Högskoleprovet, DN Debatt
Hej allihopa,
Jag såg detta ämne på DN Debatt (DN Debatt) och det var väldigt många som där tyckte (verkar tycka) att högskoleprovet är väldigt missledande avseende möjlighet till akademisk utbildning.
Jag tänkte fråga lite hur ni ställer er och hur ni skulle argumentera. För jag kan tycka å ena sidan att det är relativt rättvisande, eller åtminstone så tror jag det. Självfallet visar det inte hur duktig man i verkligheten kommer att vara på sin utbildning/sitt framtida jobb, men det visar ju på förutsättningar som är enkla att mäta. Och eftersom att man kommer in på utbildningar genom både betyg och högskoleprovet så borde det blir relativt rättvist (det anser i vart fall jag, eller tror kanske vore mer korrekt att skriva).
EDIT: Det verkar som att jag läste fel, det var tvärtom, många som inte höll med. Men lämnar ämnet aktivt i vart fall, kan vara kul att se lite argument.
“Ditt resultat på högskoleprovet är ett mått på din förmåga att klara av högskolestudier”, står det i en artikel på studera.nu, som Universitets- och högskolerådet ansvarar för. I teorin må högskoleprovet vara ett bra koncept som ger människor ytterligare en möjlighet att komma in på sina drömutbildningar. Men i praktiken så faller systemet.
Vad resultatet på högskoleprovet egentligen speglar är hur många gånger du skrivit provet, hur bra du är på väldigt grundläggande matematik och hur snabbt du kan läsa och förstå meningslösa ord. Om man ska dra det till sin spets testar högskoleprovet i själva verket endast människors stresshantering då det är många uppgifter som ska göras på kort tid – men det tar varken hänsyn till personers erfarenheter, egenskaper eller passion för den utbildning hen söker till.
Rapporten “Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen?” skriven av IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, bevisar att när det gäller akademisk framgång så är betyg en betydligt bättre indikator än vad högskoleprovet är (Björklund, Fredriksson, Gustafsson & Öckert 2010). Studien “The Myth of Achievement Tests” av nobelpristagaren James Heckman vid University of Chicago konstaterar dessutom att utbildningsnivån på gymnasiet sjunker på grund av system som högskoleprovet (Heckman, Humphries & Kautz 2014).
Att Heckman med flera kommit fram till detta resultat är förståeligt. Då elever tidigt i sin gymnasieutbildning lyckas skriva ett tillräckligt bra resultat för att ta sig in på sin utbildning finns det inte längre ett krav på att få höga betyg utan det räcker med att få godkänt i de kurser som krävs för behörighet. Kommer dessa elever att arbeta stenhårt som vi andra studiemotiverade elever för att få toppbetyg? För varför skulle de? Det här är också något Helen Hellmark Knutsen nämner i sin text på DN Debatt där hon vill att man ska se över Högskoleprovets betydelse för antagningen.
Med ett resultat på högskoleprovet kan man vid ansökan för högre studier vid universitet och högskola hamna i ytterligare en urvalsgrupp utöver den grupp som endast går efter gymnasiebetygen. Detta prov kan också användas för att skilja mellan sökande som har ett likadant betygssnitt, främst vid attraktiva utbildningar. Att en tredjedel av personerna som antas till en utbildning utgörs av personer som sökt in på sitt resultat från högskoleprovet är för mig absurt och rent av diskriminerande när människor lägger ner oräkneliga timmar på att få toppbetyg under sin gymnasietid.
En lösning på problemet hade varit att anpassade antagningsprov och intervjuer infördes. Då har varje utbildning chansen att få fram kandidater med de rätta kunskaperna, de rätta egenskaperna och framför allt de kandidater som faktiskt förtjänar platsen. Detta hade gett varenda sökande en “andra chans”, samtidigt som studiemotiverade elever inte hade lagt ner så mycket slit i onödan.
Högskoleprovet skapar en orättvisa för elever som lägger ner blod, svett och tårar på skolan. Jag vill själv komma in på läkarprogrammet efter studenten och har av den anledning fått arbeta hårt under hela min gymnasietid för att få höga betyg, precis som många andra. Är det då rätt att människor som “struntat” i skolan och som inte uppnåt samma höga studieresultat, ska kunna “köpa” sig in på en så attraktiv utbildning?"