Spela på TV:n? Inga problem. Alla moderna TV fungerar och har inga problem med den aktuella normen om 4K/60-signal. Alla TV har också ett spelläge som ger lägre latens och därmed mindre ger adderad fördröjning mellan att du trycker på handkontrollen och det händer saker på TV:n. Sådär, allting klart. Du behöver inte läsa längre än hit! Nästan då.
Ingen normal TV är idag alltså för klen för spel. Däremot finns det stora skillnader så fort du kliver bortom det grundläggande. De här skillnaderna kommer handlar om hur det kan bli bättre och mer svara mot moderna spelfunktioner och för spelande med PC. För 2024 är det TV-modeller med 120 Hz-panel som står för de funktioner som efterfrågas vid spelande:
4K/120 Hz för moderna konsoler och PC, kräver förstås en 120 Hz-panel.
VRR, Variable Refresh Rate för adaptiv synkronisering där TV:s Hz följer spelens FPS, vilket fungerar bättre när panelens frekvens ökar.
4K/144 Hz som liten extrabonus för spel från PC.
Utökade spellägen för extra spelfunktioner, likt att snabbt kunna ändra bildens karaktär och få information om exempelvis FPS-nivå finns som regel endast på 120 Hz-modeller.
AMD Freesync och Nvidia G-Sync Certified-certifiering för att säkra funktionsnivån förutsätter minst 120 Hz.
Dubbla panelfrekvensen vid lägre upplösning, likt att köra 1080p/240, kallas ofta Dual Line Gate och kan ses som en bonusfiness för PC-spelande.
Utöver det kan man ha önskemål om spelande ur förutsättningarna att spela i ljusa rum och varierande tider på dygnet. Att TV:n har krämen i ljusstyrkan och att reflexfiltret dämpar blänket. För att kunna spela med hög grafikkvalitet och hög kontrast, särskilt med HDR, kommer ytterligare bortom panelfrekvens. En FALD förbättrar en LCD-TV:s förmåga till att hålla svart som svart och OLED är förstås helt svart när det ska vara svart. De övriga guiderna tar upp detta.
144 Hz är en bonusfiness för PC-spelande
Flera nya TV-modeller klarar av att köra 144 Hz och detta är främst för att matcha vad PC-användare är vana med sedan tidigare. Det är som bekant en psykologisk tröskel att tvingas nedgradera även om skillnaden är marginell. Det är alltså därför vi har 144 Hz på nyare TV. Moderna konsoler håller sig till 120 Hz som mest och att det finns möjlighet till 144 Hz i TV:n gör där vare sig till eller ifrån.
Dubbla frekvensen i lägre upplösning
Finessen DLG, Dual Line Gate introducerades av TCL på sina paneler för ett par år sedan. Hisense använder också funktionen samt till viss del andra tillverkare vilka bygger sina produkter på Hisense och TCL:s paneler. Funktionen består av att två pixelrader kan adresseras samtidigt med dubbla panelfrekvensen.
Effektivt når man med en 4K/120-panel till 1080p/240 Hz och med en 8K/60-panel når man 4K/120. Samt då 4K/60-paneler i enkla modeller vilka kan köra 1080p/120. Detta är främst en bonusfiness för PC-användare som vill ta till de spel vilka fungerar bättre i höga frekvens men inte tillför så mycket för grafisk detaljnivå.
Latens, input lag
Spelläget är ofta ett måste för spelande eftersom utanför spellägena har en typisk TV en stor fördröjning, latens, om 50 till 200 ms. I spelläget har de flesta tillverkare en latens mellan 10–20 ms vid 4K/60 Hz och 5–15 ms vid 4K/120 Hz. Lägen med dubblerad frekvens, likt tidigare nämnda 1080p/240 Hz brukar däremot ge något högre latens än vid 4K/60.
Generellt är det få TV som har en högre latens än 25 ms i spellägena idag. LG och Samsung brukar hålla de lägsta latenserna och under 2024 är även Philips, TCL, Hisense och Panasonic ikapp. Endast Sony har något högre latens av de etablerade tillverkarna. Utanför spelläget är det som regel mycket hög latens, ofta mer än 100 ms.
Undantag med TV som ger hög latens finns alltid, likt äldre modeller och alla modeller från andra varumärken vilka mer sällan testas. Där kan latenser öka till 30–50 ms även i spelläget. Dessa tillverkare och deras modeller ändå sakna sådana finesser som 4K/120 och VRR. De är generellt inte byggda med spelande i åtanke.
Utökade spellägen
Utökade spellägen är när TV:s spelläge ger extra funktioner likt FPS-mätare och hårkors men också en sätt att påverka spelbilden mer specifikt. Exempelvis att lyfta skuggtoner så att bilden blir plattare fast också tydligare. Dessa utökade spellägen hjälper till när man ska stämma av exempelvis hur man optimerar spelens grafikinställningar, visar ifall VRR verkligen är igång och liknande. Utmärkta tekniska hjälpmedel.
Utförligare spellägen finner man idag hos LG, Samsung, Philips, TCL och Hisense. Panasonic ska införa detta medan Sony än så länge verkar låta bli. Sony är överlag – och ironiskt med tanke på Playstation 5 – den tillverkare som satsar kanske minst på spelfunktioner av de etablerade tillverkarna.
När nya TV:n möter konsolen för första gången
Första gången med ny TV till din Xbox eller Playstation? Då behöver som regel köra igenom videoinställningsguiderna så att konsolen kan upptäcka alla nya funktioner i den nya TV:n. Annars brukar konsoler förutsätta att du kör den gamla TV och då kan nya funktioner som 4K/120, VRR och även HDR ännu inte fungera.
HDMI 2.1 ett måste för 120 Hz?
HDMI-versioner är som bekant en enorm virvelstorm av missförstånd. Du kan aldrig utifrån versionsnummer avgöra vad som fungerar eller inte med en viss produkt. Och trodde du att HDMI-versioner nu skulle bekräfta eller intyga något om enskilda produkter är du en bidragande källa till att virvelstormen fortsätter. Time to unlearn.
Du behöver inte tänka på HDMI-version egentligen någonsin. Du kan istället tänka i funktioner. Istället för att fråga efter version, fråga som följer:
Behöver du 4K/120? Köp en TV som klarar 4K/120. Denna guide berättar vilka modeller.
Behöver du VRR? Köp en TV som klarar VRR. Denna guide berättar vilka modeller.
Behöver du ALLM, automatiskt spelläge? Ja, det har i princip alla TV och det är inte så viktigt i praktiken om det nu mot förmodan skulle saknas. Inget avgörande utan främst en simpel bekvämlighet att du i en del situationer slipper välja spelläget via fjärrkontrollen.
Behöver du eARC för ljudet? Köp en TV med eARC och det har de allra flesta TV idag med undantag för en del enkla basklassmodeller.