NZXT släpper Kraken X41 och X61 med Aseteks senaste vattenkylardesign

Kommer aldrig hända!
Vattenkylning blir aldrig lika häftigt (vi tycker det är häftigt med en stor klump metall), snyggt (blank metall liksom) och framför allt - robust.
Metall (lite fyllning i heatpipsen) och ett par fläktar. Enkelhet är snyggt.

PS. Tycker Silverstones slutna vattenkylare är ganska snygga. Alla andra ser ut som skit.

Oerhört snyggt och stilrent GUI på programvaran, tänk om fler kunde anamma detta.

Vad menar du med "vattnet inte stannar tillräckligt länge"? Den drivande kraften i värmetransporten från kylblock till vatten är temperaturskillnaden. Utöver det beror värmetransporten av värmeledningen i blocket respektive vattnet och av värmeövergångstalet som är en funktion av Reynolds bland annat. Så högre flöde ger generellt högre Reynolds vilket i sin tur leder till högre värmetransport. Det finns faktiskt kylblock som är designade efter den principen. De har ett litet munstycke vid inloppet för att få väldigt hög flödeshastighet vilket i sin tur ger väldigt hög turbulens som ger bra värmeöverföring. Tittar du på kylblocken kommer du få högre värmetransport av flera anledningar hela vägen upp tills det börjar kavitera. När man designar värmeväxlare industriellt vill man ha höga flödes hastighet just för att det ger bättre värmeöverföring. Det som sätter gränsen för flödeshastigheter är tryckfallet och eventuell kaviatation som inte brukar vara ett problem annat än i pumpar men det kan förekomma. Det finns dock en gräns när trycket blir för högt för att det ska vara värt det.

Om du har hittat en magisk gräns där flödet inte sänker temperaturen mer i en dator betyder det antingen att pumpen inte orkar öka flödet mer på grund av det ökande mottrycket eller så betyder det att du har hittat gränsen för hur mycket värme radiatorerna kan överföra. För intressant nog får du lite av en omvänd effekt i radiatorn. Du vill ju ha en så stor temperaturdifferens som möjligt då det är den drivande kraften i transporten (precis som tryck är den drivande kraften bakom flöde och spänning är den drivande kraften som ger en ström). Så högt flöde betyder att vattnet inte hinner värmas upp så mycket vilket ökar värmetransporten, se Fouriers lag. Fast samma sak gäller i radiatorn. Ju varmare vatten ju effektivare värmetransport mot luft. Så vid väldigt höga flöden kommer vattnet och luften hålla i princip samma temperatur vilket sänker effektiviteten. Fast det borde vara en rätt liten effekt då vattentemperaturen inte brukar vara så hög ändå.

Det verkar som om du ser värmetransport som ett system med diskreta vattenvolymer som fungerar som en lång rad med lastbilar där lastbilen först ska åka fram till kylblocket för att sedan stanna där en stund och lasta värme. Först när lastbilen är full så åker den vidare. Det är inte så verkligheten ser ut. Verkligheten är ett kontinuerligt transportband. Om vi istället för värme gör det lite mer konkret och använder grus som illustrativt exempel. En lastbil måste mycket riktigt stanna för att fyllas med grus. Om den bara kör rakt igenom röret som dumpar grus så kommer ytterst lite hamna på flaket och den största mängden kommer ligga kvar på marken. Fast nu är som sagt verkligheten ett transportband. Gruset som kontinuerligt rinner ner på bandet förs bort i samma takt. Om du ökar hastigheten på bandet så kommer fortfarande exakt samma mängd grus föras bort men det blir mindre grus per meter transportband. Hoppas det blev någorlunda pedagogiskt. Mina liknelser är inte alltid så logiska som jag tror de är när klockan är mitt i natten.

Angående frågeställningen i ditt tidigare inlägg så är svaret utrymme. Det brukar inte vara några problem att få in en sluten vattenkylare i en liten låda medan stora tornkylare är problematiskt eller omöjligt.