Nvidia och AMD släpper hotfix för Wolfenstein II: The New Colossus

Livsrymd har varit poängen med nästan alla expantionistiska kulturer någonsin. Tabben tyskarna gjorde för det eviga eftermälet, precis som med allt annat fö, var att i vanlig ordning sätta ett snitsigt namn på det. Samt ikläda det minnesvärt på alla vis.

Rasbiologi på det sätt som nazisterna implementerade är precis som skiftnyckeln en väldigt svensk uppfinning, och blev raskt nästan lika populär, inte bara i Tyskland.

I USA särskilt var det stort innan det blev ett problem eftersom att en annan uppseglande stormacht gjorde det så centralt ideologiskt. Den redan uppenbara fashionabla fascism som landet annars då, och fortsatt uppskattar behövde alltså sättas i ett motsatsförhållande trots detta. Wolfenstein är med andra ord ett uttryck för en slags mindervärdeskomplex där fienden man egentligen beundrar ironiskt nog därför ständigt demoniseras och upphöjs för att kunna övervinnas och förnedras i sadistiska maktfantasier. Avsändarens krav på skildringen av detta säger därför kanske en del om hur saker kunde varit om de inte blev som de är.

Angånde vem som skriver historien kanske det inte är den som bombar mest eller vinner mest, utan skildrar sin sanning mest lättsmält. I USA framställs det gärna som att det enahanda både räddade världen från VK2, kommunism samt stackars Kina och Korea från de blodtörst de japanerna. Men att det utan dess inblandning genom just expansionspolitik enligt lebensraum högst troligt aldrig (eller IVF inte på väldigt lång sikt) blivit någon japansk expansion, vilket i sin tur inte underblåst kinesisk kommunism och detta i sin tur all betydelse för uppseglande av just världskrigen. Sen kan naturligtvis de skylla på Spanien, Frankrike och England framförallt. Att England blev de imperialistister som haft mest påverkan på hustoriens rot så långt, ja det är ju trots allt Sverige.

Men Sverige var nog mest var danskarnas ansvar på den tiden.