Är Elektroteknik för mig?

@Gunnaar: du skriver inte om det är högskole- eller civilingenjör du tänkt läsa, dvs 3 eller 5 år?

Civing-utbildningen är mer teoretisk och går igenom matematik och fysik på ett djupare sätt medan HI är mer tillämpande.

(Jag är själv civing i elektroteknik från Chalmers, examen 2005)

Skickades från m.sweclockers.com

Jag går i exakt samma tankar som du och funderar på om elektroteknik är något för mig. Jag har alltid varit fascinerad av hårdvara och hur logik kan byggas upp genom att skicka elektroner genom en mängd komponenter. Eftersom jag också har svårt för att bestämma mig har jag anmält mig till att följa en elektrostudent på KTH under nästa vecka.

Hittade även denna Reddit tråden som jag tyckte var mycket bra: https://www.reddit.com/r/sweden/comments/3mgegh/ger_en_civilingenj%C3%B6rsutbildning_inom/

Du kan också alltid komma tillbaka och läsa en master. Jag läser elektroteknik, högskoleingenjör, och man läser allt från maskin/C-programmering till Elkraftsteknik.

Läser mitt näst sista år på Civilingenjör Elektroteknik-programmet på KTH så kan inflika med lite insikt:

De 2 första åren går igenom extremt mycket matematik, men även programmering, fysik och lite annat, medan tredje året är lite mer tillämpning av det man lärt sig under de två första åren. Det har funnits ganska få kurser där vi faktiskt byggt saker och ting (Elektroprojekten + Analog Elektronik, kanske någon annan kurs också) men annars är det mesta teori + tillämpning m.h.a. MATLAB, Python, Simulink och även OrCAD. Masterprogrammet är en helt annan sak - de två sista åren får du välja de flesta kurserna själv (valbara kurser beror på vilket masterprogram du söker till) och där finns det en hel del kurser där man faktiskt bygger saker och ting.

Du kan f.ö. läsa mer om programmet här:

https://www.kth.se/utbildning/civilingenjor/elektroteknik/utb...

Är detta rätt program för dig? Ptja, jag kan inte säga att det har varit mycket kretsbyggande och lödning. Visserligen har vi byggt kretsar men de flesta har gjorts i program så som Simulink och OrCAD för att se hur kretsarna fungerar (t.ex. vilka utsignaler man får vid vilka insignaler m.m.). Problemlösning är något man börjar med från dag 1 och fortsätter till slutet av programmet då de flesta av kurserna innehåller någon form av laboration/uppgift där du måste lösa ett specifikt problem med det du lärt dig under lektionerna + från böckerna + från andra källor. Mycket rapportskrivning (vilket är bra!) och tempot är ganska högt. Minns att ca 60% av de antagna hoppade av inom ca två månader efter start, troligen p.g.a. tempot och svårighetsgraden men så länge som man verkligen kämpar så klarar man sig otroligt bra!

Japp, har nog endast varit två eller tre kurser som kört med OrCAD men det har gått väl rätt OK ändå Mycket teori ja, de flesta laborationerna använder sig av MATLAB för att lösa någon uppgift m.h.a. ett par filer från kurshemsidan.

Ja, inte många som hittar exakt det man vill plugga till utan att ha testat ett program under en kort period först. Jag hade tur och fastnade för Elektroteknikprogrammet direkt

Läste 5 år på KTH.

Om man bara vill hålla på med elektronik så behöver man inte läsa det här programmet.
Man kan läsa något enklare och välja till elektronikkurser t.ex.

Det är ett tuffare program än många andra. Rätt tung matte och fysik.
Till min stora besvikelse så var det väldigt lite praktisk "elektronik" inget kretskort-cadande. Inte nån kretskonstruktion. (allt det har jag fått lära mig på egen hand)
Däremot har det varit kurser som varit bra för kunskapen om elektronik.
Finns rätt brett att inrikta sig inom programmering eller signalteori m.m.

Arbetsmarknad:
Får väl typ ett jobberbjudande i veckan.

Beroende på vart du bor i landet så är det sådär med jobb.

Nästan alla el konstruktörer jag träffat är elektronikkonstruktör egentligen men pga av jobb brist i den sektorn så jobbar man med el istället.

är själv högs. Ing. Elektro med inriktning mot elektronikkonstruktion

@Herr Kantarell:

Kan då rekommendera elektronik högskoleingenjör i umeå. Där hade vi mycket praktiskt i kurserna. Hade totalt 3 kurser inom elektronikkonstruktion och pcb design (en var fri projektkurs)

kände några som pluggade elektroteknik i Uppsala. andra terminen så fick de i uppdrag att bygga om en gammal volvo till elbil verkar ju ganska kul.

Det är mycket teori på hur transistorer, kapacitanser och andra komponenter (bl.a. operationsförstärkare) fungerar ja, därefter är det "praktik" i den mening att man måste räkna på kretsarna. Detta ges dock endast i ett fåtal kurser. Med en grov uträkning skulle jag nog säga att ca 20% av kurserna under de tre första åren hade något med kretsuträkning att göra. Vill du verkligen hålla på med kretsar så mycket som möjligt så är det nog något annat program som skulle passa dig bättre då detta, även om det är kallat "elektroteknik", satsar mer inom bl.a. matematik än kretsuträkning. Inte så värst mycket programmering heller, fick t.ex. lära mig C++ på egen hand för att kunna göra en kurs under masterprogrammet då det inte finns så mycket objektorienterad programmering i kandidatkurserna utan det är endast MATLAB och Python.

Är det tillämpningen eller teorin som intresserar dig mest? Är du nöjd med att en trissa är en trissa och att den förstärker en ström eller vill du gå igenom deras uppbyggnad och läsa om halvledare, dopning, bandgap osv för att förstå dem från grunden?

På fysik och elektro är programmering ett verktyg i mängden för att lösa problem, det spelar ingen större roll vilket språk man använder utan det är tänket som är det viktiga. Matematiken är en viktig del av nästan alla ämnen på civing-utbildningen, även i de kurser som inte ges av matematiska institutionen: tex ellära (komplex-analys), signalbehandling (serier och transformer) eller elfält (flervariabelanalys) så det är där man får lägga mest tid.

Skickades från m.sweclockers.com