Största besvikelsen och överraskningen inom spelvärlden?

Jag var överraskad av hur dåligt jag tyckte Doom 3 var, efter att ha spenderat åtskilliga timmar vid Doom 1 och 2 så förväntade jag mig att ha sååå kul, men det var bara mörkt och trånga korridorer, spelade kanske 30 min och sen har jag aldrig startat det igen.

Min största besvikelse var Far Cry 2, spelat det i många år och gör det fortfarande ibland. Förhandsbokade spelet men fick det en vecka försent och min kompis spoila allt om vad man kunde göra för häftiga saker innan jag fick det så var supertaggad. När jag väl fick det var det underbart, storyn i början var medryckande och hela konceptet med malaria var ganska spännande. Grafisk sett var det bra och elden som spred sig dynamiskt var ju underbar. Så var det första veckan, sen började man märka att alla miljoner checkpoints respawnade efter någon minut, elden hade stora begränsningar som gjorde den ointressant. Att alla fiende fordon sedan var snabbare än ditt gjorde det inte bättre då det räcker med 2-3 skott på sen måste man laga om man inte vill köra i 20km/h. Man märkte att det i stort sett inte fanns någon fysik på objekt alls och att stealth var omöjliggt då alla såg dig instant och alla silenced vapen krävde 5-6 skott för att döda och var opricksäkra så det inte gick att dra hs. Far Cry 2 är inget dåligt spel som det är tänkt men det har sina problem och känns på något sätt ofärdigt som om de hade stora ambitioner men fick ta bort hälften i sista stund, tror att detta har något med ubisoft att göra...

Det spel jag blev mest positivt överaskad över var nog halo 1. Hade aldrig hört talas om det och hade ingen aning om vad det handlade om när min kompis frågar om vi ska spela på hans nya xbox. Visst säger jag och har inte några förväntningar alls. Sen visar det sig vara ett underbart spel med co-op och aliens och allt möjligt.(hade aldrig spelat co-op innan;)) Det känndes också väldigt mäktigt med stora slag i rymden och allt möjligt, kanske inte låter så speciellt men tror att jag fastande för det då jag inte hade några förväntningar och hittade ett riktigt bra spel.

Största överraskningen är förmodligen Beyond Good and Evil. Efter att ha läst ett par väldigt negativa recensioner hade jag mycket låga förväntningar, men det visade sig vara ett utmärkt äventyrsspel. Det finns fortfarande i min Top 20-lista.

Största besvikelsen är förmodligen AoE3. Age of Empires 2 skulle nog ta upp ett helt kapitel i min självbiografi, och jag förväntade mig mycket mer av det tredje spelet. Det var fortfarande ett underhållande RTS, men jag lämnade det ganska kvickt.

Gladaste överraskningen var förmodligen Skyrim, hade inga förväntningar alls då jag inte gillade oblivion. Men det visade sig ju vara ett toppenlir!

Största besvikelsen är förmodligen AOE3 som ovan. Spelade Aoe2 tusentals timmar, förhandsbokade collectors edition av AoE3 och spelade det i högst två veckor.

Största besvikelsen måste nog vara GTA4. Stor fan av de tidigare spelen, och detta såg väldigt lovande ut på mässor och dylikt innan release, plus att det trots allt är GTA liksom. Men när man väl fått hem spelet och lirat några timmar så kändes det verkligen inte som GTA längre. Det hade blivit på tok för seriöst då allt det roliga hade bytts ut mot allmänt stela inslag som tex den där förbannade telefonen och alla tjatiga "vänner/flickvänner" som vill ut och bowla. KILL FRENZY och alla sjuka tävlingar och dylikt som var halva charmen med spelet kändes som bortblåst. Gillade inte heller den mesiga huvudkaraktären och storyn kändes helt ointressant. Grafiken vid release var minst sagt hemsk och gav mig huvudvärk, samtidigt som prestandan var bland det värsta jag upplevt.

Fast detta var ju då PS3-versionen vid release. Idag kan man säkert fixa det mesta med diverse moddar och dylikt till PC-versionen, men jag blev så besviken att jag har tappat suget efter det där helt och hållet, så det är troligtvis inget jag någonsin kommer besvära mig med. Att döma från Rockstars övriga releaser och uttalanden sen dess så verkar det som att GTA5 kommer bli precis samma skit. Så jag har i princip tappat tron på den serien.

Största överraskningen är svår, men jag måste nog säga Arma2. Hade lirat BF2 och PR ett tag med polare, och vi var sugna på nån mer dedikerad soldatsimulator, så självklart fick man då upp ögonen för Arma2 ungefär ett halvår innan releasen. Vi var så taggade att vi även köpte varsitt TrackIR veckan innan releasen, för att få den ultimata upplevelsen. När vi sen äntligen fick spelet så blev det lite väl mycket på en gång. Spelet var otroligt buggigt, hade väldigt stor inlärningskurva, singleplayer var i princip ospelbart, och det var svårt att optimera grafikmässigt. Kan inte påstå att första intrycket var särskilt positivt, och man kände sig snarare mer besvärad av det. Jag var säker på att det skulle hamna på hyllan.

Men vi upptäckte editorn istället, och en av oss började knåpa ihop egna coop-uppdrag som gick betydligt bättre att lira. Sakta fick man tillbaka tagg och man lärde sig mer om spelet hela tiden. Tillslut så insåg man charmen med det och hur pass kraftfullt, mångsidigt och inlevelsefullt det kan vara. Spelet patchades och vi fann communities och klaner att lira ännu seriösare med. Jag upptäckte även mod-communityn och har ambitiösa projekt för mig med ett grymt team. Sen dess har Arma2 i princip varit en del av min vardag på ett eller annat sätt Helt sjukt hur mycket tid man spenderat på det, och särskilt hur mycket man har lärt sig under den tiden. Det finns inget liknande!

Arma 2 är ett rollspel?

Största besvikelsen:
FarCry2 - Älskade det första farcry! Bilder och trailers från 2:an visade ett fantastiskt spel vilket gjorde att förväntningarna var skyhöga. Efter att ha dödat samma vaktpost och kört fram och tillbaka på samma väg 20ggr insåg jag att jag inte ens hade lust att spela igenom hela spelet.

Största Överraskningen:
Velar mellan Mass effect1 och portal1. Portal1 fick man med gratis till orangebox och spelade egentligen bara för att.. ja det var gratis. Efter 10 min var man helt fast och älskade spelet.

Vinnaren blir dock Mass effect1 - Hade läst en artikel om det och tyckte det verkade lite coolt. Spontanhandlade spelet i brist på annat och hade inte alls några stora förväntningar. Men herregud vad bra jag tyckte att det var!! Spelade igenom hela utan att knappt släppa tangentbordet. Den lite klumpiga styrningen var det enda negativa med spelet, men det var så lätt att se genom fingrarna med det eftersom allt annat var så himla bra.

Besvikelse: Skyrim. Linjärt som fan och allmänt dåligt. Man kan ju tycka att de borde göra en ny grafikmotor sen 2008 men icke..

Överraskning: Sc2! Har inte spelat något sådant singleplayer förut men detta var helt otroligt

Största besvikelsen:
Som extremt Final Fantasy fan så blev Final Fantasy XIII för mig sådan extrem besvikelse.
Att vänta på en så stor titel väldigt länge för att se att Square/Enix tappat allt vad FF 7, FF 8, FF 9 och FF 10 heter kunde jag inte släppa på flera månader.

Största Överraskningen:
Första gången jag startade Final Fantasy 6 och förstod att skaparna bakom detta spel var något helt annat mot vad jag tidigare spelat. Detta fick mig också in i hela RPG världen.

Största överraskningen:
Spelet hidden and dangerous är fortfarande till dags datum det bästa spelet jag spelat. Strategi, action och atmosfär.

Största överaskningen: Everquest
Sommaren 2000 fick jag och en kompis för oss att vi skulle testa ett MMO, han köpte Asherons Call jag köpte Everquest.
Jag va lite skeptisk till betalningen och att grafiken skulle få min dator att gå på knäna.
2 mån senare hade han slängt Asherons Call åt skogen och vi båda satt med Everquest på våra sega burkar å lirade i 20 fps.
6 år , 10 expansioner, en förstörd utbildning och över 1 års online tid så är det nog spelet som "märkt" mig mest i mitt liv.

Största besvikelsen: Quake 2
Som en stor Quake/Quakeworld spelare med otroligt mkt DM/CTF/Clan Arena/Rocket Arena tid.
Stor förväntan när man såg grafiken på kommande Quake 2.
När det väl kom och man upptäckte att farten och allt det actionfyllda som representerar Quake va som bortblåst, alla vapen omgjorda till larviga långsamma konstigheter.
Kändes som hela spelet var helt å hållet byggt för singelplayer upplevelsen, ungefär som FPS spel är till konsol idag.
Gick tillbaka till Quakeworld ihop med alla jag kände som tyckte likadant.

Besvikelsen skulle dock likaväl kunna vara Red Alert 2 eller Everquest 2.
Men jag väljer Quake för å blanda lite.

Största överraskningen måste vara Oddworlds strangers wrath. Hade aldrig hört talas om det, men en dag kom farsan hem med det. han hade fått det av en arbetskamrat eller något. Jag tyckte när jag kolla på förpackningen att det verkade rätt krystat, springa rund med armborst och skuta ekorrar, skunkar och igelkottar på folk. Men fy fan vad kul det var! Och efter halva spelet hände det något jag inte tänker spoila som gjorde det ännu mer unikt och awesome.
Nu var detta dock många år sedan och jag var inte särskilt gammal, vet inte om jag skulle tycka samma sak om det nu. Men det lever kvar i mitt hjärta som coolaste spelet någonsin

Största besvikelsen måste ha varit Brink. När man läste och tittade på trailers om spelet så verkade det amazing. Jag älskar Mirrors edge så att få det rörelsemönstret i ett spel där det inte är i fokus kunde ju inget annat än bli perfekt. Det skulle kräva teamwork och man kunde gå alternativa vägar för att förgöra fienden med.
Men så blev det ju inte, det sög ur alla aspekter

Största överraskningen var Re-Volt till Dreamcast. Det var svårt men vi var fyra som spelade och ju mer vi spelade desto roligare blev det. Man kunde spela 4-way splitscreen och bygga egna banor. På det hela taget var Dreamcast en riktig drömmaskin förutom de obekväma handkontrollerna. Det fick rätt mediokra betyg, runt 7/10 för att det var för svårt men jag tror att vi lyckades låsa upp allt till slut (lite samma känsla som med Goldeneye/Perfect Dark till N64, man var 4 som turades om att låsa upp allt). Halo CE var annars den bästa singelplayeröverraskningen. X-Com enemy Unknown till PS1 måste också få ett omnämnande, ett helt minneskort för att spara spelet och ibland blev minnet korrupt vilket gjorde det extra spännande. Grym Co-Op i Rainbow Six Vegas överraskade. Tom Clancys EndWar var grymt men utan att någon annan förstod det var det lite meningslöst, lite samma med BattleStations Midway.

Tråkigt nog har jag blivit besviken väldigt många gånger på spel, inte alltid solklart varför och ibland med toppbetyg men de håller mig helt enkelt inte intresserad särskilt länge. Senast var det Deus Ex Human Revolution som jag kämpade igenom ett gäng uppdrag i men blev aldrig biten, sjukt trist. GTA har bara blivit sämre för varje version och fyran orkade jag bara med i en halvtimme-timme. Perfect Dark Zero var nog den största besvikelsen men där finns också Shadowrun, MAG, LittleBigPlanet, Modnation Racers.

Det spelet som överraskat mig mest är helt klart Skyrim, tyckte Oblivion var tråkigt men jag gav ändå Skyrim en chans och vilket spel!

Det känns så underbart att spela Skyrim, leva sig in i världen. Världen är så otroligt fin (kanske för jag älskar nord klimat) men med lite mod så är spelet så sjukt roligt!

Tror inte jag hade gillat Oblivion nu heller, som sagt det är just nord klimatet som fick mig att gilla Skyrim så mycket och combat systemet!

Det absolut roligaste spelet jag NÅNSIN har spelet är GTA IV.
Tycker fortfarande det är roligt att modda och köra free roam, kan spela det timtals utan att tröttna!

Min största besvikelse är Postal 3 dock, vilket B spel jämfört med Postal 2! Det var riktigt jobbigt att ha kameran som man hade och spelet i sig var bara konstigt, vilket postal 2 också var men 3an kändes bara dåligt utvecklad.

Största positiva överraskningen var ett PS2 spel som jag inte hade hört något om. Spelet var Fatal frame/project zero och maken till traumatiserade spelupplevelse har jag inte varit med om

Rage måste höra till en av de större besvikelserna just nu. Trist nog.

största överraskningen
minecraft var något som jag tyckte såg helt värdelöst ut pga grafiken och jag fattade inte poängen med spelet, det gick ju inte klara ut
(nu går det klarar ut men inte då)
Men testade det senare eftersom det var ett sånt jädra liv om det och jag tyckte det var riktigt kul och jag brukar inte spela så många sandbox spel.
Det var en riktigt överraskning

största besvikelsen
Halo reach, var riktigt taggad för det men det visade sig att det var rätt tråkigt.
campaign var inte ens nära så kul som i halo 3 vilket gjorde att jag blev besviken på det

Största Besvikelsen är nog för mig Mw3...förväntade mig bättre grafik än tvåan men fick grafik som får Max Payne 2 (ja tvåan) att se ut som crysis! Ingen rolig multiplayer iheller och singleplayern var hyffsat okej.

Störa överraskningen är Minecraft....trodde inte att det spelet skulle vara så roligt men gud vad man byggt och haft sig! Allt ifrån Slott, pyramider och stargates som funkar...ja makalöst spel Dock börjar det bli lite ont om "nyheter"

Mitt största enskilda positiva spelminne är när jag kom över ett exemplar av Champions of Krynn på Amiga. Visste inte alls vad det var, men blev förtjust i hela konceptet med rpg-spel på datorn då. Köpte sedan alla spel i den serien i original och ser ännu idag framför mig de fina guldaskarna som de s.k. Dragonlance- och Forgotten realmsspelen såldes i.

Största besvikelsen är Eve-online, mitt första (och sista MMORPG). Trodde i min enfald att det var Freespace i lugnare tempo med möjlighet att välja vad man skulle åka och göra. Fick mig ett enorm "timesink" i knäet som gjorde mig vansinnig! Hela spelet (och genren) är utformad att ge många timmars lågkvalitativt tidsfördriv. Inget annat.

Ta bort alla skills, levels, stats och annat som inte behövs. Ge oss en rak och enkelt rymdkrigssimulator med en "fri-market economy" så kan den som är bäst och starkast vinna på kort tid. Inför hard-core mode också (obligatoriskt) så har vi ett minnesvärt spel att se fram emot.

Positivaste överraskningen är Crysis - spelet som gav mig spelglädjen tillbaka. Ruskigt kul innan man började flyta runt i berget.