Reinfeldt: Rasrisk i svenska ekonomin?

Det finns en del saker regeringen skulle kunna göra för att motverka recessionen. T.ex. lägga mer resurser på a-kassan, arbetslöshetsförsäkringen, statliga lönegarantin,

Reaganomics och utbudsekonomi fungerar inte. Den privata sektorn saknar incitament att investera i en lågkonjuktur. Staten är en av de få aktörer som kan få igång efterfrågan(privatpersoner/företag som köper saker) som driver ekonomin i en lågkonjuktur. I dagsläget har företag pengar men de använder inte pengarna till att anställa mer folk därför det är för dålig efterfrågan. A-kassan, arbetslöshetsförsäkringen, osv. skapar efterfrågan. Folk får pengar och köper varor och tjänster av företag vilket ökar efterfrågan som gör att företag kan anställa mer folk.

Reaganomics och utbudsekonomi fungerar inte. Den privata sektorn saknar incitament att investera i en lågkonjuktur. Staten är en av de få aktörer som kan få igång efterfrågan(privatpersoner/företag som köper saker) som driver ekonomin i en lågkonjuktur. I dagsläget har företag pengar men de använder inte pengarna till att anställa mer folk därför det är för dålig efterfrågan. A-kassan, arbetslöshetsförsäkringen, osv. skapar efterfrågan. Folk får pengar och köper varor och tjänster av företag vilket ökar efterfrågan som gör att företag kan anställa mer folk.

Det finns en del saker regeringen skulle kunna göra för att motverka recessionen. T.ex. lägga mer resurser på a-kassan, arbetslöshetsförsäkringen, statliga lönegarantin, satsa på hyresrätter etc.

Så du menar att rätt väg i en lågkonjunktur är att öka utgifterna för företag, så att arbetslösa får mer pengar och att företagen på så sätt kan få tillbaka pengarna genom högre inkomster? -Anställda personers skatt kan räkna in som en kostnad till företaget, då de annars kunde ge dessa mindre betalt.

Jag tror mer på att när det blir lågkonjunktur så får arbetare sänka sina lönekrav, då blir det billigare för företag att anställa. Det motsatta händer vid högkonjunktur, då det kan bli hård konkurrens på personer med vissa kompetenser. (t.ex. en truckförare, jag pratar alltså inte enbart om folk med doktorstitlar.)

Angående anställa, så är det inget magisk med detta. Företag bör anställa så personer många som de tror ger bäst avkastning, detta varierar såklart på kostnaden för att ha anställda. Finns det då gott om arbetslösa folk inom med en viss kompetens, så finns det lönsamhet att för ett nytt företag anställa sådana personer. Och inte som det är idag, att många anställda kräver skamligt höga löner för enkelt arbete, samtidigt som arbetslösheten hos gruppen är hög.
-Många arbetare vill t.ex. få ut bra mycket mer pengar än själva företagaren och så bara göra 40h i veckan utan risker och allt.

Jag tycker det är fel att fokusera på hur man ska göra för att få företag m.m anställa mer folk än vad deras behov är, istället bör man föra en sådan politik där arbetskraft är en attraktiv vara.
Vill man göra något för långtidsarbetslösa, så tror jag på att förenkla och höja bidraget för att anställa dessa. (nystartsjobb) Lösningen att höja långtidsarbetslösa bidrag tror jag dock inte så mycket på.

*edit*
Förutom billig arbetskraft vid hög arbetslöshet så kan företag vraka och välja bland de arbetslösa och då lättare få riktigt duktiga personer.

[...] Jag tror mer på att när det blir lågkonjunktur så får arbetare sänka sina lönekrav, då blir det billigare för företag att anställa. Det motsatta händer vid högkonjunktur, då det kan bli hård konkurrens på personer med vissa kompetenser. (t.ex. en truckförare, jag pratar alltså inte enbart om folk med doktorstitlar.)

Angående anställa, så är det inget magisk med detta. Företag bör anställa så personer många som de tror ger bäst avkastning, detta varierar såklart på kostnaden för att ha anställda. Finns det då gott om arbetslösa folk inom med en viss kompetens, så finns det lönsamhet att för ett nytt företag anställa sådana personer. Och inte som det är idag, att många anställda kräver skamligt höga löner för enkelt arbete, samtidigt som arbetslösheten hos gruppen är hög.
-Många arbetare vill t.ex. få ut bra mycket mer pengar än själva företagaren och så bara göra 40h i veckan utan risker och allt.

Jag tycker det är fel att fokusera på hur man ska göra för att få företag m.m anställa mer folk än vad deras behov är, istället bör man föra en sådan politik där arbetskraft är en attraktiv vara.
Vill man göra något för långtidsarbetslösa, så tror jag på att förenkla och höja bidraget för att anställa dessa. (nystartsjobb) Lösningen att höja långtidsarbetslösa bidrag tror jag dock inte så mycket på.

*edit*
Förutom billig arbetskraft vid hög arbetslöshet så kan företag vraka och välja bland de arbetslösa och då lättare få riktigt duktiga personer.

Problemet är att om folk inte konsumerar kommer inga företag behöva anställda oavsett hur låg lön de har. Så om alla har låg lön kommer de ha lite pengar över till att konsumera och då tjänar företagen inga pengar. De företag som kan tjäna pengar är de som säljer varor som människor måste ha i vardagen. Allt som inte hör dit konsumerar folk mindre av och således tjänar de företagen mindre pengar vilket innebär att de får varsla. Detta händer i varje lågkonjunktur. Privatpersoner och företag drar ner på konsumtionen och industriföretagen är alltid de första som varslar anställda.

A-kassa etc finns ju för att hålla konsumtionen igång även om någon förlorar jobbet. Den är inte lika hög som vid en anställning med vettig lön men a-kassa etc stimulerar ändå en viss konsumtion.

Dosman och Mafnus förklarade det bra. Alltså, företag kommer inte anställa fler om efterfrågan förblir låg. Frågan är egentligen vad företagen lägger pengarna på när de får skattesänkningar. Många företag väljer istället att betala tillbaka skulder och köpa utrustning eller ännu sämre ge cheferna och aktieägarna bonusar.

Självklart att skattesänkningar inte nödvändigtvis leder till fler jobb, det leder dock oftast till att de som betalar skatten får mer pengar över. (såvida de inte får någon extra kostnad som uppstod p.g.a. staten drog in på något)
Att företag betalar av skulder och köper bättre utrustning är skitbra, även om utrustningen är sådan att de med hjälp av denna kan sparka några personer. (då detta leder till effektivisering och har fungerat hur bra som helst, trots ludditernas rädsla)

Sedan visst kan skattesänkning leda till att chefer och personal m.fl. får högre löner, vilket dock leder till högre konsumtion som folk ovanför har påpekat. Men man ska inte se skattesänkningar som lösningen på varför efterfrågan på svensk arbetskraft är så liten att det finns gott överflöd av den.

Min lösning är som sagt istället att satsa på att göra denna arbetskraft mer attraktiv, detta kan göras genom många sätt, mer utbildning, göra det mindre riskfyllt att anställa, mer bidrag att anställa folk långt utanför arbetsmarknaden och såklart låta arbetare konkurrera bättre och göra det mer rättvist.
-Alla arbetare har inte lika bra hälsa eller är lika duktiga, elit-arbetsmarknadspolitiken idag att man i princip enbart ska konkurrera med sin hälsa och sina kunskaper, Där stor vikt ligger på hälsa, anser jag drabbar många negativt.

Man bör heller inte se marknaden som ett nollsummespel inom landet. Utan när en finanskris uppstår, så gäller det att vara ett konkurrenskraftigt land på pris på varor och tjänster.

Angående jobb så ska man inte heller hänga upp sig för mycket på detta utan det är något varje företagare bör eftersträva att kunna använda så lite arbetskraft (e.g. kostnad) som möjligt. (utan negativa konsekvenser, som påverka kvalitén eller de anställdas hälsa)

Bidrag (a-kassa, arbetslöshetsförsäkring, lönegaranti) håller efterfrågan uppe. En arbetslös som får tio kronor i bidrag kommer att spendera dem (eftersom personen per definition saknar annan inkomst). Den som redan har inkomst tenderar att spara dem. Analyser visar att en krona i bidrag ger 1,6 kronor i ekonomisk aktivitet. Motsvarande siffra för skattesänkningar är 0,3 kronor.

Att göra satsningar på utbildning och genomföra arbetsmarknadsreformer har i princip inget med recessionen att göra. Att bekämpa struktur- och friktionsarbetslöshet är en separat fråga.

Du verkar inte riktigt förstå. Det handlar om att få människor att spendera pengar. Men problemet är att de inte har pengar. Det i sin tur beror på arbetslöshet orsakad av lågkonjunkturen. Brist på pengar leder till minskad efterfrågan.

Bidrag (a-kassa, arbetslöshetsförsäkring, lönegaranti) håller efterfrågan uppe. En arbetslös som får tio kronor i bidrag kommer att spendera dem (eftersom personen per definition saknar annan inkomst). Den som redan har inkomst tenderar att spara dem. Analyser visar att en krona i bidrag ger 1,6 kronor i ekonomisk aktivitet. Motsvarande siffra för skattesänkningar är 0,3 kronor.

Att göra satsningar på utbildning och genomföra arbetsmarknadsreformer har i princip inget med recessionen att göra. Att bekämpa struktur- och friktionsarbetslöshet är en separat fråga.

Antar att du har sett det här diagrammet?

http://static5.businessinsider.com/image/4ba6264e7f8b9aa8256a...

http://www.businessinsider.com/diminishing-marginal-produciti...

Efterfrågan på de flesta varor kommer alltid vara hög, har folk inte pengar så kan de betala genom arbete. T.ex. få sänkt hyra emot att hjälpa till lite. Behov av arbetskraft kommer i princip alltid vara stor, dock inte så stor så att man är beredd att betala de summor som folk idag kräver.

Det du pratar om är ren och skär planekonomi och inget annat. Och visst finns det fördelar med denna att hålla en viss konsumtion av vissa varor höga, men beror t.ex. lågkonjunktur på energikris, så bör man inte beskatta industrin hårdare så att folket får mer pengar till att köpa energi och på så sätt hålla priset uppe.
Så man bör kombinera denna politik med att dela ut kuponger, som går att byta emot vissa varor och tjänster. Och även ransoneringskuponger som under kriget, så att folk t.ex. inte t.ex förbrukar mer energi än vad de behöver.
Genom planekonomi så går det göra många bra saker, men det är väldigt svårt att styra praktisk.(vilket jag ser som problemet, annars hade jag helt varit för detta) Jag är dock intresserad av vart du fick de siffror du nämnde ovanför 1,6kr och 0,3 kr.Det är inte så att jag inte tror dig, utan jag är intresserad av att läsa på i tankesättet.

Lönekarteller plus folks ytlighet påstår jag är problemet.
Lönekarteller, så kostar t.ex. en vanlig mekaniker som kommer till plats runt 700kr/h plus moms. Och vad man ej ovanligtvis får är en person direkt från gymnasiet med tummen mitt i handen. Hur detta kan gå ihop med den höga arbetslösheten är en bra fråga?
Folks ytlighet, ja de måste ha nyaste mobilen,tvn, bilen, huset etc. Att deras ekonomi inte klarar av detta har inget med saken att göra, de ska ha dessa grejer, om inte så kan de inte umgås med liknande idioter utan att bli utstötta.

Angående bostadsmarkanden, så handlar det om att väldigt många vill bo på attraktiva platser som det inte finns så gott om. Det är ju i princip ingen tillväxt på dessa platser, men stor tillväxt på folk som vill ha dem och detta leder ju till höga priser.

Och som personerna ovanför säger så följer sverige resten av rika världen, går det skit för dem så följer vi efter. Ja tycker det dock är bra att de börjar betala av statsskulden.

Det råder inte alltid hög efterfrågan på varor. Inte under lågkonjunkturer. Betala genom arbete? Säg det till alla som inte hittar jobb. Jag förklarade precis sambandet mellan efterfrågan och arbetslöshet. Varje köpt vara är också en såld. Om företag inte får varorna sålda kommer de inte anställa, ergo hög arbetslöshet.

Att du sedan nämner planekonomi gör det ännu konstigare. Jag förstår ingenting!

http://www.economy.com/mark-zandi/documents/Senate-Finance-Co...

Kul att du valde just mekaniker som exempel...
Lite otydlig skrivet du anklagar mekaniker för att ha hög lön?. det är förslagsvis ingångslönerna du ska kolla på, inte tim debiteringen till dig som kund om du vill hacka på välbetalda mekaniker. Dessutom valde du just den "hantverkargrupp" som inte går under rot/rut eller där momsen ligger på 10%.
Jag saknar integritet i dina argument. ska du ha en fri marknad eller är det bidragssamhället du pushar för?

Skickades från m.sweclockers.com

*edit*
För min egen del så väljer jag nog av principskäl, hellre förlora pengar lite pengar på att köpa en ny mackapär, än att betala 700kr/h för en person i princip direkt ifrån gymnasiet ska försöka laga den. (som då har lite bättre utrustning än mig, samt support m.m, men inget märkvärdigt)

Du förespråkar alltså planekonomi om jag förstår dig rätt? Detta speciellt med att du vill lägga på extra kostnader för vissa varor/tjänster, med motiveringen att detta kan hjälpa andra varor/tjänster. Ta t.ex. klippning, där ofta en snabb "rakning" och ha några mm hår kvar över huvudet på någon enstaka minut kostar ca 100kr, skamlöst pris. Tro tusan att folk "rakar" sig själv i finanskriser, är detta ett problem? Nej, då får frisörsalonger m.m sänka sina priser till mer "vettigare nivåer". -Där "vettig nivå" är lika med den nivån som marknaden är beredd att betala för tjänsten.

Om man istället ser på marknadsekonomi som lösning, så blir det att alla får sänka sina utgifter, priserna på allt sjunker. När folk får mindre pengar, ja då kommer samtidigt varor och tjänster att bli billigare. Men jag förespråkar inte extrem högerpolitik, där vi inte ska ha sociala skyddsnät.
Att folk i dåliga tider ransonerar är inte något som jag ser som negativt utan snarare något som jag ser som ett måste, där dock aktörer som producerar sånt som marknaden inte vill ha blir lidande.

Det jag är emot är att tjänster idag är så förbaskat dyra så att man får göra allt själv eller köra tills saker gå sönder och köpa nytt. Kostnaden för en mekaniker och liknande är ofta runt 700kr i timman, då tar de över 500kr i timman när de kör bil till och från en, plus en milkostnad på 70kr/milen. Sedan ska de ha raster och dylikt på det.
Med andra ord, det går inte anlita folk att göra saker idag. Detta handlar inte bara om om att lönerna är höga utan en förbaskat massa mellanhänder etc. Detsamma är det om man behöver ha hjälp, förr inte så länge sedan (typ 40år sedan) kunde man få folk ställa upp för nästan inget. (vilket inte heller var bra) Men idag, så ska folk ha ut över 100kr i timman efter skatt för att passa en knapp.
Jag anser det är för mycket politik i det hela, låt arbetsgivare och personer göra sina affärer utan statlig inblandning som de var förr.

Angående momsen så är den avdragsgiltig, så det är inget problem. Och för privatpersoner, så är de inte ofta lika sjuka timkostnader.

*edit*
För min egen del så väljer jag nog av principskäl, hellre förlora pengar lite pengar på att köpa en ny mackapär, än att betala 700kr/h för en person i princip direkt ifrån gymnasiet ska försöka laga den. (som då har lite bättre utrustning än mig, samt support m.m, men inget märkvärdigt)

*edit2*
För mig så är det mycket märkligt att vi kan ha en hög arbetslöshet, där många av dessa individer är riktigt duktiga. Samtidigt som det inte går att anlita personer med ingen extrem unik kompetens, för det finns ingen konkurrens m.m, som driver upp kostnaderna till fantasipriser. (alltså kostnaden för mig som kund, där jag ofta själv har kompetens att utföra jobbet, men det handlar om tidsbrist)

Alltså i finanskriser har folk det dåligt ställt , men som tur är i marknadsekonomi så följer priserna efter. Vilket innebär att fast man har mindre pengar, så kostar saker mindre. Nu försöker man minska effekten med prisraser och jag ser både positiv och negativ effekter. Beroende på vem man är så blir såklart effekterna olika. Men generellt hur landet påverkas är intressant och länken du länkade till så har personen hög auktoritet. (vilket inte betyder att han har rätt, men jag får som sagt läsa på)

Med planekonomi, så att staten fördelar resurser så att näringar som de tycker är viktiga får fördelar. T.ex jag som delvis är inom fastighetsmarknaden, ser inget problem med att efterfrågan på bostäder kommer minska med finanskriser, såvida befolkningen i landet inte minskar. (visst folk flyttar inte hemifrån lika tidigt med dålig ekonomi) Att man får mindre hyra, ja utgifterna sjunker också så det är inget problem.