Evig upphovsrätt

Detta låter knepigt men jag tycker att - ty jag håller med Cornelis i sak - när upphovsmannen är död så ska verken få vara fria. Man kan ju ändå inte ta med sig något i graven, man föds naken och man dör naken.:P Varför ska man då tjuvhålla på något som bara syftar till att ge profit till eventuella släktingar. Att behålla en sak som man har fått i arv av sentimentala eller kärleksfulla (In memory of)- skäl, är en sak, men att påstå att en släkting ska påstå att upphovsrätten skall finnas där - och ha den döde artisten som ett legitimt skäl för att vidmakthålla sin "rätt" - vars syfte inte är så mycket att bevara som att tjäna pengar på artisten tycker jag suger Rävpung.:):D

Jag frågade min hyresvärd om jag fick låna en lampa: han lät meddela att det inte gick för sig då han hade fått ärva den lampan. Sådant respekterar jag.:)^^ Men hade han gått ut och försökt kränga pengar genom att påstå att lampan är magisk för att hans numer avlidna släkting och därmed tjäna pengar på lampan genom att hävda någon skum upphovsrätt, nej sådant spyr jag på.:D Alla påstår att upphovsrätt har med den avlidne artistens verk att göra men alla tänker bara i pengar.:/ De som inte tänker i pengar, det är dessa individer som har "Upphovsrätten" kvar i from av ett minne (bildligt talat).:)^^ Alla arv etc. verkar ju ändå bara handla om pengar.:(:/:S R*nk liksom....:S:/

Varför inte låta marknaden avgöra? Dålig affärsmodell och du (snarare din idé/verk) dukar under. Kan du inte leva på dina alster får du skaffa ett riktigt jobb. Så har människan gjort i alla tider, och aldrig har kulturen varit hotad. Människor älskar att skapa, må det vara grottmålningar eller operativsystem eller musikalbum. Kan man tjäna pengar på det är det jättebra, men det är ingen rättighet. Det är ditt eget ansvar att skapa affärsmodeller som håller och du får inte springa till staten eller polisen bara för att du inte kommit på ett sätt att tjäna pengar.

Upphovsrätt är rent trams. Imaginärt, antikapitalistiskt och antiliberalt flum. Patent är inte evidensbaserade. Det finns faktiskt inte mycket som talar för att företag skulle sluta producera och uppfinna bara för att patent försvann. Personligen tror jag att det är tvärt om, men inte heller jag kan evidensbasera min ståndpunkt.

En riktigt, intellektuellt hederlig kapitalist eller marknadsliberal älskar företagande och innovation men har ingenting till övers för _det_ företaget eller just _den_ idéns rätt till "skydd". Det är synd att det finns många nyttiga idioter som tror sig vara marknadsvänliga som spelar företag i händerna när de slåss i rättssalen i stället för på marknaden. Pontén är kommunist. Han är bara för sabla dum för att förstå det. Så är många av våra politiker, speciellt på högerkanten. Vänstern är givetvis eviga idioter också, men [delvis] av andra skäl (bl.a försöker de stjäla frågan och framställa piratkopiering som en vänsteridé. DÄR kan vi tala om immateriell stöld ).

[/RANT]

Kort sagt ja. Men bara jag vet hur hashsignaturen är gjord, vilket kommer göra dig till en pinsam lögnare, svart på vitt. Du kan ändå inte tjäna några pengar på mitt verk som "egentligen" jag skulle ha tjänat eftersom det är ett icke-falsifierbart påstående. Eftersom jag inte gör någon rättssak av det får jag goodwill. Du får "badwill".

Edit: Blanda inte heller ihop upphovsrätt med upphovsrätt. Jag kan ha copyright och en öppen licens. Du är fri att sprida och modifiera, men inte kalla det för ditt upphovsverk. Det är inte så konstigt egentligen.

Precis. Men vad jag också menade mellan raderna är att förnuftiga personer inte bör göra rättssak av sådant här redan idag. Om folk slutar stämma varandra, blir lagen tandlös. Ett finfint sätt att göra lagar irrelevanta utan att bryta mot dem.

Ärligt talat så tycker jag faktiskt det. Åtminstone rent spontant. Jag har aldrig förstått öppna licenser som GNU och BSD. De existerar, såvitt jag förstår, helt enkelt därför att dylika ting är föremål för juridik. För att skydda sig i en värld som styrs av påhitt av icke-producerande fän (även känt som "advokater") snarare än av innovation och entreprenörskap och produktion.

En bra EULA ser månne ut så här: "GET LOST! NOTHING TO SEE HERE. I DON'T RECOGNIZE ANY LAWS REGARDING THIS".

Total passivitet är ett bra sätt att nullifiera stollerier. Vägra att över huvud taget spela med i spelet. Ett exempel på hur knäpp världen är, är när forumregler etc förbjuder vissa diskussioner med hänvisning till att administratörerna inte är jurister och därmed vill helgardera sig, i fall någon skulle göra något "fel". Som om jurister skulle vara omnipotenta och allting skulle regleras med lag. Som någon sorts naturtillstånd. Lagar är konstgjorda och måste vara intuitiva och intersubjektiva för att ha ett existensberättigande. Själv lyder jag under naturlagarna. Dessa _kan man inte_ bryta mot.

Det är helt okej att tjäna pengar på immateriella ting. Det torde vara okej att tjäna pengar på precis vad som helst som någon är beredd att betala för, men hur det ska göras är upphovsmannens problem, inte polisens eller statens. Kan man inte tjäna pengar, får man hitta på något annat eller skaffa ett jobb för att betala sitt skapande. Det förefaller ligga i människans natur att skapa saker.

För att återanknyta till GNU och BSD, etc. Det är också "licenser" som kräver en massa smörja av dig som producent. Du måste publicera saker. Om du gör en öppen hårdvara så måste alla gerbers, scheman, källkod, etc, publiceras och dokumenteras. Men om jag är för lat för det? Om jag vill göra en produkt och försöka sälja, kanske lägger upp källkoden på en server men annars skiter i allt, inklusive om folk kopierar designen, mjukvaran eller whatever, vad är det för licens? Public domain? Jag vill att saker ska kunna ges någon sorts "negativ licens" eller snarare icke-licens. Något komplett untouchable för jurister. Framförallt: något som inte har det minsta lilla med juridik att göra! Jag ska inte behöva känna till påhittade och icke-intuitiva "lagar" för att producera något och tjäna eller inte tjäna pengar på det.

[/RANT] <- för att markera att detta inlägg mer speglar ett känsloläge än hårda fakta.

Edit: Om jag ska vara en smula seriös så tycker jag att upphovsmannen/kvinnan besitter upphovsrätten (vad tusan nu "upphovsrätt" betyder. Kanske vore bättre med "verifierad skapare"). Den kan inte överlåtas till någon annan än till *alla*. Patent bör inte få säljas och patent ska fungera som det ursprungligen var tänkt - att stimulera innovation. Går ett företag omkull blir patentet public domain. Patentintrång ska inte beivras på annat sätt än badwill. Framförallt ska priset spegla värdet i en marknadsekonomi. En digital kopia kanske är värd mikroören per gigabyte eller något sådant, vad vet jag. Om någon lyckas med sin affärsmodell att skriva en bok och sedan leva på intäkterna är det helt fine, men denne ska inte ta hjälp av rättsväsendet för att få sina intäkter. Det finns nämligen inga "rättmätiga" intäkter. Vill folk betala (t.ex. för en pappersbok) så kommer folk betala. Att folk inte vill betala för en digital kopia är inte så konstigt, den är inte värd något. Författaren får skriva en ny bok för att hålla sig med lön, eller skaffa ett jobb. Det går inte att ha ett system där man får betalt för utebliven, "teoretisk", intäkt! De så kallade skrivarna ville också ha betalt, men konkurrerades ut av tryckpressen. Fri kopiering är på intet sätt ett hot mot skapandet, mot författaren. Denne får bara hitta fungerande affärsmodeller för 2000-talet.

Enda gången kultur och den fria konsten faktiskt varit hotad är under förtryck. I Sovjet, i Tredje riket, i nuvarande diktaturer och i länder där politiker lägger sig i konsten (den som uppbär statsstöd är icke fri). Grottmålningar finns inte tack vare upphovsrätt utan tack vare människan skaparnatur. Det är inte upphovsrätt som får mig att skapa, det är vilja, drömmar, ideal, strävan, esoterika. Om jag tjänar pengar på det är det jättebra. Inte fult på något sätt. Men jag kan inte kräva det, och jag kan inte springa till staten och skylla på att jag "investerat" eller har "uteblivna" intäkter. Jag vill ha kapitalism, jag vill ta bort det negativa i ordet. Jag vill få mina alster värderade på en marknad som finns i en kontext av extremt billig masskopiering, inte i en domstol eller av någon sorts "rättighet" jag inte besitter. Vill jag tjäna pengar på något i produktväg får jag hitta på något som inte kopieras så lätt att priset blir diminutivt, som t.ex. en fysisk sak. Och jag lovar att skicka med schemat och källkoden, men jag kanske inte orkar rätta mig efter fåniga riktlinjer om "hur" och "licenser" kommer jag icke att skriva! Om jag får fokusera på produkten blir den bra, om jag måste fokusera på licenser och juridik blir den inte lika bra.

Edit: Okej, det blev visst lite mer rants!