Undersökning: Har / Läser du en Data / Systemvetenskaplig utbildning?

Hej alla Sweclockare!

Jag läser 3:e året på Datorspelsutveckling på Stockholms Universitet och håller sådeles nu på med min metodkurs, för att i vår kunna skriva en C-uppsats.

Jag och en studiekamrat har valt att forska om varför det är så få inom Data och Systemvetenskapliga utbildningar som väljer att läsa vidare till en avancerad högre utbildning ( mer än Kandidat / Yrkesutbildning ). Detta är ett stort problem för Sverige på sikt. Sverige kommer behöva mer högutbildade medborgare för att klara att ställa om till ett mer teknik och tjänsteinriktat samhälle.

Därför skulle vi behöva hjälp av alla er som har läst eller läser en Data / Systemvetenskaplig utbildning i Sverige. Detta skulle dels hjälpa forskningen och skolorna att få en inblick i varför det är så få som väljer att läsa vidare, samt att få skolorna till att göra bättre och mer flexibla utbildningar.

För alla er som har tagit en Data / Systemvetenskaplig examen finns denna enkät ni gärna får svara på. (Det är bara 10 frågor och tar kanske 2 minuter)

Enkät för dig som har tagit en examen

För alla er som inte har tagit någon examen än, eller kanske har hoppat av eran utbildning, finns denna enkät ni gärna får svara på. (Det är bara 10 frågor och tar kanske 2 minuter)

Enkät för dig som inte har tagit din examen

Vi svarar gärna på frågor om enkäten eller undersöknignen i almänhet här i tråden om det är några frågetecken.

Här kommer även en mer ingående beskrivning av bakgrunden och problemet som vi ska försöka få lite klarhet i!

Bakgrund

Högre utbildning är en av de viktigaste komponenterna för både samhälle och individ. Den ger oss färdigheter och kompetens som ger en större förståelse för vårt samhälle, och möjliggör för oss att ha ett attraktivt arbetsliv. Den förändrar människans attityd till bland annat miljö och demokrati.En högre utbildning bidrar till människors kreativitet och kritiska tänkade. Samhället i stort vinner också på att ha en högre utbildad befokning. Forskning påvisar också samband mellan högre utbildning och bättre hälsa, livskvalitét och ett bättre föräldraskap. (referens Avkastning högre utbildning Stockholm).

Sverige är ett mycket framstående utbildnings och forskningsland. Idag är Sverige det land som
avsätter mest resurser på forskning i hela EU (baserat på BNP)2. Ekonomer har sedan länge påvisat att högre utbildning är en av de absolut viktigaste faktorerna för ett ekonomisk tillväxt i Sverige. (REF Globalisering och den högre utbildningen). Detta är inte bara viktigt för Sverige, att vi som svenskar är ett högutbildat folk. Detta gagnar även omvärlden då våran kunskap
kommer bidra till att lösa de stora utmaningar världen står inför 3. Sveriges snabbast växande branch är idag IT och Teknikbranchen. Enligt undersökningar gjorda av Statistiska Centralbyrån (SCB) är det företag i denna branch som har svårast att hitta kompetent personal. Detta gäller både för nyutexaminerade och för peronal med yrkeslivserfarenhet4 . Mycket pekar även på att detta behov kommer att öka i framtiden. Enligt Arbetsförmedlingens rapport som kom 2011 så finns det mycket goda möjligheter att hitta ett arbete, även som nyutexaminerad.

I Europeiska unionen har man lagt fram en strategisk tillväxtplan (Högskoleverket, 2012), där ett av målen är att minst 40 % skall ha en 2-årig eftergymnasial utbildning till yrkeslivet. Sverige däremot har vid samma målstolpe satt att 40-45% skall ha denna utbildning. Detta uppfylldes redan 2010 då vi låg på 46% i denna målgruppen.

Problem

Snittet i Sverige för att studera en högre utbildning (mer än kandidatexamen eller yrkesexamen) är i dagsläget ca 19-20% av alla studenter6. Den samhälleliga nyttan för Sverige påverkas negativt om inte fler skaffar en högre utbildning, då Sverige upplåter stora allmänna resurser och investeringar i den högre utbildningen. (Glabalisering och den högre utbildningen) Inom vissa utbildningsområden är denhär delen betydligt högre (Juridik ca 60%)7, medans andra har ett mindre antal, t.ex Data- och Systemvetenskap. Detta är en oönskad situatation, då Sverige som land länge legat i framkanten vad gäller Data-IT. Sverige håller på att ställa om från ett produktionsland med tunga industrier till ett land som kommer exportera tekniska lösningar och spjutspetskompetens. Nöjer sig studenterna med en kandidatexamen på grund av att de är så attraktiva på arbetsmarknaden, och vad får isåfall vissa studenter att välja en högre utbildning trotts detta?

Enligt en rapport gjord av Zara Daghbashyan och Björn Hårsman (Avkastning på högre utbildning bland examinerade vid Stockholms lärosäten, 2011) får också vissa utbildningsgrupper en negativ ekonomisk avkastning när dom satsar på högre utbildning. Kan detta också bidra till att vi inte får den spetskompetens vi vill ha när de ekonomiska förhållandena spelar in?

Flera undersökningar och studier som gjorts på flera ställen i världen pekar på att studier på distans är ett mycket bra alternativ för personen som kräver stor flexibilitet i sin utbildning. Hur ställer sig elverna till möjligheten att bedriva större delar av sina studier på distans?

Frågeställning

Varför väljer så få studenter på svenska universitet att läsa vidare på högre nivå?

Det är korrekt det ni båda skriver. Jag har skrivit Avancerad högre utbildning, med det menas det du skriver (Avancerad nivå (t.ex. magister och civilingenjör) och Forskarnivå (licentiat och doktor)).

Probelmet med just Data / Systemvetenskapliga utbildningar är att den är så liten del. Det finns ingen officiell statistik att tillgå som visar exakt hur stor del som väljer att läsa mer än en grundutbildning. SCB har ingen statistik då dessa utbildningar ofta grupperas under andra grupper. Vi har kontaktat flera svenska universitet, och ingen vet exakt hur stor del som väljer att läsa vidare efter en kandidatexamen. Mycket pekar dock på ett stort antal avhoppade elever och att ytterst få väljer att läsa vidare.

Tack det var bra att veta!

Attans. Ska försöka ordna det.