Kiselkarbid som halvledare

Ja, men även här skulle man ju kunna föreställa sig att det finns en markant fördel med processorer som klarar högre temperatur.

Visst, energiförbrukningen minskar med processnodskrympningen, men det gör också processorernas volym/yta. Inbillar mig i alla fall att kvoten mellan tillgänglig yta för värmeavledning och alstrad (det ordvalet hade nog min gamla fysiklärare strypt mig för) värmeenergi har minskat, och fortsätter minska för varje generation. Till sist borde man väl få påtagliga problem med att kyla processorerna bara av det skälet. Att kunna köra dem varmare kunde kanske till en viss gräns möjliggöra att trycka in mer pulver på samma yta.

Du har den sällsynta förmågan att kunna skriva om avancerade ämnen på ett för vanliga dödliga begripligt vis. Man förstår dina artiklar utan att ha några särskilda förkunskaper

Men du vill öka kapaciteten tusen gånger eller mer. Då duger det inte bara att krympa lite och öka värmen en aning.

Det gör jag också. Den står på min lista.

ECL (Emitter-Coupled Logic) användes i Vera, KTH:s stordator, en DEC-2065 (egentligen en tillbyggd 2060), som nu är pensionerad sedan länge. Snabb och strömslukande, sänkte KTH:s hela elnät vid första teststarten. Man byggde till elnätet för att klara Vera och byggde en kylanläggning i valvet vid klocktornet på huvudbyggnaden, ett monster med flera stora kylfläktar, för att leda bort värmen. Det blev till slut för dyrt att underhålla Vera och datorföreningen Stacken fick ta över datorn. Minns med vemod TOPS20, det hittills bästa OS:et någonsin(??)

Ack, RSTS-E på Katia. Meka med avbitartång. Det var tider.

He he. Och lödkolv.
KATIA (KA-10 = KA-TIA), NADIA (KS-10) och KICKI (KI10), det var datorer.
Förresten var det RSTS/E, inte bindestreck.
Gillade speciellt de första försöken till svenska felmeddelanden.
"N}got of|rutsett har h{nt!"

Inte så lite off topic...

Visst serru. Fjärrlinje tidut.

TOPS20 har ju satt sina spår. Inte många vet längre att 't' i 'tcsh' kommer från TOPS20 och avser kommandokompletteringen som man i stort lyfte över från TOPS20 som den var, i alla fall enligt Greer. Sen har den ju utvecklats vidare så släktskapet är inte lika tydligt längre. Numera menar man att 't'-t står för tabulatorexpansion men det är en mycket senare efterkonstruktion.

Inte off topic: Gillade artikeln. Mycket intressant.

I rörförstärkarna lade man alla lödningar och värmekäsliga komponenter på "undersidan" av den platta (oftast aluminium) som komponenterna monterades på och rören och transformatorerna på ovansidan där genomföringar (vid transformatorerna) och rörhållare separerade de värmealstrande rören från resten. Minns även här med lite vemod den transformatorlösa HiFi-förstärkare jag byggde efter en byggbeskrivning av Jon Idestam Almquist i ett nummer av Radio & Television 1964 (??) och som jag använde tills det var dags att bygga nytt med transistorer (och ännu senare med Power MosFet). Fantastiskt ljud och kunde användas som värmeelement.

Har för mig att man även använde galliumarsenid (GaAs) i extra snabba kretsar med låg effektkonsumtion. Tror mig till och med minnas att man i Silicon Valley byggde en otroligt snabb arrayprocessor byggd på GaAs för ett antal år sedan. Däremot har jag inte sett något av den satsningen bortom experimentstadiet men det kan bero på att jag inte följde det hela särskilt noga.

Du har nog rätt. Minnet sviker ibland, men Elvira var ju Elektros PDP-11 och den bör ju ha kört RSTS/E.
Minns inte när Katia kom men har för mig att TOPS-10 var namnet man så småningom gav OS:et som ju?/väl? hette något annat. DEC-10 var det nya namnet på PDP-10 så Katia kan ha kört antingen RSTS/E eller en lätt modifierad PDP-6 Monitor innan TOPS-10 lanserades. Det gick i alla fall minst något år innan TOPS-10 kom efter att PDP-10 blivit DEC-10. Årtalen minns jag inte exakt men det kan man nog hitta info om.
Dessutom körde jag aldrig på Katia, Nadja var min första kontakt med TOPS-10.