Förklara sjuk lag vid stöld av egendom

Något som har irriterat och stört mig som satan under hela mitt liv är den sjuka lagen som finns när någon har stulit ens egendom.

Jag tänker först och främst på en dag när jag var så där 7-8 år, jag hade precis fått min andra cykel av morsan, en cykel jag hade önskade mig något otroligt mycket. Jag fick en BMX med full utrustning som jag älskade och hade önskat mig.

Nån månad senare blev den stulen. Efter hjälp av områdets vaktmästare så hittades cykeln i ett källarförråd en vecka senare. Jag ville då direkt gå och hämta den, men morsan som hade polisanmält stölden sa att man får inte bara gå och hämta den, för då utför man ett brott. Jag var superarg på morsan och förstod inte alls och förstår än idag inte riktigt. Varför begår man ett brott om någon har stulit ens egendom och man går och hämtar tillbaka den när man hittar den?
Man behöver tydligen inte ens gå in i annans lägenhet elelr hus för att utföra detta brott.

Detta övergår mitt förstånd trots att jag idag är över 30år. Varför är det olagligt att ta igen något som blivit stulet som man har bevis på att man äger?
Och vad är det för brottsrubricering man åker på om man gör det?

Sen kanske en fråga som ingen kan svara på, vilken jävla sjuk politiker eller parti kom på denna störda lag?

Sedan detta hände när jag var liten har jag inte varit med om liknande igen, men däremot har vänner varit det och jag blir lika förbannat varje gång varför det ska vara olagligt att ta tillbaka sin egen egendom utan att blanda in polisen.

jag förstår er poäng, men morsan hade ramnumret på cykeln och vaktmästaren kunde bekräfta att det var samma nummer, så med andra ord var det 100% säkert att det var min cykel, men jag fick ändå inte hämta den trots att jag hade bevis på att det var min.

Ja det undrar jag också. Kan kanske vara så att jag då försvårar polisens utredning och det i sig är ett brott som jag kan bli dömd för?
hade varit trevligt om det fanns någon jurist eller polis som kan svaret på detta.

Tack, det var en förklaring i alla fall.

Dock så är det här något som drabbar brottsoffret. Hela den här karusellen med polisen och andra inblandade tar ofta lång tid.
Från att cykeln hade hittats när jag var liten, till att jag fick tillbaka den tog väldigt lång tid och för en unge mitt i sommaren med en splitter ny cykel är det katastrof om den är borta större delen av sommaren.

Antingen måste hela snurran med rättsväsendet gå snabbare eller så hittar man en bättre lösning. Beroende på vad det är för brott man anmäler, vad det finns för bevis och om det blir rättegång eller inte så tar det förståss olika tid, men i vissa fall kan det ta många månader eller år.

Jag var själv inblandad i ett bedrägeri i tonåren. Det tog 3 år från att jag utfört brottet tills att det blev rättegång.

Ja jag tycker att det är rätt att ta tillbaka den om man är säker på att det är ens egen cykel samt att man givetvis notifierar polisen om det. T.ex. om man via speciella kännetecken eller ramnummer ser att det är ens egen cykel.

Givetvis kommer då den som köpt stöldgods och inte visste om det att anmäla stölden och polisen ser då förhoppningsvis sambandet när samma typ av cykel anmälts tillbakahämtad och den rätte ägaren kan bevisa att han är den ursprungliga ägaren. Kan den ursprunglige ägaren inte bevisa på något sätt att han köpt den från början så får han då problem förstås och borde inte ha hämtat tillbaka den alls utan bara anmält.

Det är ju det jag menar, att man lär se till att ha bevis på att man har köpt den i form av kvitto eller annat.

Det är just det där med "tugga". Det tuggar och tuggar och är segt som fan. Tar på tok för lång tid.

Det här måste diskuteras närmre. Du menar väl inte på fullaste allvar att den orginala ägaren kan få sin "sak" stulen och sedan inte ha rätt att få tillbaka den för att någon annan har köpt i god tro? Det måste ju räcka med att jag visar kvitto från butik, kanske ramnummer om det är cykel, bil osv?

Alla har någon form av försäkring på en bil, men om jag jag köper en cykel för 3000kr så skaffar jag ingen försäkring. Jag har i alla fall aldrig gjort det för cykel och även om jag har det så är det oftast självrisk. OM jag då trots kvitto och ramnummer inte kan få tillbaka min cykel eller åtminstone hela värdet för cykeln för att någon annan som köpt den som stöldgods anses ha större rätt till min cykel, ja då är lagen knäpp så där antar jag att det blivit ett missförstånd från min sida?

Fast jag som den äkte ägaren ska ju inte heller gå med förlust, så därför är det så klart orimligt att jag ska behöva köpa tillbaka cykeln.
Går man efter några sådana regler så går ju det ursprungliga offret med förlust, men inte "ägare" nummer två. Varför skulle ägare nummer två ha större rätt inte inte gå med förlust än originalägaren? Hemförsäkring är oftast en dålig tröst då självrisken kan ligga på 1500kr. Har man då köpt den för 3000kr så går man alltså back halva cykeln.