Lian sLi - en nio år gammal bygglogg
I sann "throwback thursday"-anda grävde jag fram en gammal bygglogg från ett projekt som påbörjades en vår för snart nio år sedan. Tyvärr förblev projektet oavslutat (eller rättare sagt dokumenterades aldrig misslyckandet), men jag tänkte att det ändå kunde vara kul att visa stegen fram tills allt gick åt helvete.
Låt oss börja med ett litet förord. Våren 2005 jobbade jag i en datorbutik i centrala Stockholm, och som många datorbutiksbiträden vet är det lätt att man "råkar" handla lite för mycket komponenter (och eventuellt drar av dessa på lönen så att man får äta nudlar ett par månader fram i tiden). I samma veva satt jag även och slaviskt följde många av de otroliga byggloggarna som las upp hos engelska Bit-tech. Precis som nu var riktigt feta vattenkylningsbyggen på tapeten och på den tiden var det specifikt prylar från tyska Aqua-Computer som figurerade friskt.
Mina erfarenheter av vattenkylning hade fram tills dess gått att sammanfatta som extremt knackiga. Läckande vattenblock och trasiga pumpar var vardagsmat både på arbetsplatsen och i mina tidigare byggförsök, vilket gjorde mig lätt skeptisk till hela konceptet. I ett svagt ögonblick glömde jag dock bort alla tidigare misslyckanden och fick för mig att jag skulle kyla mina nyförvärv med senaste snittets vattenkylning.
Som synes på bilden ovan var jag tämligen chassilös vid tillfället då projektet skulle påbörjas. Detta berodde på att jag precis sålt av mitt förra system färdigbyggt i ett chassi och hade således de nya komponenterna fastskruvade på en moderkortsplåt från ett gammalt Lian Li PC-60 USB. Nedan följer en lista på de komponenterna som skulle komma att användas i projektet, även om många av dem byttes ut under arbetets gång.
AMD Athlon 64 3200+ (Winchester)
DFI LANPARTY NF4 SLI-D
2 x 512MB Twinmos TwisterPRO PC3200 TCCD
2 x Point of View GeForce 6800 ULTRA
OCZ Powerstream 520W
Våren 2005 var det utan tvekan AMD som dominerade processormarknaden för konsumenter. Företaget hade året innan påbörjat övergången till sockel 939 och i slutet av 2004 krymptes tillverkningsprocessen till 90 nm med Winchester-kärnan, vilket fick ner strömförbrukningen rejält. Just lanseringen av Winchester var det som övertygade mig att ta steget tillbaka till AMD efter en kort sejour hos Intel (en 2,4 GHz Pentium 4 Northwood). Valet föll på den oerhört populära modellen 3200+, som enligt många skulle överklocka som en gud (vilket min givetvis inte gjorde, men mer om det senare).
Denna processor skulle komma att paras ihop med ett nForce 4-moderkort från DFI samt två stycken SLI-kopplade Geforce GTX 6800 Ultra. Just grafikkorten var en av de största anledningarna till att detta projekt ens blev av, då vattenkylning kändes som det enda hållbara sättet att få ner ljudnivån på dessa. På bilden ovan är dessa bestyckade med varsin VF700-kylare från Zalman och marginalen mellan kortet är ungefär en millimeter.
Det största problemet var till en början var att välja ett chassi till bygget. På den tiden fanns det nästan inga modeller som var anpassade för radiatormontering och därför hade man inte mycket annat väl än att själv anpassa ett "vanligt" chassi för uppgiften. I mitt fall slutade det med att jag släpade ut samma gamla Lian Li-chassi som moderkortsplåten tillhörde ur garderoben och påbörjade planerna med att stympa det för att passa mina behov.
Lian Li har alltid legat mig väldigt varmt om hjärtat och genom åren har hunnit äga ett tiotal olika modeller. PC-60 USB sticker dock ut lite extra då det var mitt absolut första Lian Li-chassi, och den enda anledningen varför det ens stod kvar i garderoben var ren separationsångest. Vad kunde då vara bättre än att använda denna gamla trotjänare som bas i det nya projektet.
Efter att ha dragit iväg "the mother of all"-beställningar till Aqua Computer började väntans tider då leveransdatumet var satt flera veckor fram i tiden. Istället för att bara rulla tummarna så passade jag då på att göra några smärre förändringar på chassit, vilket inleddes med att byta ut ström- och resetknappen. Valet föll på vandalbrytare från Bulgin med integrerad LED-belysning som svenska elektronikjätten Elfa saluförde för hutlösa priser.
Även om det ursprungliga hålet för strömknappen passade perfekt ihop med den nya strömbrytaren, så kunde man inte säga detsamma om det minimala hålet för resetknappen. Därför var det bara att plocka fram borrmaskinen och expandera det hålet ett par snäpp.
I samma veva som strömbrytarna plockades upp så passade jag även på att köpa lite kabelstrumpa och krympslang på Elfa. Efter att ha slaktat ett gammalt chassi på kablar, var det bara att sleeva dessa och sedan koppla ihop hela kalaset med vandalbrytarna.
Resultatet blev riktigt snyggt, speciellt i jämförelse med de ursprungliga plastknapparna som Lian Li använde på PC-60 (nu för tiden använder de sig mestadels av aluminium även för knapparna).
Ett par veckor senare dök äntligen prylarna in från Aqua Computer och jag var som ett litet barn på julafton! Det rörde sig om två heltäckande Aquagrafx-block till 6800 Ultra-korten samt ett Cuplex-block till processorn och ett Twinplex-block till nForce 4-kretsen. Längst till vänster syns även reservoaren som jag återkommer till senare.
Av någon anledning fick jag även för mig att köpa en 360 mm-radiator ur företagets Airplex-serie. Lian Li PC-60 är inte direkt ett stort miditower-chassi och när radiatorn väl dök upp kändes det lite som jag tagit mig vatten över huvudet.
I samma veva som prylarna dök upp fick jag nys om en bekant som hade utrustning för att skära i aluminium med laser på sin arbetsplats. Tanken att slippa dra fram dremeln och stycka upp chassit lockade mig tillräckligt mycket för att damma av mina gamla CAD-kunskaper. Jag måttade och ritade upp det jag ville ha utskuret, lämnade över delarna och ritningen till laserkillen och sedan var det bara att vänta ännu en gång.
Medan jag väntade på att laserskärningen skulle bli av så hann AMD lansera ytterligare en stepping av Athlon 64. Denna gång var det dags för Venice att göra entré och då min Winchester-baserade 3200+ överklockade något djävulusiskt dåligt så valde jag att sälja av den. Istället föll valet på en 3800+ Venice som hängde med betydligt bättre vid frekvensökningar. Hur mycket bättre? Det kommer jag faktiskt inte ihåg (med det var bättre, jag lovar).
Till slut kom delarna tillbaka från laserkillen, varav en var själva toppen som nu hade ett perfekt utskuret hål för radiatorn. Ett väldigt uppenbart problem uppstod dock när radiatorn väl var på plats och det var faktumet att nätaggregatet inte längre gick att montera i bakkant då denna plats blockerades.
Lyckligtvis hade jag redan tänkt på detta och bett laserkillen skära ut en ny monteringsram till nätaggregatet.
Denna ram var skräddarsydd för att passa in i chassits front. Genom att ta bort hårddiskburen och de två 80 mm-fläktarna som fanns monterade där uppenbarade sig ett perfekt ställe för nätaggregatet.
Like a glove! Nätaggregatet var ett OCZ Powerstream 520 W, en av företagets första enheter på marknaden faktiskt. Tyvärr var Powerstream-aggen notoriskt opålitliga och gick sönder på löpande band (ett smällde i örat på mig i butiken, tror fortfarande jag har lite tinnitus sedan dess). I detta stadie hade jag även bytt ut DFI-moderkortet till fördel för ett från Abit, då DFI-kortets chipset satt alltför taskigt till för att kylas av ett vattenblock.
För att kunna mata nätaggregatet med ström så stympade jag helt enkelt en gammal strömkabel och drog den genom chassit till baksidan. Som synes fick jag karva lite på kontakten för att frontpanelen skulle gå på utan att slå i.
Nästa steg var att montera ihop reservoaren med ett fäste som i sin tur kunde monteras i två 5,25-tumsplatser. Aqua Computer hade en smidig och snygg färdigbyggd lösning för detta.
Reservoaren hade även vibrationsdämpande fästpunkter för pumpen som även den kom från Aqua Computer. Det rörde sig dock om en ommärkt Eheim-pump som drivs på 12 V.
En gång i tiden tyckte även jag om fläktar med LED-belysning. Denna bild är tagen efter den första testmonteringen av radiatorn tillsammans med de nyankomna disco-fläktarna.
Jag hann tröttna på OCZ-aggets höga ljudnivå och fasta kablar tillräckligt mycket för att byta ut det under projektets gång.
Ersättaren blev ett modulärt Antec Smartpower 500 W som passade chassit avsevärt bättre.
Detta var den ursprungliga monteringspunkten för nätaggregatet som här ersatts av en utskuren akrylskiva med påskruvad nätbrunn. Sladden från nätbrunnen går sedan vidare till fronten.
Kontrollenheten som såg till att pumpen startade samtidigt som själva systemet skulle ursprungligen monteras i en extern 3,5-tumsplats. Jag tyckte dock att denna var rätt ful så valde istället att sätta den på insidan av 3,5-tumsburen.
Nu var allt klart för den slutgiltiga monteringen av vattenblocken samt slangarna och påfyllningen av vattnet.
MEN!
Här tar bilderna tragiskt nog bilderna slut. Jag är helt övertygad om att jag tog bilder av slutmonteringen, men det verkar helt enkelt som att jag aldrig laddade upp dem. Detta kan bero på faktumet att jag aldrig fick systemet att snurra som jag ville.
Hur mycket jag än försökte så lyckades jag inte få vattenloopen fri från luftbubblor, vilket gjorde att pumpen väsnades så innåt helvete. Efter flera dagars försök, ommonteringar, tömningar och påfyllningar så gav jag helt enkelt upp. Det slutade med att jag demonterade allt och sålde av systemet i delar.
Ett väldigt snopet slut på denna historia kan tyckas, men det känns i alla fall kul att få dela med sig av gamla minnen och mitt sista försök på ett vattenkylningsbygge!