta kan euro-användningen möjligtvis öka i Sverige, och då förändra situationen och styrmedel. Därför föreslås att Riksbanken att fortsätta utvärdera nyttan med e-kronan, och återkomma med en ny bedömning någon gång under nästa år.
Källa: Betalningsutredningen (PDF)
