SweCare - Folk som jobbar inom sjukvården

Jo, jag är lite ovan att ha såpass mycket problem i spåret men antog det var på grund av min downtime. Det som gjorde mig konfunderad var att jag plötsligt den gången hade jättebra kondis vid start. Jag kunde dra ifrån mina vänner som vanligtvis kan ligga en bra bit framför, jag kunde hålla ett väldigt högt tempo i nästan 1.5 km. Det kändes såklart bra men blev så förvirrad var denna plötsliga goda formen kom ifrån. Jag var ute igår igen och då gick det inte att komma igång med samma tempo.

Jag brukar äta Loratadin innan mina löpturer för min urticaria, jag använder dagligen Diprosalic(lösning) och äter som sagt oftast Atarax om nätterna. Jag minns att läkaren sa att om jag ätit Atarax behövs det inte ta någon annan antihistamin för träning men har inte haft jättebra koll och kanske tagit lite hög dos där då.

Jag har upplevt att andningen kan bli lite ytlig efter jag ansträngt mig. Det går inte att ta snabba djupa andetag utan jag får andas in "länge" för att fylla lungorna. Är det sammanhängande med att jag varit borta från träning såpass länge? Jag är också pälsallergiker sedan några år tillbaka men det är enda gången annars jag har problem med andningen.

Uppskattar alltid svaren här. Medicin är jättekul!

Då ska jag hålla ut och hoppas det blir bättre

Börjar bli riktigt trött på detta nu, att blöda näsblod hela tiden.
Jag började äta isotretinoin för ungefär en och en halv månad sedan, och en av biverkningarna där är att bland annat slemhinnor torkas ut. Första månaden var problemet mest att jag var torr i näsan och det kliades. Självklart använde jag Nozoil men det hjälpte inte så mycket. Nu senaste två veckorna ungefär klias det mindre och jag känner mig mindre torr men jag blöder näsblod i stort sett varje dag. Bara idag så har det skett tre gånger. Första i morse när jag kom till skolan, hade precis satt mig i föreläsningssalen så började det rinna. Inte mycket och inte länge så jag lyckades stoppa det med en papperstuss. Andra gången så satt jag i datorsalen och helt plötsligt började det rinna. Inte mycket, jag hann gå till toaletten utan att det började rinna ur näsan. Dock så fortsatte det att rinna i typ fem minuter. Tredje gången var nu ikväll, hade precis sprungit till affären tvärs över vägen för att köpa mjölk och typ fem minuter senare började det rinna igen. Inte speciellt mycket den här gången heller men det tog över en halvtimme innan det slutade.

Har hört att man kan bränna/etsa blodkärlsen i näsan. Hur funkar detta och finns det några biverkningar? Är det bara att ringa till en vårdcentral och boka tid eller måste man gå via läkare osv?

Skulle koka kaffe igår och råka hålla fingret mot en metallkant längst ner på kannan. Den hade stått på bra nog länge men det kändes varmt och inte hett. Var tydligen det och fick en rejäl blåsa längs hela fingret. Pratade senare med mor min som trodde jag kanske hade nedsatt känsel i fingret. Kanske det, försökte känna efter men visste inte riktigt. Vad gör man isåfall?

Okej, lite svårt att ta sig till VC då det tar runt 25 minuter för mig att ta mig dit och jag blöder sällan mer än ca 5 minuter i sträck.
Får väl börja knarka nozoil och se ifall det hjälper. Det har blivit lite bättre nu senaste tiden men är liksförbannat riktigt täppt i näsan nästan konstant. Att sluta medicinering står inte på tal.

Gör ett försök här istället då dom på 1177 inte hade något vettigt att säga...

Har haft lite mystiskt strul med vänstra knät senaste två veckorna. Det började i torsdags förra veckan, den 27:e augusti. Vaknade på morgonen och när jag klev ur sängen så gjorde det så ont i knät att jag inte kunde gå på det. Haltade in i köket, fixade frukost. När jag sen skulle gå ifrån frukosten så kände jag ingenting, kunde gå som vanligt och ingen smärta alls. Tog cykeln till campus, skrev tentan och sen när jag gick ut ur tentasalen så kom det igen. Lyckades halta fram till en bänk så jag satt där typ 10 minuter. Sen när jag skulle gå därifrån så kände jag ingenting. Gick och käkade lunch och gick runt på campus i typ en halvtimme utan problem. Cyklade hem, inga problem. Satt hemma typ en timme eller så och skulle sen ta cykeln iväg och handla, då kom det när jag reste mig från datorstolen. Satte mig igen typ 10 minuter och sen var det bra igen. Cyklade iväg och handlade, 4km enkel väg, handlade, cyklade tillbaka. Inga problem. Tog det lugnt med benträningen över helgen och sen på typ måndagen körde jag marklyft. Började extremt försiktigt men det kändes bra så jag gjorde 5x5 på 160 och sedan en singel på 180 och det kändes bra, inga smärtor alls. Körde knäböj i förrgår, började extra lugnt då också men det kändes bra så jag stegade upp till 5x5 på 150 och det kändes jättebra, inga känningar alls. Idag var det marklyft igen och när jag kom upp till 150 och hade gjort första setet på det så i vilan mellan seten så kände jag att det började göra lite ont igen. Jag kände av det om jag sträckte ut benet helt och lade lite tyngd på det, då gjorde det så ont att all kraft i benet försvann. Bestämde mig för att avsluta markträningen då så jag började plocka av vikterna och då gjorde det ont nästan varje steg jag tog. Körde lite latsdrag och sånt som inte belastar benen men det gjorde ont nästan varje steg jag tog och även ibland när jag satt helt stilla så kunde det komma en "puls" genom knät liksom. Haltade hem från gymmet, gjorde ont ungefär hälften av stegen, speciellt när trottoaren lutade lite. Har suttit vid datorn nu i typ en timme och för det mesta så känner jag ingenting alls men ibland kommer det en puls som gör ganska ont.

Kan röra knät helt utan problem, det är inte svullet eller varmt. Känner ingen vätskebildning eller så. Dom på 1177 sa att det var en överbelastning men det tror inte jag. Om man går tillbaka till 27:e augusti, då jag först fick ont, så hade jag söndagen innan cyklade 35km vilket jag inte vanligtvis gör och sen på tisdagen så hade jag kört knäböj ganska hårt, inte så jättetungt (140kg som mest) men mycket volym.

Vad tror ni det kan vara? Det som jag tycker låter mest rimligt är att det är lös ben/broskbit eller nåt i knät som åker runt och när det väl hamnar fel, som i torsdags förra veckan samt idag, så gör det ont. Det gjorde ont på ett lite annorlunda ställe i torsdags än vad det gör nu och det gör inte lika ont nu heller så biten kanske har fastnat på ett annat ställe nu? Om det vore en överansträngning så borde det göra ont hela tiden kan man tycka och det borde komma mer inpå träningen och inte två dagar efter.

Nepp, aldrig haft liknande besvär förut. Tror inte att knät låser sig utan det är snarare smärtan som gör att jag inte kan röra på det, det gör för ont helt enkelt. Efter mitt inlägg där så hade jag ont hela resten av kvällen. Inte jätteont och inte hela tiden men för det mesta så kändes det att det var något fel i knät. Sedan när jag vaknade upp dagen efter så kändes det ingenting, kunde fortsätta med mitt liv som vanlig förutom träningen då. Har provat en fem-dagars voltarenkur nu och igår var jag in på gymmet en snabb sväng för att prova lite böj. Knät har känts bra hela veckan. Har dock inte belastat det speciellt hårt, bara gått runt lite samt cyklat till och från campus några gånger. Körde knäböjen med bara stången, alltså 20kg. Det är så lätt för mig att det inte ens är uppvärmning och jag kör aldrig med bara stången annars för jag brukar börja uppvärmningen på 50-60kg för att jag ens ska kunna känna att jag har någon vikt på axlarna. Körde väldigt långsamma och kontrollerade reps och gick ner till att höften var nedanför knät, alltså tävlingsdjup. Provade lite olika fotbredder och fotvinklar. Kände nån gång då jag stod brett att det ilade till lite i knät när jag var ungefär halvvägs uppe på vägen upp. Gjorde väl kanske 20-25 reps totalt uppdelat i en 4-5 set eller så innan jag slutade för jag fick ont på insidan av knät, på ett annat sätt än jag haft tidigare. Det gjorde inte lika ont och inte på samma sätt men det blev värre om jag lade tyngd på benet. Provade att stretcha framlår lite försiktigt men det var oskönt så jag provade baklår istället vilket gick bättre. Satt och vilade några minuter och sen gick jag hem och då på promenaden hem så kändes det inte något märkvärdigt alls.

Har fått en förkylning nu men när den är över tänkte jag köra rygg (exklusive marklyft), bröst och sedan efter det prova ett benpass. Funkar det inte då så får jag försöka få hjälp. Är det läkare eller sjukgymnast eller något annat jag ska höra av mig till? Skulle gärna vilja träffa någon som har lite koll på sport och idrottande på hög nivå och inte någon gammal kärring som bara kommer säga åt mig att sluta träna, för det är inget alternativ för mig.

@CSM101

Glad jag blev när jag hittade denna tråden!

Det hela började för 3 veckor sedan när jag precis hade börjat skolan igen. Jag fick ont i huvudet nästan varje dag. Eftersom att jag precis hade börjat ny skola och skolan arrangerande en massa aktiviter för oss nya elever. Såklart ville jag vara med på allt och hänga med mina kompisar så det blev att jag tog väldigt många Alvedon.

Huvudvärken var till en början väldigt "degig" Blev värre med dagen, blev bättre efter att jag åt och drack. Försvann nästan alltid när jag kom hem. Min mamma rekommenderade mig att börja äta bättre och ta vitamintillskott. Så det började jag med och började må mycket bättre på dagarna.

Men huvudvärken gav ändå inte med sig. Sedan 1,5 veckor tillbaka så har jag haft en dov, lätt huvudvärk som förflyttar sig runt hjärnan. Ibland kan det kännas som att pannan "spänner sig". Ibland kan det kännas ömt, nästan som sår under huvudet. Men oftast bara vanligt, fast lite huvudvärk. Eftersom att det här inte har försvunnit än börjar jag oroa mig mer och mer. Tankar som att det kanske skulle kunna vara en hjärntumör är påtagligt.

Jag vaknar och går och lägger mig med samma huvudvärk varje dag. Var ute och gick en mil idag och efter det måste jag säga att det känns bättre.

Funderar på om min kropp har blivit beroende av smärtstillande, men det borde väl isfl försvinna snabbare?

När jag i 8:an så brukade jag ha huvudvärk nästan 1 gång varje vecka. Men då gav den också med sig, för att sedan komma tillbaka.

Jag är 16 år gammal.

Många alvedon. 1 Alvedon varje dag i 2 veckors följd. Tog även 2 en dag inom loppet av en halvtimme. Känns skit dumt nu. Men jag hade fått en smäll i bakhuvudet då (utöver den vanliga huvudvärken) och hade väldigt ont.

Böjer jag huvudet bakåt så känns det väldigt stelt. Liksom som att dra i ett gammalt tuggummi. Bara att jag oroar mig så himla mycket gör ju inte direkt huvudvärken bättre kan jag tänka mig. Tänker nästan konstant på den, känner efter. Påverkar såklart plugget en del.

Men hjärntumör är ganska uteslutet va? Jag får ju inte mer ont av att ligga ner, inte heller utav ansträngning.

Hmm, okej. Visst, två dagar innan jag kände smärtan för första gången så körde jag lågstångsböj för första gången på ungefär två månader. Under sommaren har jag bara kört högstång med relativt lätta vikter, 140kg som tyngst har jag för mig. Det här passet som jag nu körde lågstång på så körde jag på 140kg också men betydligt fler reps totalt under hela passet och en 140kg lågstångsböj upplevs som betydligt mycket enklare än en högstångsböj på samma vikt. Tycker fortfarande det låter konstigt med överansträngning eftersom 140kg är relativt lätt ändå (brukar träna på 160-170 annars). Men kanske cykelturen fyra dagar innan första smärtan hade någon påverkan också? Jag har ju aldrig cyklat någon längre sträcka innan men den här gången blev det ~35km med en rätt skaplig snittfart. Kan cykling slita mycket om man är ovan?

Aja, käkar upp dom sista fem voltarentabletterna nu dagarna framöver här och sedan kör jag vidare på ipren en vecka till, då blir det två veckor totalt på NSAID. Sedan när jag kör nästa benpass, antagligen framåt nästa helg, så provar jag köra lite på typ 80-90kg.

*Tråd lätt rensad*

Givetvis är det bra att vara kritisk, men anmäl gärna olämpliga inlägg/råd istället för att låta tråden spåra ur (§5).
/moderator

Löparknä är mitt bekymmer för tillfället. Båda knäna på samma gång. Mitt eget fel till 100% då jag inte värmde upp och körde alldeles för hårt i början när jag var ute och sprang igår kväll, nu går jag och haltar och svär som en 90-åring.

Har läst att vila och stretching är att rekommendera, samt möjligen smärtstillande. Sitter mest på arslet om dagarna på jobbet, men hur fasen stretchar jag utsidan av knäet? Senast gick jag runt med det i en dryg vecka tills det gick över av sig självt, den här gången slipper jag det helst om möjligt.

Jag har tänkt att hålla mig ifrån huvudvärkstabletter ett tag nu. Så att jag inte skapar flera källor för huvudvärk enkelt sagt...

Jag hoppas och övertygad om att jag hade haft värre symptom vid hjärntumör Jag är bara lite nojig. De första 20 minuterna från att jag stiger upp på morgonen så har jag ingen huvudvärk alls. Inte heller om jag lägger mig ner och slappnar av.

Jag har även märkt att när jag är fullt koncentrerad på något så är det sällan som jag känner av den. Jag var och provade på en höghöjdsbana i Isaberg för en vecka sedan. Jag var skiträdd :P, Var nästan hela tiden djupt koncentrerad på att inte ramla. Det slog mig vid ett tillfälle när jag stod 7 meter upp i luften att jag inte alls hade någon smärta i huvudet.

Jag måste nog lära mig att slappna av. Men bara tanken på att huvudvärken skulle kunna vara något farlig gör mig ännu mer spänd. En ond cirkel....

Född med huvudvärk? ouff. Kroniskt eller? Du har väl inte haft ont i huvudet sedan dag 1?