Hm, ska kanske nämna att när man installerar program så installerar men dem genom en paket-fil med filändelsen .deb. Ett paket kan ses som en installationsfil som håller reda på vilka filer som installeras och vilka andra paket just det paket behöver för att fungera. Saknas det något beroende så brukar det installeras automatiskt. När man ska avinstallera ett program så tar man bort paketet och då tar den bort allt som hör till paketet utom lokala inställningsfiler. Alla delar av systemet är installerat genom olika paket, inklusive alla program och linux kärnan.
I Ubuntu så finns det ett program som hanterar de här paketfilerna. Detta program har i sin tur kontakt med ubuntus paketdatabas på nätet. De flesta program finns tillgängliga i den här databasen. När du ska installera ett program så startar du programcentralen. Letar reda på programmet du vill installera och sedan så kommer den att ladda ner och installera det till dig.
Lokalt på din dator så har du en egen paketdatabas som håller reda på alla installerade paket. Vart paket har ett eget versionsnummer. När systemet uppdaterar sig så jämför den versionsnummerna på de lokala paketen mot det som finns på nätet. Hittar den en nyare version så kommer den automatisk erbjuda att uppdatera alla tillgängliga paket.
Varje ubuntuversion har sin egna databas med paket. När man uppdaterar till en ny ubuntuversion så ställer man i princip om så att man jämför paketen mot den nyare databasen. På så vis uppdateras alla lokalt installerade paket mot den nyare databasen eftersom paketen däri oftast har ett högre versionsnummer.
Man kan förstås också manuellt ladda ner paket från internet och installera dem. Sista alternativet är att lägga till en alternativ paketdatabas. Då kan man installera paket/program som kommer därifrån och man kommer också automatisk få uppdateringar till de nya programmen därifrån. Mycket smidigt faktiskt.
Att installera en ny kärna från sidan jag länkade till innan är inte svårt. Sidan drivs för övrigt av ubuntus egna utvecklare. Du kommer att behöva tre av filerna i en av mapparna. Var mapp är en egen version. De tre första siffrorna i versionsnummret är huvudversioner. Ytterligare ett block är buggfixar. 2.6.33.1 inkluderar de första buggfixarna till version 2.6.33. I varje mapp finns det två filer för 64 bitar och 2 för 32 bitar och en gemensam fil. Vanligtvis använder man 64 bitar och behöver därför de 2 filerna för 64 bitar samt den gemensamma filen.
Att installera filerna är enkelt. Först laddar man ner rätt filer och sen antingen klickar man på dem i rätt ordning eller så startar man ett terminalfönster och skriver "sudo dpkg -i *.deb" som kommer att installera alla tillgängliga paket i mappen. Efter det är det bara att starta om datorn. Inga speciella inställningar behöver göras för att det ska fungera. Enda problemet man kan råka ut för att den nya kärnar är för ny och att de ändrat för mycket i den. Risken för det är dock minimal.
Om jag ska rekommendera en version för Ubuntu 10.04 så hade jag nog valt 2.6.35. Den versionen har funnits tillgänglig som stabil version i minst 3 månader plus cirka 3 månader som utvecklings- och testversion.
Skillnaden i stabilitet mellan Ubuntu 10.04 och 10.10 är försumbar. Man kan säkert köra med 10.04 i åtminstone ett år till.
För mig tog det knappt 15 minuter totalt att installera Ubuntu 10.10 från usb-minne till SSD. Sen kopierade jag över utvalda delar av hemmamappen och installerade ett par program och vips så var jag klar. Alla lokala programinställningar för användaren sparas i hemmamappen.
