Utbildning: Erfarenhet av högskoleingenjör - datateknik?

Högskoleingenjörsutbildningarna är intressanta. det är en snabbare väg till arbetslivet och ger dig en mycket stor verktygslåda för att lösa problem inom specifika områden. detta kiljs från civ. ing. utbildningarna som ger dig samma verktygslåda fast för istortsett alla teknikområden. läser själv Högskoleingenjör i maskinteknik.

Att komplettera med en extra tvåårig "master" brukar vara görbart (eventuellt efter upp till en termin med kompletterande kurser), men att få en "civilingenjörsexamen" som påbyggnad på en högskoleingenjörsutbildning är inte av nöden lika enkelt. En civilingenjörsexamen är inte "bara" kandidat+master, utan är en skyddad titel som kräver ett visst specifikt kursinnehåll. På lärosäten som erbjuder båda delar så kan de ha färdiga vägar som tillåter studenter att gå från den ena till den andra utbildningen, men det måste alltså inte bara vara så enkelt som att "säga till".

Lite information från Chalmers (men det bör inte skilja sig nämnvärt från andra större tekniska lärosäten):

Notera att det står att man får läsa en master efter komplettering, men inte att det automatiskt ger rätt till en civilingenjörsexamen efter avslutade studier.

På samma sida så redogör de övergripande över skillnaden mellan högskole- och civilingenjörsfokus:

——

Jag passar även på att flytta tråden till forumdelen Akademiska ämnen, arbetsliv och samhällsdebatt med beskrivning "Naturvetenskap, juridik, ekonomi, politik, historia, studier, arbete med mera."

*Tråd flyttad*

Jag tog examen 2011 och började jobba direkt efter. Jag jobbar som systemutvecklare/webbutvecklare.

MTS-kursen måste "alla" som vill bli civilingenjörer på Chalmers läsa, generellt utöver ordinarie program. Man får själv välja om man trycker in den samtidigt som andra kurser och läser på 150 %-fart en period, eller om man tar den vid något annat tillfälle. Vissa program verkar dock kunna välja kurser inom sitt ordinarie program som kan tillgodoräknas som MTS, vilket dels är lite märkligt (snarare är det kanske märkligt att vissa inte får göra det), och som sagt beroende på program.

För att flika ut på en tangent så kan jag spekulera i att resonemanget bakom denna skillnad beror på att kursinnehållet på vissa program redan är ytterst komprimerat för att "få plats" med allt som "ska" vara med, där kurser ibland också redan får orimligt låga poängantal i jämförelse med innehållet för att man inte obligatoriskt får läsa mer än 15 poäng per läsperiod, men ändå inte vill minska kursens omfattning (detta leder till roliga situationer som att olika program kan läsa samma kurs med samma föreläsare, men få olika många högskolepoäng). Att då behöva ta bort 7.5 hp för att trycka in en "mjukare" MTS-kurs har nog mött betydande motstånd från programansvariga, så att dessa kurser fått läggas vid sidan av programmet.

——

MTS åsido: hur mycket som behöver kompletteras för att man ska kunna söka masterprogram om man kommer från en högskoleingenjörsutbildning beror på både grundprogrammet och mastern i fråga. Hur mycket (om något) som ska därtill för att man ska få kalla sig "civilingenjör" kan skilja sig ytterligare. Jag har hört de som sagt att det är rätt mycket på exempelvis Elektrospåret. Hur det ligger till med Data vet jag inte.

"Problemet" är att högskoleingenjörsprogrammen inte innehåller alls lika mycket matte som civilingenjörsprogrammen. Även om kurserna ibland kan heta samma sak så kan kursinnehållet skilja så pass mycket att man inte får tillgodoräkna sig kursen rakt av (samma sak kan gälla mellan civilingenjörsprogram, där en kurs som heter "Inledande analys" på ett visst program inte nödvändigen är överförbar till ett annat programs version), varpå "lösningen" brukar vara att helt enkelt få läsa om kursen. Detta kan vara ett större bekymmer om man byter lärosäte än om man hoppar inom exempelvis Chalmers, men man ska inte blint räkna med att det bara är att byta hejvilt mellan programmen.

På samma sätt så kan en civilingenjörsstudent inte blint räkna med att kunna avsluta sitt program efter tre år när den fått sin kandidatexamen och börja kalla sig "högskoleingenjör". För att få denna examen kan det också krävas kompletterande kurser. Detta kan återigen skilja mellan program och skolor, och vissa höftar hejvilt och kallar sig "högskoleingenjörer" bara de har en kandidatexamen i något ingenjörsaktigt, men det är inte automatiskt korrekt.

Så, slutligen: om det "bara är en MTS-kurs och en Javakurs" beror på vilka program man byter mellan. Det kan mycket väl vara så på något spår, men jag vet inte hur det ser ut för varje enskilt program. Jag vet dock att det kan skilja sig kraftigt.

"Livslönen" är dock betydligt högre för en civilingenjör än en högskoleingenjör.

När du jobbat några år kommer arbetsgivare titta på vad du jobbat med rent konkret och inte vilken titel/funktion din utbildning hade.

Under intervjun till mitt senaste jobb pratade vi inte alls om utb utan bara vad jag kunde göra för bolaget. Detta för en lön på ca 50KSEK/månad för en specialisttjänst.

Allt beror på vad man gillar och brinner för. Att läsa en längre utbildning och få bra betyg är vettigt om man vill in på stora företag som sorterar på det vid anställning av nyexade.
Att läsa tre år för en kandidat är likaledes vettig om man vet att man är praktisk duktig och hårt jobbande då det kan skapa erfarenhet som mer än väger upp en längre utbildning.

Angående Högskole- eller Civilingenjör, det beror också på hur avancerat jobb man vill ha. Man kan inte täcka upp en Master i ex. Aerospace med två års erfarenhet på något random företag.