Vad tycker ni om mobbning?

Varför måste du halvt om halvt kalla honom kompis om han nu mobbar dig?

Jag tycker inte det var så mycket mobbning i filmen och vi har umgängesfrihet i sverige som innebär att vi inte behöver umgås med personer om vi inte vill. Detta leder i sin tur att vissa blir utan vänner, men samtidigt är vänner något överskattat. Det finns bara fördelar med att inte ha några vänner föruom affärsbekanta IRL.

Visst det förekom lite mobbning som attityden vid innebandyn etc, men det var knappast något grovt exempel på mobbning.

Annars vad jag tycker om personer som ägnar sig åt mobbning, ja det är personer som saknar en viss typ av empati. (alla har vi en selektiv empati) Och jag ser fram emot när såna personer möter en annan person som har lite empatistörningar och de blir behandlade på samma sätt.

Allt är beror på situationen, tror inte den mobbade personen som blir kallad för skällsord eller blir utfryst av omgivningen hittar på det.

Jag håller med dig om att allt beror på situationen.Att mobbning finns är tråkigt. Ingen ska behöva utsättas för det, men att alla ska älska alla och komma överens i en kombajadifamilj är lite för mycket att begära.

I alla diskussioner om mobbning så är det så kallade offret alltid en passiv aktör i relation till förövaren. Och det stämmer inte överens med vad jag har sett. De som blir mobbade/utfrysta har, utifrån det lilla jag har sett, haft en oförmåga att förstå sig på dynamiken i gruppen. De har varit högst aktiva och helt enkelt agerat efter sina normer och värderingar i det sociala samspelet. Helt utan att ta hänsyn till hur gruppen anser att man ska agera. Och därmed har personen blivit knuffad ur gruppsamhörigheten. Att personen som blir utfryst inte förstår varför har i de fallen jag har sett berott helt på en mycket låg social kompetens där personen inte förstår att handling A leder snabbt till utfrysning. Att en person känner sig utfryst/mobbad i olika sammanhang kan bero på att personen i fråga inte förstår att deras agerande påverkar omgivningen och att de därför inte får vara med i det sociala samspelet.

Och som svar på en fråga som ställs i filmen.
Ja, du måste kanske ändra dig för att gruppen ska acceptera dig. Varför ska en grupp individer vara tvungen att ta hänsyn till ditt agerande? Vad är det som säger att någon egentligen ska behöva ta hänsyn till en individs nycker? Och ja, det kan var verkligen svårt att tycka om dig om du beter dig som ett rikspucko.

Och trådskaparen ska kanske se över sina metoder. Att ha fysisk våld som en lösning visar på en oförmåga att hantera konflikter på ett snyggt sätt.

Så i din situation blev personen utfryst för han/hon hade varit otrevlig emot samtliga i gruppen? Mobbning kan även uppstå när en person blir mobbad av personer den mobbade inte ens känner eller umgåtts med, som sagt det finns många olika sätt att se på vad mobbning är och hur det uppstår.

Dock är det intressant med din syn av mobbning men rätta mig om jag har fel, menar du att mobbning sker när en person avviker från gruppens beteende?

Ja, ville veta hela hans syn/uppfattning om mobbning, om han tycker det är självförvållat. Jag utgår från hur han har formulerat sig till trådstartaren.

Jag kan börja med att jag själv inte har erfarit så kallad mobbning personligen utan har mest betraktat det på avstånd - i skoljmiljö och på arbetsplats. Det som är läskigt är att det är tydligt att det vi lär oss i den obligatoriska skolan tar vi med oss i yrkeslivet. Det som hände i högstadiets rastgård har nästan exakt spelats upp på arbetsplatsen. Jag skrev min första post utifrån trådskaparens "Dela gärna med er av er åsikt" och "..inte slösa kraft på att bry mig om honom tillräckligt för att slå ner honom, dels för att jag är den enda i mitt gäng som är emot mobbning, och inte anser att det är den mobbades fel att hon/han blir mobbad. "

I min situation agerar personen inte medvetet otrevligt, personen i fråga är inte heller utfryst. Det som har hänt är att allt socialt umgänge på min arbetsplats minskade drastiskt. Allt för att personen inte ska bli utpekad eller känna sig utfryst. Det är ett enkelt och artigt sätt att undvika icke önskad social interaktion så att inget drama behöver spelas upp. Ett exempel från arbetsplatse - istället för att samlas i matrummet under lunchen och prata skit som det gjordes innan nyförvärvat, sitter vi alla nu på våra respektive arbetsstationer och äter med argumentet att det inte finns tid. Och vi vet att det beror på att ingen orkar vara nära den nyanställda som kör sitt eget race under lunch och skapar en riktigt obekväm stämning hos alla.

Min syn på mobbning är att en grupp människor väljer ut en enskild invid att trakassera. Det är en textbook definition. En definition som jag aldrig har sett. Det jag däremot har sett är att när någon har agerat väldigt oaktsamt mot arbetskollegor och att de utsatta har slutat ta notis om personen. Personen i fråga förstår inte att dennas agerande har fått negativa konsekvenser och ropar "mobbning på arbetsplatsen!". Det har i sin tur lett till extra möten, som tar tid och kraft för alla, där ämnet "sunda arbetsplatsen" ska förklaras. Det resulterar i att personen som är orsaken till det hela blir ännu mer isolerad. Och det beror på att alla vet att personen är orsaken till extra besväret och den onödiga uppfostran till hur man beter sig (läses: det är dumt att mobbas på arbetsplatsen. sluta). Så istället för att försöka fostra välfungerande människor borde man istället ta ett snack med den utfrysta personen och påpeka att det inte är ok att göra handling y,x,z. Och det lär ju aldrig hända då den som ropar "mobbning!" är det synd om. Den är offret. Det jag vill komma fram till är att de som ropar "mobbning" är, utifrån min begränsade erfarenhet, socialt knepiga som borde få en textbok i gott uppförande och hur man får vänner.

Jag vet inte om det var svar på din fråga

Haha, tack för förtydligandet av mitt svammel.
Vissa människor är asociala muppar och de kan verkligen ställa till med problem på tex arbetsplatser. Och de behöver inte vara svin, de kan enbart vara socialt asjobbiga.

Ett exempel ur verkligheten:
En provanställd hos oss uppfyllde just alla de kriterierna. Egentligen en snäll person men totalt oförmögen att läsa av stämningen i en grupp människor. Han tog alltid plats och skulle alltid vara i centrum. Han kunde stövla in bland en grupp människor och bete sig som om han hade känt de hela livet. Troligen var han osäker och sökte ständigt bekräftelse men det blev bara fel. Han gjorde dessutom en del plumpa rasistiska och sexistiska uttalanden. Det var ganska självklart att folk inte ville ha med honom att göra och han hamnade utanför eftersom ingen stod ut med honom. Han togs in på samtal men det hjälpte inte, så man beslutade att han inte fick förlängd anställning.

[rant] Har ställt mig undrandes länge till vad som menas med mobbing. Under ens skolgång så har man både mobbats och blitt mobbad men kan inte säga att det är vare sig den enes eller andres fel, att det berodde på ditt eller datt, att det var hemskt eller bra. Från att ena halvåret ha varit kompis med någon så vänder man honom ryggen och hotar och slår. Från att ha varit populär till att bli utfryst till att bli populär igen och så vidare. Nothing makes sense om man bara försöker se mobbingen istället för det stora sociala sammanhanget.[/rant]

Så här några år efteråt ser man ändå tillbaka på skolan som en spännande och lycklig tid. Även om ens klasskamrater inte var bästa polarna allan och vissa var riktigt jobbigt förpubertala i sitt sätt så hyser man inget agg. Trots att man mobbade och fryste ut så känner man ingen ånger.

Å tredje sidan så var det inte så grovt i de allra flesta fallen. Man har ju sett på Bullen hur den och den mår dåligt och vill ta livet av sig pga mobbing. Men hujeda mig jag känner högar med folk som mått dåligt och velat ta livet av sig, mobbing eller ej, de flesta lever än. Kändes alltid som att den beskrivna mobbingen på TV var sju resor värre. Mobbingen man själv såg och upplevde kändes stundom ganska tam, oftast så pass att man inte brydde sig förrän någon uppmärksammade om hur hemsk mobbingen var. Kanske det mest bara var lite utfrysning och sånt, men inte tillräckligt för att vara mobbing? Vad är mobbing?

För fåtal år sedan stötte man på en gammal klassis. Allmänt mysigt hade vi. Efter ett tag så bad han om förlåtelse för att han varit så taskig och mobbats i ett tidigare liv. Jag fattade ingenting, hade denna personen mobbats? Mobbat mig? Vi pratade knappt då, vi kände knappt varandra under skolgången. Antagligen var vi inte intresserade av varandra alls i unga dar. När mobbade han mig och hur gjorde han då? Vad är mobbing?

I vissa fall så är mobbingen mycket tydlig, med sparkar, höga glåpord och hot. Och det är ju bra! Då blir det lätt att ta tag i och de som bör skämmas kan göra det en stund och sen är det bara att dra ett sträck över det hela och börja om på bättre kula.
I andra fall så är mobbing i ögats behållare och man undrar om det inte bara vore enklare för alla parter att kalla situationen för en socialt svår situation.
Jag menar, nolltolerans mot mobbing? När mobbing är subjektivt? Tolerans emot vem, vad? Är mobbing en egen entitet nu som vi inte kan tolerera?

Mobbare kan även vara rädda för att bli mobbade själva. Kanske är därför dom mobbar.
Typ som mig, jag är väll en bråkstake men jag är inte dum mot någon. Respekt har jag till 1000 då jag kan knep o sånt

Hatar mig själv för att jag är elak/bråkstake.
Fast, de är mest typ ropa rätt ut o kräva uppmärksamhet och sånt . Tycker det är galet irriterande när ngn annan gör det ...

Men ska byta skola snart (högstadiet) så förhoppningsvis blir det bättre.

Hata mig om ni vill! Skäll bara!

Skickades från m.sweclockers.com

Det här, liksom dåligt självförtroende och liknande, anklagas ju mobbare ofta för, men hur väl underbygga är egentligen dessa påståenden? Har det undersökts (förmodligen, antar jag), eller är det bara propaganda för att försöka få skolbarnen att låta bli mobbning av rädsla för att framstå som rädda att själva bli mobbade?

Respekt, eller "respekt" ? För det låter mer som "respekt"

Att säga att alla mobbare innerst inne är svaga i själen är att göra det lite för enkelt för sig. De kan mycket väl ha gott självförtroende och vara trygga i sig själva. Det som däremot ofta karakteriserar en som mobbar är att han är frustrerad över något han inte kan kontrollera eller göra något åt. Som barn kan det vara att man blir hunsad hemma eller själv trakasserad. Som vuxen kan det handla om dålig stämning på jobbet eller trasigt förhållande. Det byggs då upp en frustration och ilska som måste ut någonstans. Eftersom mobbaren inte kan eller vill rikta dessa negativa känslor mot den verkliga "fienden" tar han det näst bästa - någon annan. Då är det åtminstone någon som också får lida och han får utlopp för sin frustration. Det känns rätt skönt för stunden, även om det inte löser det egentliga problemet. Ofta är det någon som kanske avviker från normen som får ta smällen. Detta blir en ond cirkel där offret ofta blir den som blir syndabock eftersom det är den som börjar sjukskriva sig eller kanske slår tillbaka. Har mobbaren en hög ställning i gemenskapen kommer det bli ännu värre för offret.

Finns att läsa mer i Mobbningsboken ISBN: 91-86576-40-2

Nej usch, mobbing är förjävligt. Har själv varit "utsatt" en tid. Men det är inte själva mobbandet jag blev sur på, utan hur lärarna hanterade detta. "Men han har det svååååårt" "Det bliiiir bättre ska du se"

Men vafan går ni på era jävla apor, det är ju inte mobbaren som är utsatt.
(Riktat mot mina lärare, alltså. Inte er. )

Skickades från m.sweclockers.com

Respekt. Om någon skulle slå mig (vilket dom sällan gör) så kan jag bara bryta ner dom

EDIT: finns mera "respekt" sätt. tog bara ett exempel.

Skickades från m.sweclockers.com

För att jag har varit med om det.
Vi tar mig som exempel, min bror och en kompis blev mobbade. Och då var jag rädd för att bli mobbad. Så då startade jag mobba/elak. Ja ni förstår.

Så är det för mig iaf.

Skickades från m.sweclockers.com

"Respekt" alltså.
Hade du ingivit respekt så hade våldsverkarna inte slagit i första hand då det hade varit allt för socialt ofördelaktigt.

"Respekt" med andra ord. Du har helt missuppfattad vad respekt är