Valfrihet inom Civ.Ing. utbildningar (teknik)

Jag har nu snart läst klart mitt femte år i Teknisk Fysik. Jag kan säga att det är (med tummått) ca 10-15% datorrelaterade ämnen (programmering, matlab), 30% matte och 30-40% fysik. Beror en hel del på inriktningen du tar efter 3 år. Kan också nämna att matematiken/fysiken är ganska mycket mer annorlunda på universitets nivå och om du tyckte om matematik/fysik på gymnasiet så betyder det inte alls att man kommer tycka om det på universitetsnivå till samma nivå. Studietempot är ganska tungt på teknisk fysik så de blir en hel del plugg, var ganska många hos oss i början som hoppade av efter ett halvår.

Kan säga iallafall att man lär sig ganska mycket om mycket, och att det är en bra utbildning om du vill arbeta med fysik/matematik relaterade ämnen. Men om du tycker om fysik, matematik (som många andra) som intressant läsning dvs inte tycker om att räkna på det, så hade jag föreslagit en programmeringsinriktad utbildning med mer matematik inriktade kurser(du kan lära dig programmeringsspråk hemma, fokusera istället mer på tunga teorikurser, algoritmer etc eller kurser som är mindre sannolikt att du kommer göra hemma).

Tycker du om att hålla på med elektronik så kan du välja den, men jag hade endast valt en sådan specifik kurs som elekronik om du verkligen vill jobba med el-relaterade ämen i framtiden. Hade isåfall hellre valt teknisk fysik, för många teknisk fysik programm har en elektronik inriktning år 4-5.

Sammanfattning:
Ta reda på om du verkligen tycker om att räkna fysik eller om du bara tycker om att läsa vetenskapens värld. Stor skillnad på de 2.

Du lär dig i princip all fysik på en bra och grundläggande nivå. Kurser i mekanik, elektronik(kretsschema, kirschoffs lag o sånt, formler för resistorer, kapasitator etc), elektromagnetism(maxwell's lagar, magnetiska fält), termodynamik(värme, energi o sånt), kvantfysik(lära dig räkna lite kvant tal), signal o system etc. De ja kan komma på nu, skulle rekommendera att du läser studieplanet för att se exakt vilka kurser.

Det skiljer sig ganska avsevärt. Problemen är mycket mer komplicerade samt att de är mer information som man måste kunna. Är dock inte sådär jättesvårt när man verkligen kommer in i pluggtänket och om man tentapluggar så brukar det gå bra.

Ja om man är effektiv med sin tid så har man lätt 4-5 h över varje dag. I början är det mycket föreläsningar, men år 3-5 blir det mindre föreläsningar och då får man mer tid över åt att schemalägga sin egna tid. föreläsningar brukar dock inte vara obligatoriska, så du kan ju skita i många föreläsningar och bara sitta hemma och plugga 4-5h per dag och klara dig galant. Det viktigaste är bara att ha disciplinen att följa kurserna i början, man behöver inte plugga sådär jättemycket varje dag, och sen nöta tentor 2-3 veckor före.

Du behöver inte vara så orolig över att du inte kommer få ett jobb bara för att du väljer en väldigt teoretisk utbildning. Visst, att få ett teoretiskt jobb som perfekt passar in på din utbildning är svårt om du pluggar teoretisk matte eller teoretisk fysik, men arbetsgivare vill ha problemlösare och vilka passar inte bättre än civilingenjörer?

Angående jobbmängden så överskattar många. Jag pluggar fysik på KTH (jag tror att jobbmängden är ungefär densamma på Chalmers, har inte hört någon påstå något annat åtminstone) men har inte lagt ner mer än runt 25-30 timmar i veckan (mindre första veckorna av en kurs, mer sista veckorna/i samband med labbar) och klarar mig ändå rätt okej. Lägger du ner 40 får du bra betyg, lägger du ner 50-60 får du riktigt bra betyg (om du inte är jättesmart då, då kan man komma undan med mindre och ändå få bra betyg). Det viktigaste är att du är motiverad och tycker att matematik och fysik är jävligt kul, resten löser sig själv liksom.

När det gäller att läsa kurser på andra program så är det åtminstone på KTH avsevärt mycket vettigare att plugga teknisk fysik och läsa till datakurser än tvärtom. Det är många fysiker som läser avancerade kurser om algoritmer och liknande med dataloger, men jag har aldrig hört talas om en datalog som läser kvantfysikkurser med fysiker (även om det är teoretiskt möjligt).

Många som hade 1 till några år mellanrum mellan gymnasiet och studier på universitet, så absolut att resa/jobba ett tag är det inget fel på. Var också en del som tog ledigt runt år 3 och antingen jobbade/pluggade utomlands eller tog ledigt, så du är inte bunden alls 5 år, dock brukar de flesta göra klart 3 år för kandidat innan man tar 1-2 år ledigt o gör annat. Som Zotamedu säger, det första halvåret är ganska likt för många program, mycket grundläggande matematik (universitets grundläggande, inte gymnasiet ) och oftast mekanik kurser i början.

Teknisk fysik och datateknik är tillsammans med rymd de tuffaste programmen på universitetsnivå. Men klarar du dig genom 2an så är det smooth sailing sen! Så hugg yxan i pluggbordet tidigt!

Skickades från m.sweclockers.com