Arbetslös men verkar inte ha tur att hitta nått.

Well, två mil kan man cyckla snabbare. Så på sommaren kan du alltid cyckla till jobbet?
Vet inte hur ni har det med snö där nere, men vintern kanske det inte är ett alternativ.

Som du märker så ser du bara "problem" försök att hitta lösningar.
För att överleva lär man ha ett arbete.

Vad du borde göra är att kolla upp med försäkringskassan och din kontaktperson på AF om du är berättigad till lönebidragsanställning eller liknande, du kommer inte att vara låst till att alltid ha detta sedan (du kan närsomhelst byta till ett vanligt jobb) och det är en inkörsport som inte är tidsbegränsad utan kan "fyllas på" löpande.
Det gör det bra mycket lättare att få jobb om man har medicinska problem av det slag du verkar ha.
Ett par bekanta till mig har detta och de fungerar bra när man hittat en arbetsmiljö som fungerar.

Utbildningar är bra att känna till att de finns, just körkort kan vara svårt (kolla upp det bär du göra) men du kan få andra typer av licenser via utbildningar som din kontaktperson på AF kan hjälpa dig att hitta.

Det är bra om du kan hitta en kontaktperson som vet hur ditt handikapp fungerar så att denne kan hjälpa dig med eventuell stöd och hjälp du enligt svensk lag är berättigad till.

Det är lätt för andra att snacka en massa, men du måste försöka förstå dig själv och vad du kanske har svårt att klara, men även dina personliga styrkor. Detta bör du ha en kontaktperson som har kunskaper om din typ av problem att diskutera detta med.

Regeringen/CSN kommer införa ett körkortslån. Dock så träder det inte i kraft förrän 1 September 2018.

Du kan läsa mer här.
Körkortslån

Körkort är ofta ett krav, men hur många kör i jobbet? Jag tycker det är synd att arbetsmarknaden har blivit sådan.

Jag tror lösningen är att gå och prata med arbetsförmedlingen kring hur de kan hjälpa en, det finns utbildningar som du tänkte gå. Men även att staten överöser de som anställer långtidsarbetslösa med pengar. https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetsgivare/Anstall-me...

sedan finns det KY som nämn, även om du nu ej får csn. Men när du är hemma och lever i en tid med extremt informationsflöde på internet så kan du själv skaffa dig viss kompetens, visst det är inte lätt att enbart få jobb med dessa men dra ner på i princip alla serier och datorspel och lägg istället tiden på självstudier.

Jag måste låna tråden när ämnet är uppe och slänga in en kort fråga för en bekants räkning:

Tror ni att det är lämpligt att en kille med Aspbergers söker jobb hos kommunens äldreboende?
Om, vilka typer av jobb där kan man välja mellan där man slipper ha så mycket intim kontakt med människor, när det kommer till nattskift och sådant, vilket är ett önskemål.

Tänkte jag skulle kolla upp det åt honom när jag kommer förbi där nästa gång.

Har suttit i samma sits som dig med psykisk ohälsa och allt vad det innebär, men jag bestämde en vacker dag att skita i att gå den "traditionella" vägen ( jobb, familj, pension ).

Drog då helt sonika utomlands ett par år med hjälp av CSN till ett främmande land utan att kunna ett ord av språket; lärde mig mycket om mig själv, kom förbi depressionen och fick ett språk och massor av internationella kontakter på köpet.

Idag är jag visserligen arbetslös hemma i Sverige ( lustigt nog var det aldrig ett problem att få extrajobb utomlands även om man inte var mästare på språket till en början ) men jag studerar på universitet och har jobbmöjligheter som väntar utomlands tack vare ett kontaktnät.

Vad jag vill få sagt är att du kanske bör gå utanför din bekvämlighetszon och satsa på studier så gott du kan, det är alltid värt något. Du har hela livet på dig att jobba när du är klar med studierna. Bråka med CSN tills du får rätt om de inte vill ge dig studiemedel.

med detta samt "bor långt ifrån allt" så säger jag, försök få en tjänst som motorelev! (på fartyg)

både truck, svets samt bilmekaniker kommer vara meriterande som fan, samt att du bara behöver åka till jobbet en gång i månaden (eller en gång var annan/tredje månad beroende på fartyg) så avstånden kvittar.

Låter som det hade passat dig.

skipsmagasinet är en bra början (du kan här glömma arbetsförmedlingen ) http://www.skipsmagasinet.no/ledige-stillinger/

Det är akut brist på undersköterskor. Börja plugga det så får du jobb rätt omgående, och bättre ekonomi. Sedan kan du plugga något mer intressant och få bättre jobb. Ligger man så långt ner på stegen utan attraktiv utbildning så får man kanske ta omvägen.

Av egen erfarenhet kan jag säga att det garanterat är bättre om du låter bli att fråga den frågan och istället pushar den här personen att utmana sig själv på alla sätt och vis.

Den hårda sanningen är jag rädd. Dags att visa både dig själv och arbetslivet att du är något att ha!

Inställning, uppsyn och allmän drivkraft säger ofta mer om en person än kvalifikationer på papper. Även om de många gånger går hand i hand. Har du en bra inställning och drivkraft skaffar du det du vill ha oavsett om det är genom studier eller att arbeta "nerifrån". Har du dock en negativ uppsyn med lite drivkraft och bakåtsträvande inställning blir du aldrig åtråvärd oavsett vad som står på pappret.

Så som sagt, ryck upp dig, du fixar det!

Tänkte det också, att han får snacka med dem själv sedan om där finns jobb på samtliga ställen där det verkade intressant att jobba, besluten om vilka platser han vill besöka får han fatta själv, tänkte bara kolla om det finns lediga jobb där öht på den aktuella orten som fungerar. men funderade om det är olämpligt att söka den typen av jobb om man har den typen av handikapp?

Kör hårt! Vi håller alla tummarna.

Om typen av jobb inte riktigt spelar dig någon roll så kan du alltid bli brevbärare, det är slitigt men det går! Vet flera som fått kött på benen tack vare brevbärarjobb. Om du gillar att bygga, tillverka osv så finns mycket hantverkarutbildningar där praktiskt arbete är det man lägger fokus på så du får gå som lärling. Annars har du rivare, flyttgubbe, du hade väl även körkort? Budbilsförare! Vet snickarfirmor också som anställer folk med körkort bara för att köra runt på folk och verktyg, men är nog inte lika vanligt!

Och det där med att ta hand om människor, jag läser till undersköterska nu efter att ha varit i liknande situation som dig och märkte på första praktiken vid ett äldreboende med demens att det är inte så farligt som man tror, verkligen inte! Känner mig inte som en människo-kännare, (Jag är rätt cynisk och "hatar" i regel människor) men kände mig besvarad på det yrket och det har stärkt både mitt självförtroende och lindrat min depression. Att ta hand om människor ligger i våran natur tror jag, för jag tvekar på att om du och jag var någonstans och jag bröt benet så hade du bara låtit mig ligga där

Hoppas allt löser sig för dig, jag blir tyvärr påverkad när jag läser om folk med psykisk ohälsa som har det knepigt i livet -- för jag har/är själv där och sett hur det kan förstöra människor.

Edit: Folk som säger "Ryck upp dig" till en människa med psykisk ohälsa har noll inblick, man vill inget mer än att "Rycka upp sig" det är just det som är problemet, man kan ha svårt att få motivation att ens gå upp ur sängen och äta även fast man VET att man måste osv. Att vara deprimerad är inte att vara nedstämd och ledsen. Brukar säga att det är som att det som beskriver DIG och DU, rösten i ditt huvud som är DU är maskerad med ett filter som pratar till dig med negativitet.

Vet att ni förmodligen menar väl, men vet även att ni inte yttrat samma till en patient med cancer "Ryck upp dig". Psykisk ohälsa kan också ha en dödlig utgång.

Konstig jämförelse. Man måste "rycka upp sig" oavsett, en individ kan inte hjälpas om den själv inte vill ha hjälp. Självklart har vissa det svårare än andra - men i slutändan måste man alltid ta det första steget själv.

Ah, där besvarade du nog min fråga också.

Tänkte samla några uppslag om ställen som kunde tänkas ha lediga platser som en start på hur man själv går vidare med att leta ställen där det kan tänkas finnas lediga jobb.
Men rätta mig gärna om jag gör fel...

Handikapp och handikapp, det är vad han gör det till. Aldrig mer begränsande än vad han själv tillåter det att vara.
Finns inget som är mer eller mindre lämpligt, han måste prova på allt, det är enda sättet att utvecklas, speciellt för någon som har asperger. Alla lärdomar är viktiga.

Allright, tror viljan att arbeta finns där, så mitt resonemang var att det är bättre att försöka sparka ut någon till att börja lära och våga experimentera om man skall komma någon vart, annars kommer det att stanna av och ingenting lär hända.
Det är ju som regel bättre att man har någonting meningsfullt att göra än att man går lealös och tappar all tro på livet och framtiden.

Asså, jag har varit sjukskriven större delen av mitt vuxna liv, har flera diagnoser etc. men tycker fortfarande att "ryck upp dig" är bästa tipset hittills. Du skriver också väldigt mycket "inte" i dina inlägg i tråden, du behöver ändra ditt sätt att tänka. My list of advice:

1. Körtkort MÅSTE du ha. Prio ett. Sälj datorn, alla prylar du har av värde, du MÅSTE ha körkort. Prio fucking ett, inga ursäkter, jag struntar i om du är fattig, det var jag också, sparade ihop varanda krona jag hade och hade äntligen råd med körkort när jag var 29. Just do it. Hade skulder upp över öronen men bestämde mig för att satsa allt. Kan jag kan du.

2. Utbildning är den bästa investeringen i världen. Svar ja, det finns mycket flummutbildningar (humaniora), läs några kurser inom IT om du gillar datorer och det är ganska lätt att få jobb. Typ en kurs som du får Cisco CCNA ifrån så slipper du betala för certet (finns här i Skövde). Vi har gratis universitet i Sverige, även om du inte kan ta CSN så tjata hål i huvudet på socialen/försäkringskassan, jag har studerat på sjukskrivning så det går.

3. Sluta runka. Man blir sjuk i huvudet av porr. Jag var självmordsbenägen och allt möjligt skit, efter 1 år på "nofap" mådde jag som en normal människa igen. Man tror att man mår bra när man sitter och runkar på kvällarna men man mår skit, det är en illusion, sluta ta på kuken i två veckor så kommer du må som en kung.

4. Träna, ät LCHF. Kolhydrater gör dig fet (insulinresistens, finns en anledning till att de flesta i medelåldern är lönnfeta)

5. Slutligen, boktips: The Power of Habit, The How of Happiness, Healing the Shame that Binds You, Manhood (terry crews)

Disclaimer: All the advice above is broscience and could potentially kill you.

Om jag vill ha en segelbåt så får man ju ta tag och se till att man får det.
Om jag inte har råd så får jag skaffa extra jobb osv = rycka upp sig.

Jo, så enkelt är det.
Han är inte sjukskriven så han är inte sjuk, således så lär man ta tag i sina problem och göra något åt dom.
Det hjälper inte att bara sitta, man lär ändra förutsättningarna om den linje man har inte fungerar.

Folk är så bortskämda nuförtiden.

Om te.x jag lyckas plugga + arbeta och ta hand om två barn ett 5 månader och det andra 7år så nog ska han klara av att skaffa ett jobb.

Se hans inlägg ovan bara, han kan inte söka jobb i en större närliggande stad för det tar 3h med bussen dit enligt honom trots att staden är 2mil ifrån hans hem.
Då får man antingen kliva upp tidigare, om det inte går så får man cykla då som att han saknar körkort.
2mil cyklar han nog på max 2h förmodligen snabbare, om inte direkt så med tiden + att han får träning.
Regnställ finns när det regnar, ända hindret jag ser är på vintern när isen och snön har kommit.

Förstår, men nu är han inte sjukskriven så som jag har förstått det så då anses han inte sjuk heller.
Om han är så pass "nere" så kommer en läkare att sjukskriva honom, och på så sätt få hjälp.
Finns mycket hjälp att få terpai m.m mot just det här att man inte "tar tag i saker".

Min sambo har ADD och ångest och hon arbetar och kör på för fullt, iofs inte nu då som att hon är mamma ledig men innan så körde hon på för fullt.
Min kompis sambo har ADHD och hon kör också på för fullt, arbetar + pluggar vid sidan.