Fakta om upphovsrätt
Varför finns upphovsrätten?
För att en människa i dagens samhälle ska kunna leva på ett yrke behöver han/hon på något sätt få en kompensation för sin insats eller prestation. Det vanligaste är att en arbetstagare som anställd på ett företag får ut lön i utbyte mot sin arbetsinsats och därmed kan försörja sig på sitt arbete.
På samma sätt behöver en upphovsman få en kompensation för sin insats eller prestation för att kunna överleva på sitt konstnärliga yrke. Får inte en filmproducent tillbaka något för de investeringar, i form av både pengar och arbetsinsats, som gjorts i en film så blir det svårt för filmproducenten att leva på sitt yrke.
Upphovsrätten ger alla upphovsmän rättigheten och möjligheten att kunna leva på sina yrken precis som vilka arbetstagare som helst. Utan upphovsrätt som skydd skulle få människor kunna skapa musik, film eller konstverk på heltid och försörja sig på det. Det är därför det är så viktigt att du och alla andra respekterar en annan människas upphovsrätt. På så sätt respekterar du den människans rätt till att få leva på sitt skapande samtidigt som du därmed värnar om skapandet av ny musik, film, datorspel och annan konst idag och framöver.
När får man upphovsrätt?
Upphovsrätten till ett verk uppkommer vid verkets tillkomst. Det krävs med andra ord inga ansökningar, registreringar eller liknande (som vid patent) för att man ska få upphovsrätt till en film, låt eller tavla. En upphovsman kan överlåta eller upplåta delar av sin upphovsrätt till ett verk till en annan person.
Vad ger upphovsrätten för rättigheter och skydd?
Upphovsrätten medför en slags ensamrätt att få bestämma och förfoga över upphovsrättsliga verk. Upphovsrätten brukar delas in i en ekonomisk rätt och en ideell rätt.
Ekonomisk rätt
Huvudregeln är att en upphovsman har ensamrätten att
1) framställa exemplar av sitt verk
2) överföra exemplar av sitt verk t.ex. på Internet
3) sprida exemplar av sitt verk t.ex. i butik
4) framföra sitt verk t.ex. på konsert och
5) visa sitt verk t.ex. på en utställning.
Dessa fem rättigheter brukar gemensamt kallas för den ekonomiska rätten och kan överlåtas eller upplåtas till andra personer.
Från huvudregeln om upphovsmannens ensamrätt finns undantag. Det mest relevanta i detta sammanhang är den om kopiering för privat bruk. Undantaget gäller bara om:
- du kopierar från är en lovlig förlaga (original)
- du inte kringgår ett kopieringsskydd och
- du bara kopierar ett eller några få exemplar.
Ideell rätt
Utöver den ekonomiska rätten finns den ideella rätten. Den kan betecknas som en moralisk rätt och omfattar i stora drag rätten att bli namngiven och respekterad. Exempelvis kan en upphovsman motsätta sig kränkande ändringar av sitt verk eller att ett verk visas i ett förolämpande sammanhang.
Sanktioner
Straffet för upphovsrättsbrott är max 2 års fängelse och minimum böter. En rättighetshavare har dessutom rätt att begära skadestånd för intrång i upphovsrätt.
Historia om upphovsrätt
Det sägs ibland att den nutida formen av upphovsrätten uppstod efter en kompositörs måltid i en restaurang i Paris. I restaurangen fanns en stråkkvartett som spelade musik för gästerna och just denna kväll spelades musik som kompositören hade skrivit. När restaurangägaren ville ha betalt för maten insisterade kompositören och sade ”Om en restaurang får betalt för maten den komponerar, så borde också en kompositör få betalt för den musik som han komponerar. Så om du bjuder mig på din mat så bjuder jag dig på min musik”.
Även om upphovsrätter i olika former har funnits sedan antikens tid så var det först under 1700-talet som den första moderna upphovsrättslagen kom till. Det hette ”The Statute of Anne” och antogs av det brittiska parlamentet 1709.
Ur ett internationellt perspektiv är Bernkonventionen av störst betydelse. Konventionen fastställer allmängiltiga minimikrav som skall gälla inom upphovsrätten för de länder som har skrivit på den. Hittills har över 100 länder undertecknat konventionen varav Sverige är ett av dem sedan 1904.
De centrala delarna i den nuvarande svenska upphovsrättslagen är från 1960. Som alla andra lagar måste lagstiftningen försöka hålla samma takt som utvecklingen för att vara angelägen. Trots att upphovsrätten i grunden inte är teknikberoende så har upphovsrättslagstiftningen varit föremål för flertalet förändringar under tidens lopp. Bland annat har nya typer av verk som datorprogram uppstått och den moderna digitala kopieringstekniken skiljer sig så pass mycket från den teknik som rådde under 60-talet att uppdateringar av lagen varit oundvikliga.
En mycket viktig rättskälla inom svensk upphovsrätt är numera EU. De senare årens svenska lagar som berört upphovsrätten, främst inom IT-området, leder sitt ursprung från EU-lagstiftningen, bland annat datorprogramsdirektivet (91/250/EEG), databasdirektivet (96/9/EEG), infosoc-direktivet (2001/29/EG) och sanktionsdirektivet (2004/48/EC).
Ett av huvudmålen inom EU är att harmonisera upphovsrättslagstiftningen inom medlemsstaterna med syfte att minimera eventuella handelshinder och olikheter inom unionen. Den lagstiftning som trädde ikraft den 1 juli 2005 i Sverige som bl.a. förbjuder nedladdning av piratkopior och kringgående av kopieringsskydd grundar sig på infosoc-direktivet från EU. Direktivet skulle ha genomförts i alla medlemsstater senast slutet av 2002 och EG-domstolen har redan fällt Sverige för förseningen på över två år. Genomförandet av detta direktiv i alla medlemsstater i EU ses som en viktig och nödvändig anpassning av upphovsrätten till det moderna informationssamhället.
