PISA undersökningen, diskussionstråd

Skulle också gärna vilja veta vad denna försämring egentligen beror på.

Att lärarutbildningarna är skräp och det till stor del är folk som går där bara för att de hade för dåliga betyg för att komma in någon annanstans torde ju vara en faktor. Dock har väl iofs lärarutbildningen varit kass under en lång tid i Sverige, så det kan nog ändå inte förklara denna nedgång de senaste åren.
Jag stör mig på hur de i media alltid försöker stå bakom lärarna och låtsas att de minsann har gedigna kunskaper och är bra på alla sätt. Nej, de är de inte. Alltför många har alldeles för dåliga ämneskunskaper, för dålig pedagogisk förmåga, kan inte hålla ordning och premierar utantillärande framför förståelse. Bra lärare finns, men hör snarare till undantagen. Annat kan man inte vänta med de låga antagningskrav och slappa utbildning som lärarutbildningen i Sverige är.

Att vi haft en stor invandring de senaste åren torde klart påverka resultaten i negativ riktning. Finns det många som knappt kan tala svenska så kommer de även få svårt att ta till sig kunskap i andra ämnen. Hur mycket invandringen påverkat resultaten kan man ju spekulera i, men att den har en rätt stor negativ effekt torde vara självklart. Dock kan invandringen knappast själv förklara hela försämringen.

Sedan misstänker jag att alla oseriösa friskolor bidragit en hel del till försämringen. Det verkar som att vinsten varit det primära och sedan har man tom kört med "lärarlösa lektioner" (dvs håltimme) och annat och inte tagit något långsiktigt ansvar för elevernas kunskaper. Konkurrens är bra, men här tycker jag att det hela skötts katastrofalt dåligt. Man(politikerna i alliansen) har bara antagit att bara privata aktörer är med så kommer allt att bli jättebra av sig självt, utan att man behöver tänka så mycket över några spelregler för verksamheten.

Att barn är slappa idag kan säkert stämma, men det har barn naturligt varit i alla tider om de inte fått tillräckliga krav på sig.
Så det är knappast barnens fel, utan skolans och lärarnas fel som inte ställer rejäla krav.

Har du något stöd för påståendet i det första stycket, utöver redogörelsen i andra stycket? Utöver min sedvanliga käpphäst, anekdotisk bevisföring, stöter resonemanget på det monumentala problemet att du omöjligen kan ha personlig erfarenhet av hur det såg ut förr om du går i skolan nu. Du kan konstatera att du anser att många i din klass är lata eller obrydda, men där tar det stopp. Du kan inte konstatera att detta är generellt gällande för skolelever i gemen, och du kan heller inte konstatera någon typ av ökande trend av lathet och obryddhet. "Dagens ungdom" har man beklagat sig för åtminstone sedan Platon, och det har låtit precis likadant i alla tider. Jag ställer mig mycket tveksam till slutsatser av den här typen.

Nu blir jag nyfiken. Gick du möjligen ämneslärarutbildningen innan du doktorerade i matematik, eller liknande? I annat fall är jag intresserad av att veta vilka belägg du har för att lärarutbildningen skulle vara slapp. När det gäller lärarutbildningens meriter i övrigt är det väl högst diskutabelt huruvida den är (eller har varit) kass. Lyssnar man på arbetsgivarna var den närmast föregående lärarutbildningen visserligen problematisk, men då främst på grund av att den möjliggjorde en hel del riktigt skumma ämnes- och behörighetskombinationer som gjorde många lärare oanställningsbara. Själva kvaliteten bland de examinerade har det inte varit några egentliga klagomål på.

Från högskoleverkets håll var den främsta kritiken mot den gamla lärarutbildningen att lärarna på lärarutbildningen inte uppfyllde kraven, snarare än att utbildningen i sig skulle vara bristfällig. Detta ansågs i sin tur i hög grad sammankopplat med ett lågt antal disputerade lärare och därmed även dålig tillgång till handledare för examensarbetena. Den främsta kritiken i övrigt mot den gamla lärarutbildningen uppkom i den första utvärderingsrundan, och den var helt enkelt sammankopplad med att utbildningen var ny och att det därför saknades rutin och standard. Vid den sista utvärderingsrundan var nästan alla de tidigare kritikpunkterna bortblåsta. Så i praktiken bestämde man sig för att reformera lärarutbildningen igen precis som man hade börjat få den "gamla" att fungera. Det är inte huvudsakligen lärarutbildningens kvalitet som är problemet, det är att man använder den som politiskt slagträ och reformerar den vart tionde år. Det gör det svårt för högskolorna att utarbeta en långsiktig arbetsordning, och svårt för arbetsgivarna att hänga med i exakt vad examensbeviset egentligen talar om för dem.

Men visst, antagningskraven till lärarutbildningen är (och har varit) låga - så långt är vi överens. Jag skulle dock här vilja invända att de som inte uppnår examensmålen ju heller inte tar examen - det enda som de låga antagningskraven innebär är att man får en lägre examensfrekvens och färre stjärnor. Den breda massan examinerade påverkas dock inte i någon högre grad. Examenskraven är vad de är, oavsett vem de mäts gentemot.

Man kanske satsar mer på att ge barnen surfplattor än ordentliga skolböcker? Känns ofta så att man prioriterar fel saker för att eleverna ska välja just deras skola framför någon annan. Borde vara "vi ger er mest kunskap" och inte "vi ger er bästa datorn / surfplattan" som gör att man väljer den skolan. Så kanske ligger det något i att det här med friskolor inte bara är positivt. Låter allvarligt om kraven på eleverna har sänkts. Kanske också beror på att man vill framstå som bättre än vad man egentligen är? I vår skola har eleverna bra betyg låter ju bra men är det samma kunskapskrav för att uppnå dessa betyg idag som för 15 år sedan?

Det kommer inte spela någon roll vem som sitter vid makten, skolan har varit i utförsbacke länge under både S och M-styre. Den som tror att S på något magiskt sätt kommer vända utveckligen om de vinner valet kommer efter några år att få se att så ej blev fallet. (Googla för all del kritiken mot skolorna i S-styrda Göteborg) Problemet med svenska politiker är att de vill styra skolan utifrån sin ideologi, inte utifrån erfarenhet, kunskap, undersökningar och forskning som på vetenskapliga grunder visar vad som skapar bäst förutsättningar för lärande, och hur. Ska vi återfå en fungerande skola i Sverige så bör vi lyssna mer på de som faktiskt kan mycket om pedagogik osv, inte på okunniga och ideologiskt trångsynta politiker.

Skickades från m.sweclockers.com

Oavsett på vilken syn man har på svensk invandringsmodell så borde man utvärdera vilken effekt den har på skolresultaten innan man ger sig in på nya övergripande reformer. Jag tror inte att stor andel första- och andragenerationens invandring är det enda problem vi har, men det är ett problem som förmodligen kräver mer riktade insatser.

Gällande friskolorna så går 13% av grundskoleeleverna i friskolor, jag har svårt att se att just friskolorna skulle vara den främsta förklaringen till de sjunkande resultatet. Men för all del, utvärdera det med innan man bussar de rödgröna på skolan.

Sedan så tycker jag fortfarande att det är för tidigt att beskylla Alliansens reformer för det fortsatt dåliga resultatet. Trenden är inte bruten, men det har inte gått många år heller. Nya lärare ska utbildas, nya läroplaner ska inarbetas, attityder ska förändras och arbetssätt ska utvärderas. Det märks att S känner av ett det pressade opinionsläget och inte kan ta ansvar i skolfrågan. Det finns väl idag inte en enda lärare som gått hela den nya lärarutbildningen (som infördes 2011) och inte en elev som gått Björklunds skola från årskurs 1 till gymnasieexamen. Tålamod är en dygd, även om det är tråkigt.

Det finns också många bra och seriösa friskolor. Problemet ligger egentligen inte i att det finns friskolor, problemet ligger i högerns (och i vissa fall även S) naivitet att den fria marknaden kan sköta allt själv på bästa sätt. Så har det varit med flera avregleringar, man släpper på allt för snabbt och utan att ha tänkt igenom det ordentligt. Det behövs ett ordentligt regelverk för denna typ av verksamhet och nu verkar ju de flesta politiska partierna utom V (om jag minns rätt) ha vaknat till och börjat ta tag i detta. Bland annat kravet på att en aktör som vill driva en friskola måste kunna uppvisa att de ska bedriva ett långsiktigt ägande. Det finns ju även en diskussion om friskolor ska betala en avgift till kommunerna varje år för att en ekonomisk buffert skulle kunna byggas upp om en kommun skulle behöva ta över en friskola, men jag ska erkänna att jag inte har följt upp om det mynnade ut i något konkret. Så att döma ut friskolor pga en knagglig start för en del av dem känns förhastat, jobba istället på att förbättra. Ingenting flyter smärtfritt från början, och det är bara bra om det blir lite konkurrens mellan skolorna, då måste de förbättra sin versamhet för att locka elever.

Skickades från m.sweclockers.com

Och det är aldrig fel att bli mer allmänbildad.

Skickades från m.sweclockers.com

Min syster läser till lärare för tillfället och det är totalt kaos på utbildningen. Ingen ordning någonstans och massa dubbletter bland kurserna för att de olika institutionerna vägrar prata med varandra. Så interna prestige strider inom universitetet ställer till det för studenterna. Vidare verkar de lägga väldigt mycket fokus på att läsa genus. Lite genusperspektiv kan vara vettigt men det jag sett av hennes artiklar hon ska läsa är ren och skär trams. Det var bara flera sidor ordbajs helt utan innehåll.

Sen har vi tramset med lärarlegitimation som på något magiskt sätt skulle ge lärare mer status. Ungefär lika effektivt som att byta namn från städare till renhållningstekniker. Fast med fler problem då många lärare som jobbat i många år fick ett byråkratiskt helvete att få sitt nya papper och därmed slippa bli av med jobbet. Vidare saknade en del bitar av lärarlegitimation helt verklighetsförankring då man skulle behöva gå bredvid en lärare när man var färdigutbildad för att få sin legitimation. Lite som läkares AT-tjänst antar jag. Fast det fanns nästan inga sådana tjänster att tillgå. Det är till och med svårt att hitta praktik för lärarstudenter inom relevanta områden. Så bra jobbar vem det nu var som kom på den ljusa idén.

Därmed inte sagt att allt är skit. Den nya läroplanen för matematik ser faktiskt rätt intressant ut. De har tagit bort poängen på prov och ger istället omdömen i olika färdigheter som man förväntas behärska. Det är mer fokus på att förstå matte och mindre fokus på att faktiskt räkna vilket är bra. Nu måste du visa att du förstår och att du kan förklara matematiska resonemang för att få högsta betyg. Sen återstår det att se om lärarna lyckas ändra sitt sätt att undervisa så det får något genomslag på kvalitén men nu borde i alla fall betygen bättre spegla faktisk kunskap i matte snarare än kunskap i att stoppa in siffror i formler och slå det på miniräknaren.

Fler aktuella relaterade rapporter:

• Hur påverkas lärandet när eleverna får var sin dator? [Högskolan i Jönköping, via forskning.se] — nämndes av några ovan.

• Segregerad skola ger sämre kunskaper [Örebro universitet, via forskning.se] — tar upp PISA-undersökningen: "Den svenska nedgången i mätningen 2012 är den största nedgången av samtliga mätningar sedan PISA påbörjade sina tester. Förändringarna är statistiskt säkerställda och de svenska resultaten är lägre än OECDs medelvärde i samtliga ämnen. Svenska elever visar den sämsta kunskapsutvecklingen av samtliga deltagande länder." De trycker också på den ökade segregationen i skolsystemet, och länkar till fler analyser.

Finns massor med anledningar till varför det är som det är, stora och små. Många har redan nämnts i tråden.

Det är bara 8 år sedan jag tog studenten, men när jag går runt i samma gymnasieskola idag så kan det lätt verka som att det skulle skilja flera decennier, och inte på ett bra sätt.

Jag skulle dock inte klanka ner på lärarutbildningen för att den har låga krav på de intagnas betyg: Visst, du kanske kommer in på utbildningen om du har (som tidnigarna för ett tag sedan sa) 0,1 på högskoleprovet - men då kan man ju också ställa sig frågande till hur många av dessa individer med 0,1 som faktiskt kommer att orka sig igenom och klara av 4-5 års högskolestudier. Inte många kan jag garantera.

Det är sannolikt att ditt försprång fortsätter genom gymnasiet, därmed kommer du ha större valmöjligheter om du vill läsa vidare på högskola/universitet. En stark grund är alltid bra att bygga vidare på.

Skickades från m.sweclockers.com