Rörlig ränta på huslån med extra buffert - Genialiskt eller idiotiskt?

Vill på inga vis vara elak, men detta var så lite genialiskt att inte ens aftonbladet skrivit om det. Alla kan väl räkna ut att en buffert är bra? Känner du någon med huslån som inte iallafall försöker bygga upp en sådan? Jag gör det inte, mig själv inräknat.

Skickades från m.sweclockers.com

Jag tänkte lite likadant här.
Trodde det rörde sig om något genialiskt knep för att komma billigare undan eller något.
Att inte bränna alla pengar man har omedelbart, utan istället spara en del är dock givetvis en god ide'. Det gör jag och de flesta jag känner.
Kör på rörlig ränta, bygger ständigt en buffert och amorterar regelbundet för att kontinuerligt förbättra mina förutsättningar utifall räntan skulle höjas.

Motsatsen dvs att inte spara någonting och ha så höga lånekostnader att pengarna bara precis räcker till att betala dessa skulle det vara rätt mycket lyxfällanvarning på.

Du har det som kallas sunt förnuft

Dvs avsätta lite av sin inkomst nu för att klara om det blir svårare tider längre fram.

Jag och min bättre hälft avsätter 20% av vår skattade inkomst på sparande/amorteringar. Allt för att få ner våra kostnader och minska vår känslighet när räntan går upp.

En liten fundering, Borde det inte vara bättre att använda en del av bufferten för att amortera förutsatt att räntan på lånet är högre än räntan på sparkontot? Eller ja, jag tänker nog ekonomiskt och inte stabilt men på sikt så borde det sänka räntekostanderna vilket även det betyder att man blir mindre känslig för en ökad ränta.

Fondspara istället för att sätta på räntekonto. Välj lågrisk och/eller sprid ut, du får fortfarande bättre utdelning över tid än med räntespar.

Sådär var min tanke från början också. Men det är för dyrt att bo själv i bostadsrätt i Stockholm...
Men givetvis läggs det undan en del för krissituationer varje månad. Men inte riktigt så mycket jag skulle vilja.

Är väl en rätt välkänd tumregel att man bör ha ca 5-10% av bostadens värde i buffert för oförutsedda händelser.

Sen att det är väldigt få hushåll som har det är en annan femma.

Sant, det finns forskning som visar på att sett över en längre period så är det alltid billigare att ha rörligt. Fördelen med bundet är just att man får en säkerhet och slipper oroa sig för en plötslig och kraftig ränteuppgång. Det är en säkerhet som man får betala för.

KOrtfattat, om du har råd att ha rörlig ränta så skall du ha den rörlig.
Behöver du veta att din ränta kostar X antal kronor de närmaste två åren. Säg att du får knoddar eller liknande. Då skall du binda.

Tror dock att tidningsartikeln du tänker på byggde på den forskningsartikel jag tänker på

Jag tror att man kollade på en 10års period. Det spelade ingen roll vilket start och slutdatum man valde så var det alltid lönsamt att ha rörligt. Tror till och med det gällde en period över 90 talets kris med skyhöga räntor.

Intresseklubben kan anteckna att vi i Sverige under 3 dagar hade en boränta på 500%

Bra tänkt men hur hanterar du om räntan går upp mer? Då behöver du anpassa din ekonomi iaf? Ex om den ökar med 3% över 5 år.

Mitt sätt att jag skall klara en 5% ränta med jämkning utan att detta påverkar min ekonomi. Detta genomför jag genom att lägga mellanskillnaden av mina nuvarande räntekostnader och 5% med jämk in på ett investeringssparkonto. Detta konto skal inte förvirras som buffert. Utan vid ränte ökning så minskar mitt avsättande och mer av pengarna går till de aktuella räntekostnaderna.

Den rörliga räntan behöver gå upp till över 5% för att jag än skall notera en skillnad i mitt vardagliga liv. De pengar jag lägger undan på detta sätt skall inte på något sätt användas för andra utgifter eller nöjen utan skall enbart ligga i aktier och förhoppningsvis föröka sig

Jag ser att dessa pengar kommer fösta användas vid mitt nästa bostadsköp och sen börjar vi om med samma tänk.

Visst är det så. Men man är ju väldigt dålig på att snåla när det kommer till mat. Äter ute på lunchen varje dag och lagar knappt mat hemma.
Men skulle man börja laga matlådor och liknande så skulle det säkert gå att spara undan så mycket utan större problem.

Ligger på ungefär samma kostnader för mitt boende.

hehe, låter exakt likadant som för mig.
Men jag får bara ut 20-22 i månaden och där har vi ju skillnaden i det du sparar

Är det bara avgift+lån eller räknar du med andra saker i det?

El?
Hemförsäkring?

Min totala boendekostnad inklusive bredband, el+elnät, hemförsäkring och avgift ligger på 5300.
Då bor jag i bostadsrätt utan lån.

Då bor man billigt, grattis.

Vi bor också så nu och kommer troligtvis aldrig mer bo så billigt. Men vi har iaf kunnat lägga undan rätt mycket pengar till huset.

Det kan vara bra att ha någon månads eller kvartals amortering.
Kortsiktigt så är amortering mest en tråkig kostnad och kortsiktigt "gör den ingen nytta" heller. Hur mycket lägre ränta har man om ett halvår för att man amorterar? Inte mycket... om man nu inte amorterar väldigt mycket.
Men långsiktigt så gör det nytta.
En buffert är bra för att den kan användas direkt till akuta problem.
Annars brukar alltid bankernas utlåningsränta vara högre än den ränta de ger på sparade pengar.
(Det är det de lever på)

Så om jag inte tänkter helt fel,
Så långsiktigt så bör en amorterad 1000-lapp i månaden ge större räntebesparing än vad en sparad 1000-lapp ger i ränteinkomst.

Man brukar få göra skateavdrag för räntekostnader på bolån. Så det minskar lönsamheten av att amortera. Men totalt sett borde man väl ändå tjäna på att ha amortering?

Det är väl allmänt vedertaget att det blir billigast över tid att köra på rörlig ränta. Du kan se det där med låsta räntor som en slags försäkring, du försäkrar dig mot risken att räntan sticker iväg, och det tar förstås banken ut en premie för att låta dig göra.

Man kan förstås inte förutspå framtidens ränteläge, men man brukar väl om jag inte missminner mig rekommendera att lånetagaren ska klara av 7% ränta på sina bostadslånr, man får väl anta att det är något slags uträknat värde för vad räntan i värsta fall kan bli över en längre tid. Givetvis kan det ju komma tillfälliga toppar som skjuter över det också, men det räknar man väl med att folk klarar ändå.

Du kan exempelvis öppna ett separat konto för betalning av lånen, sedan räknar du ut vad 7% av dina lån blir, och sätter undan den summan + vad du nu tänkt amortera under året, utslaget i månatliga överföringar eller hur ofta du nu tycker dig behöva göra det. Sedan är det bara att låta det sköta sig självt, är räntan under 7% växer bufferten, är den över 7% så krymper den.

Orkar man förvalta det aktivt kan man ju också investera pengarna i något som ger bättre avkastning än ett vanligt sparkonto, huvudsaken är att man inte betraktar det som något långsiktigt sparande, det är lågriskpapper som gäller. Inte för att räntan kommer sticka iväg över en natt, men det är ändå bra att snabbt kunna gå likvid utan att riskera några jättesmällar.

De kompisar jag har som nyligen tagit lån har sagt 5 % och den siffran har jag hört från många håll. Hur realistisk den är i praktiken vet jag inte men tydligen anser många analytiker att det är högst långsökt att räntan kommer skena till över 10 % som den gjorde på 90-talet.

Nej, det känns inte så sannolikt att man knockar upp styrräntan på det sättet igen sedan kronan lämnade valutaormen. Men som sagt, man vet aldrig säkert.

Bankerna lägger väl sig kanske lite i underkant i sina analyser också, bolånekunderna är en galen kassako, och ett lägre krav på den fronten är väl att betrakta som ett positivt besked för kunden. Säljtaktik helt enkelt.

Apropå det, är jag ensam om att vara förvånad över att bankerna fortfarande får använda en så missvisande yrkestitel som "ekonomisk rådgivare"? Det är frågan om rena försäljare, arbetsgivarens intressen kommer, med stöd i lagen, i första hand, kundens dito är sekundära. Titeln antyder en annan ordning minst sagt.