Vad är kulturmarxism?

Nu är jag ingen sd-anhängare, men som med allt annat finns det flera sidor. Det rasister menar med kulturmarxism är väl synen att etniska minoriteter inte har ansvar för sina handlingar då dom är förtryckta av den europesiska (eller judiska) majoriteten.

Sen är väl en vanlig uppfattning om kulturmarxismen att den inte tål andra åsikter än dom egna. Vilket är problematiskt då den förespråkar tolerans. Går att knyta an till betongliberalismen. Betongtolerans.

Skulle vara riktigt kul att höra en förklaring. Intressant fråga.
Ordet "kulturmarxism" hörde jag först när Breviks "manifest" läckte ut. I den rapakaljan beskrivs tydligen George Lucas som en kulturmarxistisk urtyp. Därför uppfattar jag just det ordet som en tydlig indikation på att en person är mer extreme i sin främlingsfientlighet än de som använder "...men det är väl inte pk att säga så." alternativt "...men så får man inte säga i det här jävla landet.". Vad ordet egentligen betyder beror mycket på hur det används, finns troligen ingen logik eller samhällsanalys bakom ordet misstänker jag. Man tar två akademiska ord och slår ihop det för att få lite tyngd bakom sin paranoia över att den ariska rasen ska utrotas. Så kulturmarxism är en rasistisk plattityd.

Jag kan hålla med Astrb0y i frågan, men utvecklar gärna med ett eget resonemang.

Någon länkande till en wikipedia sida angående begreppet och där påstås det att "Cultural Marxism" är en vetenskaplig metod som ser kulturen som den avgörande frågan till skillnad från den vanliga marxistiska metoden som ser ekonomin som det avgörande och ledande i samhällsskeendet.

Marxistisk metod bygger till stor del på en materialistisk historieskrivning, det står i kontrast till den traditionella Idealistiska historieskrivningen. Den senare hänger till stor del på den fysisk omöjligheten fri vilja medan den förra oftast får deterministiskt överslag om den appliceras för strikt. En kulturellhistorieskrivning som då "Cultural Marxist" förespråkar är i princip vansinnig eftersom den behandlar kultur som en konstant, nu är den förstås dialektisk vilket i det här fallet innebär att den ämnar krossa de rådande strukturerna.
Personligen anser jag att den är snudd på meningslös som holistisk teori men kan vara lämplig i studiet av enskilda fenomen.

Men det är inte det Puckona/Rasisterna menar när de använder begreppet kulturmarxism och även om det finns några som gör det så borde de använda ett annat ord istället, men mer om det sen.
När Avpixlat gänget torkar bort drägglet och vrålar "kulturmarxist" så använder de ordet som ett skällsord för att beskriva en person som främst inte är invandringsmotståndare(rasist eg) det råder dock inte likhetstecken mellan Kulturmarxistisk metod och ickerasism. Det intressanta är att de flesta SD anhängare och andra mindre önskvärda Spettekake-rörelser själva behandlar kulturen som en historisk konstant och nödvändighet. De motsätter sig möjligheterna till integration utan talar istället om assimilation, de hävdar att religion och kulturell härkomst är avgörande för en persons deltagande i samhället men vill inte krossa de strukturer som råder.

Nej Puckona/Rasisterna borde istället för "kulturmarxist" vråla "Dialektiker" då det bättre beskriver det motsatsförhållande som råder dem emellan.

Det är dock att hoppas på för mycket, mina egna erfarenheter från diskussioner med individer som stödjer de ytterligheter som slänger sig med begreppet har hittills visat prov på en slående inkompetens.

Varför tycker du att jag kommer med fördomar om ordet? Vi är inne på samma spår då du kopplar ihop kulturmarxism med SD-zombisarna. Jag har enbart hört kulturmarxism nämnas i rasistiska tankegångar och skrev just det . Först gången jag hörde talas om kulturmarxism var tillsammans med Brevik och jag har sedan dess hört det nämnas i sammanhang där SD-anhängare argumenterar för sin sak. Jag har i andra sammanhang aldrig annars hört kulturmarxism. Och därav min förståelse av ordet. Därav min förklaring till hur jag uppfattar ordet.
Och precis som du är jag är intresserad av att höra hur andra förstår innebörden av ordet kulturmarxism. Dock tror jag inte att man kommer få en bra förklaring, som man inte kan googla sig till, då det inte finns någon som helst vetenskaplig analys bakom begreppet. Såvitt jag vet

Edit: men jag förstår nu vad du menar. Du vill att SD-folket ska diskutera begreppet ostört utan att någon kommer och påstår att deras världsbild har en ytterst svag förankring i vad vi andra uppfattar som det verkliga livet. Jag borde inte ha varit så het på gröten. Ber faktiskt om ursäkt.

Apropå Björn Söders uttalande

Genusvetenskap = Forskningsområde
Cultural Marxism (Det är lönt att använda det engelska begreppet i den här diskussionen för att hålla isär Rasisternas skällsord och en vetenskaplig teori) = Vetenskaplig teori.
Pseudovetenskap =

Beklagligt = sorglig, bedrövlig, beklagansvärd, eländig

Björn Söder anser alltså att:

Forskningsområdet genusvetenskap härstammar från en vetenskaplig metod och är pseudovetenskap och att det är beklagligt att "borgerligheten (oklart) har anammat forskningsområdet.

Antagandet bygger på att Genusvetenskapen hänger på en ickevetenskaplig toori och därför är pseudovetenskaplig.

Nu är det dock inte så att Genusvetenskap uteslutande bedrivs med "Cultural Marxist" teori den bedrivs dock nästan uteslutande med någon form av dialektisk teori. Inte för att det gör någon skillnad då även "Cultural Marxist" som teori är erkänd.

Björn Söder, Killen som anser runt men håller tunt.
Björn Söder, Killen som bevisar att man kan tycka fel.
B-B-B Björn Sööööder

Jag tänker på aftonbladet när jag hör det.

MVH Har-ingen-aning

Vad menar du här? Dels är semantiken något oklar, idealistisk historieskrivning bygger på den fysikaliska omöjligheten fri vilja, eller bygger på att fri vilja är fysikaliskt omöjligt, alltså tvärt om?

Jag antar att det är den första meningen du menar. Men fri vilja är inte nödvändigtvis fysikaliskt omöjlig, helt enkelt därför att fri vilja inte är ett fysikaliskt begrepp utan något man kan definiera. Den vanliga fria viljan, som alltid har en undflyende och vag ad hoc-definition är nästan alltid flirtande med det dualistiska och därmed inte ens applicerbar. Men den kompatibilistiska fria viljan är definitionsmässigt fysikaliskt möjlig eftersom den måste definieras utefter vad som är möjligt mekanistiskt. Vanligen säger man att den är kompatibel med determinism. Det finns även rent pseudovetenskapliga idéer där en fri vilja är möjlig därför att värden är indeterministisk på kvantnivå. Den uppfattningen är galen på flera sätt, men den anspelar samtidigt på "den vanliga" uppfattningen att fri vilja förutsätter indeterminism. Nu kan man faktiskt argumentera rätt starkt för att frågan om underliggande fysikalisk determinism eller indeterminism är komplett oväsentlig för frågan om fri vilja. Nämligen är för det första godtyckligt komplex determinism rent matematiskt oskiljbar från indeterminism, dels betyder kvantmekanik ingalunda "anything goes", allting funkar eller kan hända, trots att det är en vanlig woo-tolkning. Och vem som helst ser ju att om man villkorar fri vilja med underliggande indeterminism så flyttar man bara problemet. Då måste man i stället förklara varför kvantfluktrationer gör att jag "vill" saker och dessutom vill dem "fritt".

Fri vilja ska ses som ett filosofiskt spörsmål i första hand, inte något som förutsätter eller implicerar indeterminism "någon annanstans" (på mikronivå, i en annan dimension, hos högre makter, etc). Den fria viljan som (låtsas) utgå från kvantfluktrationer är lika illa underbyggd som den fria vilja som utgår från dualism. Men, som sagt, eftersom determinism och indeterminism egentligen är oskiljbara så fort vi får minsta lilla ohanterliga komplexitet i systemet kan vi utgå från att en förment fri vilja som fungerar under indeterministiska förhållanden också måste fungera under deterministiska.

Och, huruvida en sådan fri vilja finns eller inte är mer föremål för en filosofisk definition än fysikaliska realiteter. Frågan om fri vilja är nyttig ur ett kognitions- och medvetandefilosofiskt perspektiv och exempelvis kompatibilisterna flyttar fri vilja till en vettigare nivå, i stället för att "tråckla igenom domäner", medvetandefilosofi-[jättehopp]-mekanik-kvantmekanik-[kunskapsfilosofiskt hopp]-matematik/logik.

Filosofen Dennett har en intressant utgångspunkt, han talar om "free will worth wanting" och hävdar med emfas att man måste definiera "fri vilja" på ett konstruktivt sätt. Den fria viljan som folk söker i indeterminism är ju inte något att ha, eftersom den är fri någon helt annanstans än i förnuftet. En fri vilja som är något att ha måste ta sin avstamp i kognition och medvetande och den som definierar får inte hemfalla åt ad hoc-resonemang varje gång denne stöter på argument som potentiellt kan göra viljan mer ofri.

Resonemanget kan jämföras med AI. Varje gång en dator gör något intelligent (eller ett djur gör något intelligent) kan det heta att det inte egentligen är intelligent, ty det fattas XX. Och om man då implementerar eller belägger detta XX så är det inte egentligen intelligent därför att YY saknas. Osv, osv. Varje ny bokstavskombination blir mer och mer vag, mindre och mindre stringent och brukar sluta med "men datorer har ingen själ! Sjärnstopp!". Självaste von Neumann lär ha sagt "You insist that there is something a machine cannot do. If you will tell me precisely what it is that a machine cannot do, then I can always make a machine which will do just that". Definitioner är viktiga, frågan om fri vilja är öppen för definition.

Jag menar det första, Det är förvisso inte ett absolut förhållande mellan teorin och den fria viljan.
Ett litet stavfel, det skulle ha varit ett a efter fysisk. Vilket i sin tur som du påverkar var fel.

Då kvantmekanik inte är mitt gebit stannar vitt resonemang vid att alla intryck är intryck och att det enda sättet att undvika dem är undvika dem alla vilket resulterar i att "själen" blir statisk och irrelevant.

Säger ja här.

En maskin som inte kan lägga fram ovedersägliga bevis, med oändlig kapacitet och viljan att lära sig....

Hehe, men då tror jag du missat andemeningen i vad von Neumann menade. Givetvis finns det ett implicit villkor att människor ska klara av det som maskinen påstås inte klara.

Det var inte i direkt relation till Neumanns resonemang utan en lös tankegång rörande just AI och fri vilja.

Att Aftonbladet skulle vara kulturmarxister, ja.

Hmm då har du någon konstig bild av mig. "Hänger" varken på avpixlat eller flashback och den för mig mest inspirerande personen är Richard Dawkins.

Kulturmarxism och PK är väl synonymer? Gärna ska det vara lite sosse också. Och vad är mer PK och sosse än aftonbladet?

Nej som sagt jag har egentligen ingen koll men det är de jag tänker på när jag har läst ordet.

Kilroy, är du en av personerna bakom "interasistmen"? Att du ställer en sån specifik fråga dagarna innan det här kommer upp väcker min misstanke

http://interasistmen.se/granskning/bjorn-soder-sprider-antiju...