Nyligen recenserade testlabbet AMD:s bidrag till instegssegmnentet, Radeon RX 9060 XT. Vilket kort! För sin prisklass bjöd den på utmärkt prestanda samt prestanda per krona. Samtidigt var ray tracing-prestandan markant förbättrad gentemot föregående generation. Ändå bedömdes just ray tracing-prestandan vara otillräcklig. Det är fullt ju spelbart i några titlar. Hur går det ihop?
Under den gångna veckan har jag inte bara spenderat kvällarna med att sätta ihop nya Magic-lekar, jag har också låtit den här frågan skvalpa runt i huvudet. För mig kokar det ned till två punkter. Min kollega Calle kan ha ett annat resonemang, även om vi ofta är överens i större sakfrågor. Låt oss hoppa direkt hoppa på den första punkten.
Sett över hela testsviten presterar RX 9060 XT 10 procent sämre än Nvidias RTX 5060 Ti i 1080p. Antalet spelbara kontra ospelbara titlar är mer eller mindre desamma, men AMD-kortet presterar helt enkelt något sämre.
Oavsett om spelsviten innehåller 12, 24 eller 48 titlar är det en droppe i Steam-havet, och därför extrapoleras resultatet. På det stora hela kommer RX 9060 XT prestera sämre. Det kan uttrycka sig som 27 FPS istället för 30, 54 istället för 60, eller 108 istället för 120. Spelvärlden är större än vad som ryms innanför testlabbets väggar, och någonstans kommer linjen i sanden att dras. Frågan är alltså större än huruvida RTX 5060 Ti fick 54 FPS i Cyberpunk 2077, medan RX 9060 XT fick 48.
RX 9060 XT bjuder på otillräcklig ray tracing-prestanda. Eller?
Och så till den andra punkten; testlabbets val av speltitlar, samt inställningar. Spelen valdes ut före min tid här på bygget, med motivationen att täcka en så stor del av spelmarknaden som möjligt med ett begränsat antal titlar. Varje spel har en unik grafikmotor, och därmed unika förutsättningar. Vissa är tungt viktade åt Nvidia-kort, andra åt AMD-kort. En del bjuder på ray tracing så krävande att ett RTX 5090 går på knäna, medan andra lätt är spelbara med ett RTX 5060. Ett klokt urval, enligt min mening.
Inställningarna skruvas upp i taket, med undantag för funktioner som path tracing. En del techsidor eller YouTubers väljer att sänka inställningarna något. Motivationen är troligtvis att scenariot skall bli mer realistiskt. Här är testlabbet av en annan åsikt. Genom högsta möjliga inställningar riskerar vi inte att framtida, kraftigare, grafikkort slår i taket och blir beroende av att processorn inte flaskhalsar, och man får som läsare en bättre bild av hur korten kommer att prestera i kommande titlar. Dagens högsta inställningar är morgondagens höga.
Jag kan inte mycket om bilar. Detta till trots faller jag ofta tillbaka på sådana liknelser. Testlabbets spelsvit är ett finskt urskogsrally. Tufft och krävande. En Chrysler Pacifica skulle inte hantera utmaningen särskilt väl, men om man som förare mest tänker hålla sig till landsväg spelar det föga roll. Det finns bilar för alla scenarion, men just detta utspelar sig i ett lerigt Jyväskylä.
Med det sagt identifierade vi tidigare i år ett behov av komplettering. Med Intel Arc B570 lade vi till diagram och bilder som illustrerade hur kortet presterade under mer realistiska förutsättningar, alltså med inställningar och upplösningar mer troligt att en spekulerande konsument skulle välja. Med RTX 5060 Ti utvecklade vi tanken och publicerade en dedikerad DLSS-guide. Planen var att göra detsamma för RTX 5060 samt RX 9060 XT, men semestertider kom emellan. Dessa komplement påverkar inte recensionens slutbetyg, men ger läsaren mer kött på benen. Hur det slutligen landar låter vi vara osagt, men vi gillar konceptet och kommer att jobba vidare med det.
Lång historia kort - otillräcklig prestanda kan vara fullt tillräcklig, och det kvalitativa tyckandet vi bjuder på kompletteras med kvantitativ data. Hur den kan mappas på enskilda hemanvändares scenarion är upp till var och en att avgöra.