Elsäkerhetsverket stoppar Codegen 460 W

Kravet på svensk bruksanvisning tycker jag dock är lite löjligt, engelska borde också vara acceptabelt. Det finns säkert en mängd produkter som inte får säljas i Sverige för att tillverkaren anser det vara en för liten marknad för att bekosta översättning och nytryckning av bruksanvisningen.

Må vara löjligt men det är ändå ett krav som ska uppfyllas. Man anser att man inte ska behöva vara utbildad i främmande språk för att kunna läsa viktiga varningstexter och säkerhetsinstruktioner. Nytryckning och översättning av dessa avsnitt i bruksanvisningen är en bråkdel av vad det kostar att typprova en produkt. Engelska är acceptabelt för text som endast installatörer och servicetekniker behöver läsa men viktig information som användaren behöver veta för att använda produkten på ett säkert sätt måste vara på Svenska. Jag har för mig Tyskland har ännu hårdare krav, där ska även informationen för tekniker vara på Tyska...

95-åriga tant Agda ska inte behöva dö bara för att hon inte förstod att apparaten endast fick anslutas till jordat eluttag. Vi yngre människor förstår engelska men många äldre har svårt för det.

NEJ, abslolut inte! Varför vill du leda ut livsfarlig spänning i husets alla element?

Även om du har jordförbindelse på något sätt till skyddsjorden den vägen (inget man vet säkert) så kan motståndet bli så högt att strömmen inte räcker till att bränna säkringen. Då kanske du har både brand och livsfarliga värmelement på samma gång... Och har du ingen förbindelse till skyddsjord den vägen så leder du som sagt var ut livsfarlig spänning i hela huset om du får fel i din apparat.

Ganska farligt kan man lungt påstå, bodde tidigare i en lägenhet med ojordade eluttag. En trevligt natt med åska skrämde upp mig rejält när en ljusbåge på säkert över en halvmeter for ifrån kontaktstycket till kopparröret på elementet och ett rasande dunder samma sekund.

Jag är glad att datorer, TV och annan utrustning inte satt kopplade i väggen den kvällen. Hade nog kunnat sluta dyrt!

Så det är så det fungerar numera, nåja, då har det hänt en hel del sedan jag gick i skolan, för på den tiden så anslöt man fas(er) och nolla till jordfelsbrytaren, och i det normala fallet, så slog jordfelsbrytaren ifrån när differansen i ström mellan fas(er) och nolla var över 30mA.

Så visst, att ha jordade vägguttag är inte dumt, men att tro att jordfelsbrytaren bara skyddar emot läckströmmar mot jord, är lite som att sitta i en våt papperspåse och försöka slå sig ut, visst, det går, men inte är det helt korrekt.

Codegens nätagg är rena skräpet.. och när de pajar så är det ett mer eller mindre spektakulärt fyrverkeri.

Jordat uttag, det hade varit trevligt att ha. Då skulle jag slippa alla dessa små stötar jag fått varje gång jag sträckt mig över datorn, för att komma åt grenuttaget bakom, och råkat komma emot elementet.

Standarden med endast jordat blev tvingande först en bit in på 90-talet, har jag för mig.

Men det finns som regel jordade saker: Värmeelement, vattenkranar och diskbänkar, till exempel.

Däremot brukar man inte räkna ”per lägenhet” utan ”per rum”. I en halvgammal bostad kan man räkna med att det är jordade uttag i kök, tvättstuga, badrum och andra våtutrymmen medan uttagen i vardagsrum och sovrum är ojordade.

Det blir förstås potentiellt farligt om man då drar en jordad förlängningskabel från exempelvis köket till den stationära datorn i sovrummet.

De flesta konsumentprodukter är i dag dubbelisolerade. De har oftast INTE dubbla isoleringar invändigt, utan litar till apparatens plasthölje som yttre isolering.

Förstafelsprincipen (som det handlar om här) säger vidare att det första felet ska kunna upptäckas, så att man kan åtgärda det innan nästa fel uppstår.

Detta är den tredje varianten av skyddsklass: Skyddsklenspänning. Med spänningar under 50V anses apparater vara ”ofarliga”.
De flesta transformatorer/eliminatorer som används för att driva laptop, halogen- eller LED-lampor, etc är i sig själva skyddsklass 2 (dubbelisolerade) och driver apparater av skyddsklass 3 (skyddsklenspänning).

Säkringen är primärt till för att skydda apparaten och övrig utrustning från brand och liknande.
Personskyddet ligger mer i att skyddsjorden har (ska ha) en lågresistiv koppling till jord (nollpotential) och om det jordade höljet samtidigt kopplas till en högre spänning så blir potentialen i punkten ändå nära noll. Strömmen går (huvudsakligen) genom jordledaren och inte genom kroppen.

Vattenfyllda element är INTE skyddsjordade, så de kan inte användas till detta.
Olyckorna som hänvisas till har ibland troligen sin orsak i klåpare till elektriker som råkat ansluta elementen till en fas i stället för jord, och ibland orsakats av trasiga värmepatroner som spänningssatt vattnet.

Kommer man i kontakt med fas och nolla utan att läcka mot jord så har man monterat isär utrustningen och pillar man där man inte ska!

Några korrigeringar:
Brännskador uppstår vid hög strömtäthet, vilket utnyttjas i kirurgisk diatermi där en ganska liten ström körs i kroppen från en liten elektrod. Strömmen kan antingen gå en kort sträcka (<1mm) till en likaledes liten återledare eller en längre sträcka till en STOR elektrodplatta.
Små strömmar (50µA) genom hjärtat (motsvarande ~0,5mA genom huden) räcker för att ge dödliga störningar, men större strömmar minskar inte risken.

Frekvensen är på tok för hög för att musklerna ska hinna släppa under den korta tidsperioden då strömmen är ~0mA, så det här är nonsens.

Vid diatermi, som nämnts ovan, används mycket högre frekvenser (>300kHz) för att inte ens nerverna ska hinna med. Då slipper man ryckningar i musklerna och störningar på hjärtat.
Däremot får man elektromagnetiska vågor som kan störa annan utrustning i närheten.
(Ett fall från verkliga livet: En patient hos tandläkaren sitter i stolen och har kraftiga blödningar i munnen. Diatermiapparaten kommer fram för att stoppa blödningen, och vid aktivering börjar stolens ryggstöd att röra sig. Inte bara i det undersökningsrummet, utan även i intilliggande rum där andra patienter behandlades…)

En annan detalj:
Många inlägg i den här tråden nämner ”jordfelsbrytare”. Vän av ordning konstaterar då att jordfelsbrytare finns i många varianter, och den som här avses benämns numera personskyddsbrytare.
Anledningen till att den inte bryter strömmen redan vid exempelvis 0,1mA (som ju skulle vara garanterat säkert vid hudkontakt) är att alla apparater ”läcker” ström till jord, huvudsakligen genom kapacitiv koppling.

(Jag är civilingenjör i medicinsk teknik och arbetar bland annat med att undervisa sjukvårdspersonal i elsäkerhet.)

Potentialutjämning är en sak, skyddsjord är en annan.

Potentialutjämningen får till skillnad från skyddsjord vara resistiv och bara klara mindre strömmar.
För att mäta skyddsjord kör man 25A mellan mätpunkterna och kollar att spänningen inte överstiger 5V efter ett par sekunder.

Även i jordledningar kan det bli betydande potentialskillnader och relativt stora "vagabonderande" strömmar om man inte optimerar belastningen. Större byggnader (äldre sjukhus och industrier) kan vid normal drift ha strömmar på tiotals ampere i jordledningarna mellan olika delar av huset. Installerade jordfelsbrytare (som inte ska förväxlas med personskyddsbrytare) får inte lösa ut vid dessa strömmar.