Hjälp - Jag drabbas dagligen av sömnparalys

Ring 1177

Jag drabbades av sömnparalys under en kort period för några år sedan. Bland det vidrigaste jag varit med om. Lider med dig. I mitt fall fick jag inga hallucinationer men däremot en känsla av andnöd, som om jag höll på att kvävas i kudden samtidigt som jag var helt förlamad.

Pröva att ta en whisky eller ett glas vin innan sängen, fick mig att slappna av.

Kanske försök lugna dig när det händer och försöka röra tårna/fingrarna för att vakna upp. Anledningen till att du hallucinerar läskiga saker är ju för att du blir livrädd när du inte kan röra dig. Sömnparalys är inget att vara rädd för, det är inte farligt eller visar psykisk ohälsa. Du hallucinerar vad du än vill, inbillar du dig att det finns regnbågar och blommor i rummet är det vad du kommer se. Blir du däremot stressad och rädd så ser du det läskigaste hjärnan kan komma på. Andnöd kan man få också och blir du stressad av det ser du antagligen något läskigt som stryper dig/sitter på ditt bröst.

Eftersom du upplevt det så många gånger nu och du vet att det kommer hända har du ju inget att vara rädd för. Du kan också prova att inte sova på rygg.

Jag upplever sömnparalys titt som tätt men jag är medveten om att det bara är fantasier som flyger runt i mitt sovrum, även om de alltid vill mörda mig Har aldrig uppsökt hjälp då sjukvården är för dyr och långsam där jag bor.

En polare tipsade att man ska försöka röra på valfri tå. Vet inte om det fungerar, min första instinkt är att få kontroll över ögonen.

Skrev en ganska lång och arbetad text om hur du med kraft över sinnet kan slå detta och du bör varken självmedicinera alkohol eller söka farmakologi (men det vet jag inget om egentligen). Men när jag skulle posta så dök vit skärm med "Underhåll" upp.... vilken jävla amatör piss server är detta byggt på som måste köra underhåll flera timmar per natt.. det är 2017 för fan.

Men kortfattat...... Läste nyligen en bok om Richard Feynman där han beskriver försök inom "lucid dreaming" (även fast det verkade undgå honom att det var just det fenomenet han upplevde) och ett vanligt bekymmer när man håller på med det är att man brukar få sömnparalys. Han tyckte självfallet att det var fruktansvärt i början men allt eftersom började han tycka att det var lite kul, en utmaning att hålla lugnet och att ta sig ur det, en extrem övning i självkontroll. Kan han hantera det så kan du också.

Vad jag också beskrev var lite idéer om hur man kan lära sig hantera det. Att du måste tänka på det du går igenom i positivt ljus, du måste skratta på morgonen åt dig själv, att vad löjligt det är att du blir så rädd för din egen fantasi. Om du kan så prata och skratta med en vän om det. Du måste göra dig av med rädslan för det, det är troligtvis stor del rädslan som gör att det bara blir intensivare och vanligare, då det spelar in på dina rädslors förväntningar. Det är viktigt att du tar dig ur den spiralen. Jag säger inte att det är lätt. GL

(Blev inte speciellt mycket mer kortfattat än innan)