Lånord-ett hot eller en tillgång?

Permalänk
Medlem

Lånord-ett hot eller en tillgång?

Hej

Jag ska ha ett muntligt argumenterande tal om "Svenska språkhistoria". Jag har valt ämnet lånade ord. Jag har valt att vara för lånade ord. Men jag har fastnat på vad för argument jag ska ha med. Och tänkte om någon här som kunde hjälpa mig. Jag har bar gjort 1-2 muntliga redovisningar pga min stamning.

Inledning
Vissa kan se lånord som ett hot mot det svenska språket. Men vi anser att de aldrig kommer bli något hot. Svenska språket har alltid influerats av andra språk. Den enda variationen är varifrån de lånas. Nu lånas mycket ord från engelskan och bland annat turkiskan, därmed har rinkebysvenskan utvecklats(abbo). Under medeltiden kom väldigt många ord från tyskan in i svenska språket. På vissa platser talades det till och med tyska vardagligt bland svenskar. Tyskan levde kvar i form av lånord, även när franskan blev uppmärksammad under 1700-talet.

Argument
Nu vet jag faktiskt inte hur jag ska fortsätta. Det ända jag kan tänka mig är.

Vårt språk har alltid tagit upp influenser från andra språk som till exempel franska och tyska, med det menar jag att språket vi talar idag är ganska "diluted"..

Sen är det stopp.

någon snäll som kan hjälpa mig

Tack i förhand

Permalänk
Medlem

Fundera och argumentera för på vilket sätt som lånorden berikar det svenska språket. Ett motargument som du kan behöva försvara dig mot är varför vi ska byta ut eller ta in nya ord när vi redan har ett fungerande språk. Är för övrigt själv varken för eller emot låneord. På ett sätt måste ju språk utvecklas och förnyas då vi ibland behöver föra in nya termer för att kunna beskriva ting, samtidigt som jag ibland tycker att vi är för snabba på att byta ut traditionella ord som fortfarande fungerar i dagens språk.

Skickades från m.sweclockers.com

Visa signatur

"Where should I put this thing so that it doesn't hurt anyone we know or care about?"
"Out the window, Sam. There's nobody but strangers out there."

Permalänk
Medlem

Ett konkret exempel är ju t.ex varför du väljer att använda ordet "diluted" när du istället kunde skrivit att språket idag är ganska utspätt. Inget påhopp om vad som är rätt eller fel, bara en fundering.

Skickades från m.sweclockers.com

Visa signatur

"Where should I put this thing so that it doesn't hurt anyone we know or care about?"
"Out the window, Sam. There's nobody but strangers out there."

Permalänk
Medlem
Skrivet av majsalle:

Fundera och argumentera för på vilket sätt som lånorden berikar det svenska språket. Ett motargument som du kan behöva försvara dig mot är varför vi ska byta ut eller ta in nya ord när vi redan har ett fungerande språk. Är för övrigt själv varken för eller emot låneord. På ett sätt måste ju språk utvecklas och förnyas då vi ibland behöver föra in nya termer för att kunna beskriva ting, samtidigt som jag ibland tycker att vi är för snabba på att byta ut traditionella ord som fortfarande fungerar i dagens språk.

Skickades från m.sweclockers.com

Jo jag har verkligen funderat över hur lånorden berikar det svenska språket, men jag kan inte komma på nåt vettigt. Har aldrig fastnat på ett ämne så som jag gör nu.

Det ända jag kan tänka mig, är att det svenska språket har influerats av många språk från starten och det har utvecklat det till det svenska vi läser och skriver idag.

Permalänk
Medlem

Tänk tvärtom också, svenskan spreds ju av vikingar till t.ex. Storbritannien om jag inte missminner mig och på samma sätt kom det redan då låneord tillbaka. Det torde alltså ligga i den svenska andan att både influeras och influera med låneord.

Visa signatur

Primär: R9 3900X | ASUS X570-F Gaming | NH-D15 | 64GB@3200MHz | RTX 3080 10GB | Seasonic 850W | Fractal Define R6 |
Gamla bettan: i5 750@3.8GHz | 8GB | HD5770 | Corsair VS 550W | FD R2 |

Permalänk
Medlem
Skrivet av Willhelm:

Tänk tvärtom också, svenskan spreds ju av vikingar till t.ex. Storbritannien om jag inte missminner mig och på samma sätt kom det redan då låneord tillbaka. Det torde alltså ligga i den svenska andan att både influeras och influera med låneord.

Jo sant, tack

Permalänk
Medlem

Food for thought:
När kom låneord från specifika områden in i vårt språk? Varför? Skulle vi kunna förhindra att fler låneord kom in i språket? Sker det, eller har det skett tidigare i något språk? Vad kan tänkas möjliggöra/ha möjliggjort det, och vore/är det språket rikare eller fattigare än exempelvis svenska språket?

Visa signatur

Desktop: AMD 3950X, 64 GB RAM, Nvidia 4070 ... (Windows 11)
Serverdesktop: AMD 5600G, 64 GB RAM (Proxmox)
Labbmiljö: Supermicro SC825 X9DRi-F 2xE5-2667v2 64GB RAM
Kamera: Canon R5, Canon RF 100-500, Laowa 100mm f/2.8, Canon RF 24-70 f/2,8

Permalänk
Entusiast
Skrivet av Willhelm:

Tänk tvärtom också, svenskan spreds ju av vikingar till t.ex. Storbritannien om jag inte missminner mig och på samma sätt kom det redan då låneord tillbaka. Det torde alltså ligga i den svenska andan att både influeras och influera med låneord.

Fast det var knappast svenska som spreds av vikingarna utan fornnodiska. Det är såpass långt bort att vi inte skulle förstå mycket av vad som sades. Testa att läsa något på isländska så ska du se ungefär hur långt vi har kommit på 700 år av språkutveckling. Det finns däremot exempel på moderna lånord från svenskan. Det mest kända är smorgasbord (smörgåsbord), orienteering (orientering) och ombudsman (ombudsman). Har för mig att det finns fler exempel men minns dem inte.

Visa signatur

Q9450, HD4850, 8 GB DDR2 800 MHz, 3x750 GB, Antec 300, Dell 2408WFP, U2410, Qnap TS-419p+ 4x2 TB Samsung F4, Asus UL30A-QX056V, Logitech Z-680, Sennheiser HD380pro, M-Audio FastTrack Pro, Ibanez sa160qm, Ibanez TB 15R, Zoom 505II, Ibanez GSR 200, Ibanez SW 35, Cort AC-15, Squier SD-3 BBL, Yamaha PSR 270, Røde NT1-A, Nikon D200, Nikkor 18-70/3,5-4,5, 70-300VR, 50/1,8, 28/2,8, Tamron 17-50/2,8, 90/2,8, Sigma 30/1,4, SB-800, SB-25, SB-24

Permalänk
Medlem

Finns flera olika typer av låneord så det kanske kunde vara ett uppslag att beskriva några av dessa med tillhörande exempel.

En del låneord är så pass försvenskade att man inte alltid tänker på att det är ett låneord, för att citera Wikipedia så finns det blandord som hårspray och grapefrukt.
Förresten, måste man välja sida helt och hållet? I de fall där det saknas en svensk synonym så berikar låneordet vårt språk men om det redan finns en bra synonym är det väl istället utarmande?

Permalänk
Medlem
Skrivet av Zotamedu:

Fast det var knappast svenska som spreds av vikingarna utan fornnodiska. Det är såpass långt bort att vi inte skulle förstå mycket av vad som sades. Testa att läsa något på isländska så ska du se ungefär hur långt vi har kommit på 700 år av språkutveckling. Det finns däremot exempel på moderna lånord från svenskan. Det mest kända är smorgasbord (smörgåsbord), orienteering (orientering) och ombudsman (ombudsman). Har för mig att det finns fler exempel men minns dem inte.

Självklart är ovanstående sant och jag är medveten om att jag förenklade ganska mycket. Skulle dock säga att jämförelsen delvis håller då det ju fortfarande var svenskar/nordbor och det onekligen förekom ett språkutbyte. Mitt intryck är att när man pratar om låneord tänker de flesta på svenskan som lånar ord från andra språk men ur ett historiskt och, som du påvisar, även nutida perspektiv förekommer fortfarande utlånande av ord ur svenskan. De flesta jag pratat med ser inget problem med att låna ut ord och således torde det inte heller vara något problem med att låna ord.

Själv pratar jag en svensk-engelsk blandning hemma med sambon då många termer i våra gemensamma intressen så som datorspelande och esport helt enkelt inte har välanvända svenska termer. Oftast är det mer renodlad svenska utanför hemmet, dock väldigt beroende på sällskap.

Jag tror att en stor anledning till att man använder låneord är att t.ex. engelskan har ett mycket större urval av ord och det är enklare att skriva nyanserat med fler ord att välja på.

EDIT: Ett problem värt att lyfta fram är hur svårt det är att "försvenska" vissa termer. Ta bara ett exempel som video (med avseende på maskinen som spelar upp VHS band), hur böjer du den i plural? En video, flera videosar? flera videos? flera videoer? Nu vet jag att det finns ett korrekt svar på detta men ta ett modernare "låneord" som noob/newbie, hur böjer du det? En newbie, flera newbiesar?

Sen är det ganska roligt att bläddra i gamla böcker med låneord, mitt gymnasium hade böcker över nya ord i svenskan från typ 70-talet. Minns speciellt att ordet "idiot" en gång i tiden var ett nytt ord som folk var osäkra på om det verkligen hörde hemma i svenskan.

Visa signatur

Primär: R9 3900X | ASUS X570-F Gaming | NH-D15 | 64GB@3200MHz | RTX 3080 10GB | Seasonic 850W | Fractal Define R6 |
Gamla bettan: i5 750@3.8GHz | 8GB | HD5770 | Corsair VS 550W | FD R2 |

Permalänk
Medlem
Skrivet av Reckie:

Finns flera olika typer av låneord så det kanske kunde vara ett uppslag att beskriva några av dessa med tillhörande exempel.

En del låneord är så pass försvenskade att man inte alltid tänker på att det är ett låneord, för att citera Wikipedia så finns det blandord som hårspray och grapefrukt.
Förresten, måste man välja sida helt och hållet? I de fall där det saknas en svensk synonym så berikar låneordet vårt språk men om det redan finns en bra synonym är det väl istället utarmande?

Ja man måste välja en sida och jag valde för

Permalänk
Medlem
Skrivet av Willhelm:

Självklart är ovanstående sant och jag är medveten om att jag förenklade ganska mycket. Skulle dock säga att jämförelsen delvis håller då det ju fortfarande var svenskar/nordbor och det onekligen förekom ett språkutbyte. Mitt intryck är att när man pratar om låneord tänker de flesta på svenskan som lånar ord från andra språk men ur ett historiskt och, som du påvisar, även nutida perspektiv förekommer fortfarande utlånande av ord ur svenskan. De flesta jag pratat med ser inget problem med att låna ut ord och således torde det inte heller vara något problem med att låna ord.

Själv pratar jag en svensk-engelsk blandning hemma med sambon då många termer i våra gemensamma intressen så som datorspelande och esport helt enkelt inte har välanvända svenska termer. Oftast är det mer renodlad svenska utanför hemmet, dock väldigt beroende på sällskap.

Jag tror att en stor anledning till att man använder låneord är att t.ex. engelskan har ett mycket större urval av ord och det är enklare att skriva nyanserat med fler ord att välja på.

EDIT: Ett problem värt att lyfta fram är hur svårt det är att "försvenska" vissa termer. Ta bara ett exempel som video (med avseende på maskinen som spelar upp VHS band), hur böjer du den i plural? En video, flera videosar? flera videos? flera videoer? Nu vet jag att det finns ett korrekt svar på detta men ta ett modernare "låneord" som noob/newbie, hur böjer du det? En newbie, flera newbiesar?

Sen är det ganska roligt att bläddra i gamla böcker med låneord, mitt gymnasium hade böcker över nya ord i svenskan från typ 70-talet. Minns speciellt att ordet "idiot" en gång i tiden var ett nytt ord som folk var osäkra på om det verkligen hörde hemma i svenskan.

Tack för svaret, intressant att läsa får massor med nya idéer

Permalänk
Föredetting
Skrivet av Willhelm:

EDIT: Ett problem värt att lyfta fram är hur svårt det är att "försvenska" vissa termer. Ta bara ett exempel som video (med avseende på maskinen som spelar upp VHS band), hur böjer du den i plural? En video, flera videosar? flera videos? flera videoer? Nu vet jag att det finns ett korrekt svar på detta men ta ett modernare "låneord" som noob/newbie, hur böjer du det? En newbie, flera newbiesar?

Just försvenskningarna av låneord är det som gör att jag inte tycker att svenskan är något att spara på. Antingen så gör man som finnarna, fransmännen och islänningarna och vägrar låneord (och blir som man blir till en följd av det), eller lägger ner skiten och pratar engelska. Ord som "videosar" och "newbiesar" (som är korrekt i svenskan, om nu mina lärare visste vad de talade om (så jag har förmodligen helt fel)) gör att jag bara ryser och önskar en snar och brysk övergång till engelska istället.

Språkmässigt är det enda jag finner pinsammare än svenskar som pratar engelska med hemsk brytning just halvsvenska ord, typ "groomning" eller "stalkning".

Visa signatur

Internet of Things. Translation: Anything that connects to the internet, no matter how useless nor how much of a security risk it poses.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Meantek:

Just försvenskningarna av låneord är det som gör att jag inte tycker att svenskan är något att spara på. Antingen så gör man som finnarna, fransmännen och islänningarna och vägrar låneord (och blir som man blir till en följd av det), eller lägger ner skiten och pratar engelska. Ord som "videosar" och "newbiesar" (som är korrekt i svenskan, om nu mina lärare visste vad de talade om (så jag har förmodligen helt fel)) gör att jag bara ryser och önskar en snar och brysk övergång till engelska istället.

Språkmässigt är det enda jag finner pinsammare än svenskar som pratar engelska med hemsk brytning just halvsvenska ord, typ "groomning" eller "stalkning".

Dumheter, det är vad du far med. Varför skulle vi välja engelska? Vore i så fall betydligt "smartare" att välja mandarin eller eventuellt spanska, om nu syftet är att få bort småspråk som svenskan. Visst, engelska är Lingua franca i väst och än så länge på internet, men sett till hur många vi skulle behöva konvertera från deras modersmål så vore de två ovanstående bättre val, och även om engelskan totalt har färre L1/L2-talare så vore det betydligt smidigare att konvertera alla som talar portugisiska, franska och italienska till spanskan ...

Video tar fjärde deklinationen (stam på vokal, utrum) och böjs således med "-r". Newbie är (som de flesta besjälade ting) även det utrum (en newbie) och har vokalstam. Således fjärde deklinationen. Det skulle kunna argumenteras för sjunde deklinationen ("-s") då ordet gränsar mellan vedertaget och icke vedertaget. Men överlever det några år till så faller sjunde högst sannolikt bort.

Skrivet av Willhelm:

[...]Jag tror att en stor anledning till att man använder låneord är att t.ex. engelskan har ett mycket större urval av ord och det är enklare att skriva nyanserat med fler ord att välja på.

EDIT: Ett problem värt att lyfta fram är hur svårt det är att "försvenska" vissa termer. Ta bara ett exempel som video (med avseende på maskinen som spelar upp VHS band), hur böjer du den i plural? En video, flera videosar? flera videos? flera videoer? Nu vet jag att det finns ett korrekt svar på detta men ta ett modernare "låneord" som noob/newbie, hur böjer du det? En newbie, flera newbiesar?[...]

Än mer dumheter. Att engelskan skulle ha ett större urval av ord än svenskan är en svårdödad myt, just på grund av att ingen har en jävla aning om hur många ord vare sig svenskan eller engelskan har. Att svenskar i allmänhet inte behärskar mer än en liten bråkdel av svenskans ord och överskattar sin egen engelskakompetens gör att det är lätt att tro att engelskan har fler ord just för att man ständigt stöter på nya synonymer. Rent krasst skulle man sedan kunna argumentera för att svenskan har ett oändligt antal ord, tack vare vår möjlighet att slå samman ord och få ett nytt ord - något som relativt sällan sker i engelskan.
Men du har helt rätt i att ett större ordförråd gör det lättare att skriva nyanserat, dock sätter den personliga vokabulären i praktiken alltid stopp långt innan språkets tillgängliga vokabulär gör det. Sedan finns det givetvis meningar och uttryck som saknar motsvarighet hos ett visst annat språk, men det gäller oavsett vilka två språk vi tar i beaktning.

Se sedan ovan gällande böjningen av föreslagna ord. Har du vidare funderingar kring andra ord rekommenderar jag att du läser ett inlägg jag skrev för ett par år sedan.

Visa signatur

Desktop: AMD 3950X, 64 GB RAM, Nvidia 4070 ... (Windows 11)
Serverdesktop: AMD 5600G, 64 GB RAM (Proxmox)
Labbmiljö: Supermicro SC825 X9DRi-F 2xE5-2667v2 64GB RAM
Kamera: Canon R5, Canon RF 100-500, Laowa 100mm f/2.8, Canon RF 24-70 f/2,8

Permalänk
Medlem
Skrivet av Crazy Ferret:

Än mer dumheter. Att engelskan skulle ha ett större urval av ord än svenskan är en svårdödad myt, just på grund av att ingen har en jävla aning om hur många ord vare sig svenskan eller engelskan har. Att svenskar i allmänhet inte behärskar mer än en liten bråkdel av svenskans ord och överskattar sin egen engelskakompetens gör att det är lätt att tro att engelskan har fler ord just för att man ständigt stöter på nya synonymer. Rent krasst skulle man sedan kunna argumentera för att svenskan har ett oändligt antal ord, tack vare vår möjlighet att slå samman ord och få ett nytt ord - något som relativt sällan sker i engelskan.
Men du har helt rätt i att ett större ordförråd gör det lättare att skriva nyanserat, dock sätter den personliga vokabulären i praktiken alltid stopp långt innan språkets tillgängliga vokabulär gör det. Sedan finns det givetvis meningar och uttryck som saknar motsvarighet hos ett visst annat språk, men det gäller oavsett vilka två språk vi tar i beaktning.

Se sedan ovan gällande böjningen av föreslagna ord. Har du vidare funderingar kring andra ord rekommenderar jag att du läser ett inlägg jag skrev för ett par år sedan.

Jag utgick ifrån det faktum att SAOL ligger runt 130 000 ord på sistonde http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Akademiens_ordlista_%C3%... medan t.ex. Merriam-Webster låg på ~470 000 i sin tredje utgåva (unabridged version with 1993 addenda) http://www.merriam-webster.com/help/faq/total_words.htm

I min mening är det svårt att säga emot sådana siffror men det kanske är fel att tänka så?

Rörande det personliga vokabuläret håller jag med om att det oftast är där stoppet ligger, i varje fall för mig. Detta kan nog i del bero på att mycket högre utbildning, i varje fall inom det tekniska området, är på engelska och därmed blir det fler och fler engelska facktermer inblandade vilket relativt sett gör att det svenska vokabuläret känns mer begränsat och mindre adekvat.

Vidare för TS så kanske http://www.sprakochfolkminnen.se/ kan vara en plats att leta lite på. Förr fanns ju språkrådet men vad jag förstår så verkar de nu ha gått in i den där koalitionen istället. Lite synd för språkrådets hemsida var väldigt bra vill jag minnas med sökfunktion för krångliga ord enkelt tillgängligt. Numera verkar man hänvisas till olika termgrupper istället så som datatermsgruppen och terminologicentrum.

Visa signatur

Primär: R9 3900X | ASUS X570-F Gaming | NH-D15 | 64GB@3200MHz | RTX 3080 10GB | Seasonic 850W | Fractal Define R6 |
Gamla bettan: i5 750@3.8GHz | 8GB | HD5770 | Corsair VS 550W | FD R2 |

Permalänk
Medlem
Skrivet av Willhelm:

Jag utgick ifrån det faktum att SAOL ligger runt 130 000 ord på sistonde http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Akademiens_ordlista_%C3%... medan t.ex. Merriam-Webster låg på ~470 000 i sin tredje utgåva (unabridged version with 1993 addenda) http://www.merriam-webster.com/help/faq/total_words.htm

I min mening är det svårt att säga emot sådana siffror men det kanske är fel att tänka så?

Rörande det personliga vokabuläret håller jag med om att det oftast är där stoppet ligger, i varje fall för mig. Detta kan nog i del bero på att mycket högre utbildning, i varje fall inom det tekniska området, är på engelska och därmed blir det fler och fler engelska facktermer inblandade vilket relativt sett gör att det svenska vokabuläret känns mer begränsat och mindre adekvat.

Vidare för TS så kanske http://www.sprakochfolkminnen.se/ kan vara en plats att leta lite på. Förr fanns ju språkrådet men vad jag förstår så verkar de nu ha gått in i den där koalitionen istället. Lite synd för språkrådets hemsida var väldigt bra vill jag minnas med sökfunktion för krångliga ord enkelt tillgängligt. Numera verkar man hänvisas till olika termgrupper istället så som datatermsgruppen och terminologicentrum.

Missförstå mig rätt här nu. Engelskan är ett språk med många ord, och det är inte utan anledning. Tack vare dess stora mängd talare på en väldigt utspridd yta så har mängder av lokala uttryck uppstått (samma sak har skett i svenskan förstås, men i lägre utsträckning). Men, svenskan är lika lite bunden till SAOL som engelskan till Merriam-Webster, Oxford English Dictionary eller valfri annan ordbok. Likheten mellan dylika verk är att de i någon utsträckning samlar på ord som används hyfsat frekvent. SAOL rensar gladeligen ut ord när de blir arkaiska, något exempelvis OED är betydligt mer konservativa med. Sedan är problemet, vilka ord tas med och vilka utelämnas? Ska partikelverb tas med? Egennamn? Alla tänkbara lexem, eller ska vi hålla oss till till rotmorfem ... och så vidare.

Antalet ord i en ordbok är småpotatis i sammanhanget. Det visar huvudsakligen på hur nitiska de är på förlaget, inte på hur rikt språket är. Jag lämnar vidare gällande svenskans styrka till Fredrik Lindström:

Att man ofta hör påståenden om att svenskan är ett fattigt språk är egentligen förvånande. Mycket tyder nämligen på att den är ovanligt ordrik. Vi har lättare att bilda sammansättningar än många andra språk, och vår verbbildning är enastående produktiv. En anledning till föreställningen kan vara den naturliga jämförelsen med engelskan, som i sin egenskap av världsspråk är världens kanske ordrikaste språk.

Visa signatur

Desktop: AMD 3950X, 64 GB RAM, Nvidia 4070 ... (Windows 11)
Serverdesktop: AMD 5600G, 64 GB RAM (Proxmox)
Labbmiljö: Supermicro SC825 X9DRi-F 2xE5-2667v2 64GB RAM
Kamera: Canon R5, Canon RF 100-500, Laowa 100mm f/2.8, Canon RF 24-70 f/2,8

Permalänk
Entusiast
Skrivet av Willhelm:

Jag utgick ifrån det faktum att SAOL ligger runt 130 000 ord på sistonde http://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_Akademiens_ordlista_%C3%... medan t.ex. Merriam-Webster låg på ~470 000 i sin tredje utgåva (unabridged version with 1993 addenda) http://www.merriam-webster.com/help/faq/total_words.htm

I min mening är det svårt att säga emot sådana siffror men det kanske är fel att tänka så?

Rörande det personliga vokabuläret håller jag med om att det oftast är där stoppet ligger, i varje fall för mig. Detta kan nog i del bero på att mycket högre utbildning, i varje fall inom det tekniska området, är på engelska och därmed blir det fler och fler engelska facktermer inblandade vilket relativt sett gör att det svenska vokabuläret känns mer begränsat och mindre adekvat.

Vidare för TS så kanske http://www.sprakochfolkminnen.se/ kan vara en plats att leta lite på. Förr fanns ju språkrådet men vad jag förstår så verkar de nu ha gått in i den där koalitionen istället. Lite synd för språkrådets hemsida var väldigt bra vill jag minnas med sökfunktion för krångliga ord enkelt tillgängligt. Numera verkar man hänvisas till olika termgrupper istället så som datatermsgruppen och terminologicentrum.

SAOL är ett väldigt trubbigt instrument för att mäta antalet ord då den faktiskt är rätt begränsad i omfattning. SAOB är väl uppe i en 400 000 ord nu och de har fortfarande en bit kvar. Vill minnas att de helt nyligen blev klara med bokstaven T.

Visa signatur

Q9450, HD4850, 8 GB DDR2 800 MHz, 3x750 GB, Antec 300, Dell 2408WFP, U2410, Qnap TS-419p+ 4x2 TB Samsung F4, Asus UL30A-QX056V, Logitech Z-680, Sennheiser HD380pro, M-Audio FastTrack Pro, Ibanez sa160qm, Ibanez TB 15R, Zoom 505II, Ibanez GSR 200, Ibanez SW 35, Cort AC-15, Squier SD-3 BBL, Yamaha PSR 270, Røde NT1-A, Nikon D200, Nikkor 18-70/3,5-4,5, 70-300VR, 50/1,8, 28/2,8, Tamron 17-50/2,8, 90/2,8, Sigma 30/1,4, SB-800, SB-25, SB-24

Permalänk
Medlem
Skrivet av Zotamedu:

SAOL är ett väldigt trubbigt instrument för att mäta antalet ord då den faktiskt är rätt begränsad i omfattning. SAOB är väl uppe i en 400 000 ord nu och de har fortfarande en bit kvar. Vill minnas att de helt nyligen blev klara med bokstaven T.

Vill minnas att den bundna utgåvan sträcker sig en bit in under U och täcker in 450 000 ord, men någonstans där i tassemarkerna stämmer nog bra. Precis som du säger så är SAOB betydligt mer relevant att jämföra med när det kommer till exempelvis OED (~600 000 ord), MW (~450-500k) etc. Men som jag sade tidigare lär man aldrig hitta ord som 'rådjurstavla' (vilket är ett ord i svenskan, men som på engelska (roe deer painting) skulle förekomma endast som de två morfemen ('roe deer' och 'painting') även om morfemen tillsammans skapar en "noun-phrase"), såvida vi nu inte skulle få någon modesväng där rådjurstavlor är den nya innegrejen.

Visa signatur

Desktop: AMD 3950X, 64 GB RAM, Nvidia 4070 ... (Windows 11)
Serverdesktop: AMD 5600G, 64 GB RAM (Proxmox)
Labbmiljö: Supermicro SC825 X9DRi-F 2xE5-2667v2 64GB RAM
Kamera: Canon R5, Canon RF 100-500, Laowa 100mm f/2.8, Canon RF 24-70 f/2,8