Systemkamera + objektiv för 4500kr

Det är klart att det går utmärkt!

Jag har själv ett fast 35mm och verkligen älskar det.

Men som du skriver själv, det är inte alls ett allround objektiv.

Och det är ju det TS söker efter, jag själv skulle never ever vilja starta min nybörjartid med ett fast objektiv.

Och sist men inte minst, jag har knivskarpa bilder tagna med mitt kitobjektiv/förstaobjektiv, som var ett 18-55mm VR (Nikon)

Du vet om att du kan få ett snyggt skärpedjup/bokeh på en 18-105mm med va, om man gör rätt, trots lite mindre bländare, bara man zoomar in maximalt.

Och ljusstyrkan behöver inte vara en nackdel med kitobjektiv, har du ljuset som krävs finns det inga större hinder för att få väldigt bra bilder.

Visst, det är en fördel att ha fasta objektiv med liten bländare.
precis som det är en fördel att ha 70-200 f2.8.

Men, och jag skriver det igen, det är inget som man köper sig när man vill börja lära sig att fotografera.

Och som du skriver: "räcker knappast ett 18-105mm" Vill jag hävda att det är rent åt h*lvete fel. Det både räcker och blir över.

Och sen skriver du: "så allround är det inte" För 4500Kr och en vilja att lära sig, Så är det så mycket allround man kan komma anser jag.

Jag är inte speciellt avancerad som fotograf, men har testat runt lite och på senare tid börjat använda ett 50mm fast 1.8 objektiv för porträtt etc.

Jag har en D3200 också och älskar den för det pris den ligger på.
Har sett många grymma bilder med denna kamera.

Om intresset finns kan du kolla några av mina amatörbilder här: http://issuewow.deviantart.com/gallery/
Och för er som är mer avancerade och vet en massa, ge gärna kritik då jag vill bli bättre.

zooma med fötterna ?

Snälla förklara för mig vad som menas med det.

Om du zoomar med fötterna kan du välja utsnittet på bilden då ?

En Zoom har två variabler, flytta på sig + zooma in eller ut. Lycka till att göra det med fötterna.

Exempel på att fotzoom inte är det samma som att ha längre brännvid

Tja börja med 18-205 men förvänta dig inte direkt någon superskärpa i max zoom jag hade ett 70-210 f/4 som gjorde mig rätt besviken så det stog bara och samlade damm köpa kamerahus och kanske ett tamron 17-50 f/2.8 om möjligt det är ett bra och
prisvärt objektiv som verkligen ger fina och skarpa bilder sen ett 50mm f/1.7 skulle du älska jag skaffade ett för ngn månad sedan från tradera men hade otur med kärvande bländare fixade det och nu vill jag inte gå en meter utan det mer kreativt att gå med en fast glugg då får man flytta sig själv

Men Börja med att köpa det kittet blir säkert bra men undvik auto läget kör på iaf AP eller Manuell och ställ iso manuellt

Ha så kul!!

Det som skog1s försökte säga (och visade mha en länk i ett senare inlägg) var att det inte finns något som heter "zooma med fötterna". När man zoomar med ett zoomombjektiv förändras bara utsnittet. Om man förflyttar sig kommer inte bara utsnittet att ändras utan även perspektivet.
Därför är det väldigt begränsande med ett fast objektiv, eftersom man själv inte kan ta kontrollen över både perspektiv och utsnitt utan det blir i de flesta fall en kompromiss.
Det finns de som hävdar att det är mer lärorikt att fotografera med ett fast objektiv, men jag håller inte med. Man kan ju då inte "leka" med perspektivet och se hur detta påverkar bilden. Ska man täcka in ett zoomobjektiv som 18-105:an så att man själv kan någorlunda välja perspektiv utan att behöva beskära bilderna allt för mycket behöver man ha ett helt gäng fasta objektiv.
Det sagt så har fasta objektiv sin plats och kommer du, tex, fota mycket porträtt så är definitivt en 50/1.8 ett väldigt bra KOMPLEMENT till 18-105:an.
Lite mer allround är ju en 35/1.8 som åxå nämnts här.

Visst kan det gynna kreativiteten att begränsa sig ibland. Det kan tex vara nyttigt för att komma vidare om man märker att man alltid fotar "samma samma" att lämna hela kitet hemma och ge sig ut med bara kamera och det objektiv man använder minst (vilket för mig är nämnda 50/1.8), tex, för att upptäcka vad man kan göra med det och tvingas tänka i nya banor, men i början har man så mycket att testa och lära sig och jag ser inte alls denna vinning för en nybörjare.

Jag tycker dock du ska fota med kitobjektivet ett tag till att börja med för att du själv ska upptäcka vad du kan och inte kan göra med det. Du kommer ju åxå märka var du vill ta vägen med ditt fotande. Kanske du märker att du inte alls vill fota porträtt, tex.

Tycker det handlar mer om okunskap om att lyfta fram ett fast objektiv över ett zoom...

Finns oändligt antal tillfällen där du måste kunna zooma in för att få det du vill fota.
Att gå närmare är inte samma sak då det ändrar hela perspektivet.
Och hur går man närmare om det är en sjö, ett stup, en grind eller något annat som omöjliggör att gå närmare.

Jag fotograferar mycket landskap (https://www.flickr.com/photos/staffan-olsson) och kan säga att det är många gånger jag får zooma för att få det jag vill ha.
Alltså, jag får ibland gå bakåt och sedan zooma in för att få rätt komponerat, alltså hade ett fast objektiv varit omöjligt.
Denna bild (https://www.flickr.com/photos/staffan-olsson/11241978896/) hade varit omöjlig att ta med ett fast objektiv på tex 50 mm för hade jag behövt flyga...
Denna bild (https://www.flickr.com/photos/staffan-olsson/14869042052/) är samma sak, hade jag haft ett fast objektiv på tex 50 mm hade jag behövt gått bakåt för att få det jag vill få med och då hade hela bilden blivit "fel" enligt mig.

Denna kunskap är en del att bli duktig fotograf och därför ska självklart trådskaparen INTE skaffa ett fast objektiv, då kommer han inte lära sig perspektiv etc.

EDIT:
Den stora fördelen med just fasta objektiv är kvaliteten. Det är bättre skärpa och mindre felaktigheter så som kormatisk avvikelse, vinjettering etc.

ETT fast objektiv ersätter ju inte EN zoom. På den analoga tiden då det inte fanns zoomar dög fasta 21-35-50-90 mm väldigt långt för sk. allroundfoto. Beroende på motiv hade man i ryggmärgen känsla för vilken fasta glugg som passade motivet bäst. Något som jag tror är svårar med en zoom, jag menar vilken nybörjare med zoom som pekar å skjuter VET vilken brännvid hen har tagit bilden med.

Kanske det här är ett pseudo- eller ett ickeproblem - skit samma - zoom eller ett knippe fasta gluggar - bara fotografen är nöjd. Har man en strävan att utvecklas och tycker högsta möjliga tekniska kvalitet är ledstjärnan tror jag många både har zoomar OCH fasta gluggar. Zoomar för att de är bekväma och fasta för att de är ljusstarkare och ger överlägsen kvalitet.

Jag förstår exakt vad du menar.

Jo, det är sant att man har både zoomar och fasta gluggar. När man har sysslat med fotografering en tid och lärt sig allt vad det innebär.
Det är en sak som kommer med tiden, när man växer som fotograf och är hungrig på kunskap.

Men som "förstagångshandlare-nyfotograf-som-söker-sin-första-utrustning" är det nog inte Prio 1

Så var det för mig iallafall, jag ville ha en systemkamera för att lära mig alla termer/inställningar/hårdvaran..

"Finputsningen" kom sen, när polletten trillade ner

Och till TS/

Som nybörjare fattade jag rätt snabbt att man måste plugga lite fotoskola för att fatta sammanhanget, det är väldigt viktigt och ger så mycket mer, om man gillar att fota.

Gör det! Börja nu fast du inte har din kamera ens, Jag lovar du kommer att tacka dig själv. Plus att det är roligt (om man nu gillar det)

Såg/hörde en fransk kvinna när jag var på Blå Planeten i Köpenhamn, med en D7100 som var rent vansinnig på sin kamera för att den utlöste blixten hela tiden när hon skulle ta foto på fiskarna bakom glas. Hon daskade kameran hårt flera gånger, och man kunde se på hennes kroppsspråk att det var kamerans fel, inte hennes Hon var rent i upplösningstillstånd kvinnan.

Hjälpte jag henne att ställa om kameran?
Nä! Inte en chans. Jag skrattade väldigt inombords bara.

Det är ett bra exempel, på att det är den bakom kameran, som sätter rätta bilden.

skog1s har en bra poäng att faktiskt redan nu börja lära dig lite grunder. Kan varmt rekommendera dessa länkar:

Del 0, Grunderna: http://www.fotosidan.se/cldoc/fotoskola-1.htm
Del 1, Bländaren: http://www.fotosidan.se/cldoc/fotoskola-del-1-blandaren.htm
Del 2, Slutaren: http://www.fotosidan.se/cldoc/fotoskola-del-2-slutaren.htm
Del 3, ISO: http://www.fotosidan.se/cldoc/fotoskola-del-3-iso-talet.htm
Del 5, Mät ljuset rätt: http://www.fotosidan.se/cldoc/fotoskola-del-5-mat-ljuset-ratt...

Del 4 tar jag inte upp för det handlar om iPhone-bilder mm...

Vad är bildkvalitet, Del 1, Upplösning och pixlar: http://www.fotosidan.se/cldoc/vad-ar-bildkvalitet-del-1-upplo...
Vad är bildkvalitet, Del 2, Färger och tonomfång: http://www.fotosidan.se/cldoc/vad-ar-bildkvalitet-del-2-farge...

Det är rätt mycket text. Men bli inte avskräckt, du måste inte på något sätt kunna allt detta med en gång.
Det räcker att du sätter kameran på Auto och sedan är det att börja plåta.
MEN, fastna inte i träsket! Börja så fort du bara kan/vill lära dig att ställa in mycket själv.

Och som sista tipps, fota fota fota fota fota fota fota fota fota!!!
Det är genom att ta en j....a massa kort som du upptäcker vad som blir rätt och vad som blir fel.
Du lär dig vad DU gillar och du kommer om några år titta bakåt och undra hur du kunde tycka om dom bilderna då...
Man utvecklas som fotograf hela tiden och det är just genom att ta massa kort som du lär dig!

När man väl kommit över tekniktröskeln är det dax att fokusera på motivet, ljus, vinklar, komposition, perspektiv, skärpedjup, avstånd, beskärning etc..

Ett bra sätt är att titta andras bilder och förstå vad du själv tycker utmärker en bra bild. Vilken typ av bilder vill jag kunna ta? Sen övar man på det...

Ett steg framåt är när man slutat ta kort (sånt man gjorde med Instamaticen på 60-talet) och börjat ta bilder (sånt man gjorde med Leican på 60-talet).

Jag kan inte poängtera för lite hur viktigt det är att fota, fota, fota, fota och fota!!!

I första hand är det genom sina misstag som man lär sig att utvecklas.
Alla människor tar fotografier på sitt eget vis, det är små små detaljer som skiljer alla åt.
Hur man håller kameran, hur man ser objektet för sitt inre innan man tar kortet, vilken ordningsföljd man ställer in kamera etc etc etc.

Det bästa tipset jag har fått hur man utvecklas som fotograf är att sluta leta efter guider hur man tar kort, eller sluta försöka ta samma kort som andra gör.
Tekniken är så klart den samma för alla fotografer, det är det första man måste lära sig så det sitter i ryggmärgen.
Man ska inte behöva tänka allt för mycket hur man ställer in för att få det resultat man vill få fram.

Men när tekniktröskeln är överstigen är punkten då du börjar bli en personlig fotograf.
Och det är genom att hela tiden fotografera sig fram som du hittar din stil, din kunskap, din konstnärliga talang.

Och där är det just genom att fota, fota och fota i oändligheten. Planera att fota en kyrka tex, åk ut och testa fotografera. När du är hemma och gör ordning dina RAW-bilder så kommer du hitta något kort du är nöjd med. PLING, så har du gått ett steg längre. Av kanske 30 kort på kyrkan är det 1 du gillar.
Efter något år eller två kommer du kanske ta 10 kort på en kyrka och 4 av dom är du nöjd med. Men om du går tillbaka och tittar på din första kyrka du tog på så märker du att det kortet du var nöjd med inte på något sätt tilltalar dig längre.

Efterlikna inte andras kort, däremot ska du få inspiration av andras kort!
Sluta leta efter genvägar för då gör du inte alla misstag som du måste göra för att lära dig.

Och den viktigaste punkten, alla har olika smak så det du tycker är vackert tycker andra inte är vackert. Och samma åt andra hållet.
Däremot finns det vissa grundpunkter som gör en bild tilltalande så som tredjedels regeln etc.

I stort håller jag med om allt du skriver, men detta håller jag inte riktigt med om. Att härma och försöka efterlika ett visst resultat är åxå ett väldigt bra sätt att lära sig. Att analysera en bild och försöka komma fram till hur man gjort och experimentera sig fram, eller att bara testa någon annans teorier/arbetssätt ger mycket.
Med tiden kommer man (förhoppningsvis) att sätta sin egen prägel bilderna, men i ett inledande skede är det inte alls fel att försöka efterlikna någon annans bilder, IMO.

Att titta på andras bilder och studera EXIF-informationen lärde jag mig faktiskt väldigt mycket på.

Att titta på andras bilder och förstå vilken kamerainställningar som användes, var väldigt lärorikt för mig.

Jag helt enkelt härmade en bild tills det satt.

Väldigt bra sätt att fatta när man inte fattar hur dom tagit en bild och sen försöka göra efter.

Lärde mig väldigt mycket i den perioden, och tipset fick jag här och på fotosidan.

Såklart lär man sig en egenstil med tiden, men för mig vart det väldigt nyttigt att titta på hur andra gjort när jag började med foto.

Öppna sinnen och kritiskt tänkande kan vara goda ledstjänor. Varför tog jag inte x steg till vänster/höger/framåt/bakåt så hade kompositionen/bakgrunden/förgrunden blivit annorlunda/bättre? Experimentera! Ta fler bilder av samma motiv men från olika vinklar. Studera och lär känna motivet innan, känsla, intuition. Lär av dina misstag.

Att vänta in rätt ögonblick, stressa inte, plötsligt händer det... å då klick.

Henri Cartier Bresson - en av mina favoriter - använde hela sin karriär mätsökarkamera (Leica) med EN brännvidd (50 mm), ingen sketen plastig kitzoom där inte, han beskar aldrig sina bilder i efterhand, ingen AF, ingen antiskak, inget LR eller PS, ingen ljusmätare (den hade han i huvet). Han litade helt på sin intiution och känsla, det räckte långt - mycket långt.

På ålders höst kom han fram till att det han hela livet velat kommunicera med sitt fotande kunde han lika gärna berätta med teckningar, så han la kameran på hyllan och började teckna.

Återigen, tekniken är underordnad det kreativa skapandet.

Tror ni missuppfatta lite med vad jag ville komma.
Ja, att studera andras kort och försöka härma dom. Att läsa guider etc.
Det är väldigt bra för dit TEKNISKA kunnande i början av sin utveckling.

Det ni missade är nog det jag citerar mig själv i tjock text:

"Det bästa tipset jag har fått hur man utvecklas som fotograf är att sluta leta efter guider hur man tar kort, eller sluta försöka ta samma kort som andra gör."

Alltså, att komma så långt att man behärskar tekniken, när man vet hur själva kameran fungerar, hur den "reagerar" i olika situationer, inställningar etc, hur perspektiv ändras med olika avstånd med samma brännvid, eller hela bilden kan bli annorlunda med 200 mm på långt avstånd gentemot 50 mm på nära avstånd vid samma "bild" etc etc etc etc.
Allt detta lär man sig självklart genom tex guider, eller att försöka härma andras kort. Men att göra allt det helt på egen hand när man kan dom tekniska grunderna är på många sätt mycket mer lärorikt.

Det ena utesluter inte det andra så klart. Det finns inte några rätt eller fel här.
Jag säger MIN erfarenhet och det är att man lär sig av sina fel och misstag väldigt mycket.