Server för att köra flera WM headless

@ilias: hårdvarumässigt vill du ha en servern med mycket ram, gärna ett par kärnor för varje vm, och tillräckligt med lagring för att allt ska få plats.

med ip nummer beror det på hur du har konfigurerat. om de virtuella maskinerna är bryggade till din hosts nätverkskort så får alla en egen ip på ditt lokala nät.

Med tanke på vilka frågor du ställer så tror jag att det vore lämpligt att köra exempelvis XenServer (licenserna är gratis, endast supportavtal som kostar) som grund-operativ och använda det för att lägga upp dina virtuella maskiner i, att virtualisera direkt i linux utan tidigare erfarenhet av det känns som att det kan bli onödigt klurigt, du har mer än tillräckligt att lära dig som det är, tror jag!
Håller för övrigt med swehunter2000, antalet cpu-kärnor är direkt beroende av hur mycket prestanda du faktiskt behöver, för maskinen som sköter transcoding av video behöver du sannolikt 2-4 kärnor, övriga maskiner skulle jag tro klarar sig med 0,5-1 var. Jag har för min setup valt att bryta ut lagringen och köra en separat fysisk NAS (vilket i mitt fall är en mini-ITX-burk med FreeNAS, hade dock valt att köra debian om jag hade gjort om det idag för mer flexibilitet). Känns som att Ryzen 5 eller kanske tom 7 kan vara ett rätt intressant alternativ för din del RAM-mängd har jag ingen aning om, men jag har 16Gb i min egen och jag kör ingen transcoding-burk, så det kan ju vara ett bra ställe att starta på så får man väl bygga ut om man märker att det behövs Lycka till!

@ilias: Är det ett krav med paravirtualisering/Desktop virtualisering? Liknande KVM, QEMU, VirtualBox, XEN, ESXi?

Annars, om du enbart skall hosta Linux instanser och du vill få ut max. av servern skulle jag varmt rekommendera container-virtualisering, dvs. du kör "VM's" som en separat process istället för att emulera en massa onödig hårdvara. Blåser vilken annan virtualisering som helst av banan i prestandaväg.
-Ja du kan köra flera olika Linux distros samtidigt via containervirtualisering, det som är gemensamt för dem är att de delar Linuxkärna med host OS ex. en Ubuntu server eller ProxMox PVE.

Som jag nämner ovan är ett bra alternativ för Hypervisor 'ProxMox PVE', som kan hantera både containrar och "vanlig" virtualisering.

I serverväg, oavsett val av virtualiserings-teknik, så är en eller två kraftfulla CPU:er att föredra (Gärna quad-core+ ev. HT eller fler kärnor (tänker främst på video transcoding) samt rejält med ramminne -om man vill kunna växa i lösningen.
-Container-virtualisering är dock mycket snålare i systemkraven då den inte emulerar ett helt system.

Skulle själv rekommenderat något i 1-2U Rack-server-klassen. 2U föredrar jag själv då ljudnivån från fläktar och annat tenderar att vara lägre än för 1U, samt att utbyggnadsmöjligheterna brukar vara mycket bättre.
(Bortsett från alla säkerhetsproblem som Intel för närvarande tampas med)
För de tjänster du nämner skulle jag nog gärna haft en server med åtminstone dual single Xeon X5560 eller nyare samt 24GB DDR3-ramminne.

Finns rätt väl bestyckade sådana på E-bay:
https://www.ebay.com/itm/IBM-System-x3650-M2-2x-Xeon-X5560-QC-2-80GHz-128GB-2x-73GB-Multi-2x/382144472303?hash=item58f995e4ef:g:4G4AAOSwySVaIVB0

Ja, vanliga VM's använder sig av virtuella nätverkskort, även containrar kör med egen IP adress, de uppför sig likt en vanlig host, dvs. du kan låta dem få IP via DHCP eller sätta den statiskt direkt i VM/Containerns system.
Om du kör containervirtualisering kan du antingen SSH:a till systemet via nätverket eller logga in på containern via CLI från host-servern. (-Som du givetvis också kan SSH:a till )

Väldigt glad att du tar det som det var menat och inte som någon form av förolämpning!
Jag har själv gjort samma resa och sprungit på en hel del intressanta, men där och då kanske inte alltid särskilt roliga, lärdommar på vägen

OM du väljer att följa mitt råd om XenServer så skulle jag ärligt talat välja "vanlig" datorhårdvara alla dagar i veckan, men givetvis med fokus på tysta komponenter i alla avseenden så som ljuddämpat chassi, antingen en riktigt fet luftkylare eller ännu hellre en 2x120mm eller tom 2x140mm sluten vattenkylning för att kunna köra kylaren på riktigt låga fläkthastigheter och därmed orsaka minsta möjliga ljud och avslutningsvis en helt passiv PSU om det alls är möjligt. 5400RPM-diskar är också värda att övervägas och komplettera dem med SSD:er där diskprestanda behövs (grundoperativet behöver sannolikt ingen SSD utan är fullt nöjt med en 5400RPM-disk om du står ut med lite längre uppstartstider på grundoperativet och det startar man ju väldigt sällan om ändå).
Anledningen till att jag rekommenderar som jag gör är framför allt dessa fyra:
¤ Tysta serverkomponenter har ingen marknad eftersom servrar sitter i serverhallar och där bryr sig ingen om oväsen, därför finns det ganska dåligt med sådana. Självklart finns undantag, men de är few and far between samt ofta väldigt klent bestyckade (åtminstone de alternativ jag sett).
¤ Tillgängligheten på hyfsat "normala" datorkomponenter är väldigt mycket större, därav lättare att ersätta om något går sönder
¤ Pris, tyvärr en faktor som påverkar de flesta av oss

Avslutningsvis så påstod någon i tråden att IP-adresser för dina gästservrar skulle tilldelas av din värdserver, detta är helt fel och kan leda till förvirring. IP-Adresser tilldelas antingen av en dhcp-server (som lika gärna kan köras i en router som i en server i normal bemärkelse) eller statiskt i den gästservern. Detta torde vara självklart för de flesta, men för någon med begränsad IT-vana så kan det leda till förvirring och därav ville jag förtydliga det för säkerhets skull.

Om vi börjar här såhär:

Hur många trascodes samtidigt? 720p eller 1080p?
Ska maskinen vara liten och smidig? Funkar vanlig tower-låda eller vill du köra m-ITX?
Ska den stå i hemmet? Ljudnivå? Fungerar det med en rackserver som låter som ett jetplan?
Hur mycket utrymme vill du ha som start? Har du planer på att utöka disk i framtiden? I så fall hur många diskar?

@Calby: absolut, ingen skada skedd och jag tror säkert TS förstod också, däremot kan ju andra med mindre koll råka ramla in i tråden när de söker svar på liknande frågor

En rätt så utförlig guide för att komma igång med container-virtualisering: https://www.itzgeek.com/how-tos/linux/ubuntu-how-tos/setup-linux-container-with-lxc-on-ubuntu-16-04-14-04.html

Finns mängder av options att grotta ner sig i.

Tips:
Om man vill sätta en custom override path för uppskapande av containers till ett storage: (t.ex. för en RAID-array som du nämnde)

sudo nano /etc/lxc/lxc.conf

och lägga till:

lxc.lxcpath=/path/to/storage-array

e.g. lxc.lxcpath=/zfsdisk/containers

Spara filen och starta sedan om severn, då kommer LXC utgå från den nya sökvägen (definerad i /etc/lxc/lxc.conf) vid uppskapande/start av nya containers.

(Se till att ha mappen uppskapad på samma ställe som sökvägen anger)

Och det är inget skämt - har man aldrig pysslat med rackservrar förr och provstartar en sådan rackserver första gången tror man fan i mig att 20 kg-klumpen skall lätta från bordet innan boot och initieringen gått igenom och drar ned fläktvarvtalet igen. - det på en 2HE-rack - 1HE-rack är än värre och mer hög-pitchad ljud (mer högvarviga fläktar) som är svårare att stänga in även med flera dörrar mellan i en källare...

Både HPE, Dell mfl. är också allt mer kinkiga på hårddiskar (och blir allt mer kinkigare ju nyare de är) om man inte använder deras orginal SAS-diskar (och även deras version av SATA-diskar i entry-klassen) med sin egen OEM-mjukvara i dessa (alla dessa SAS-diskar är egentligen Seagate cheetah-diskar med olika mjukvaror i sig).

I äldre versioner kunde det resultera att tex temperaturen på SATA-hårddiskarna man köper själv, inte tolkas rätt och uppfattar det som ett felläge och fläktarna går på max. I nyare versioner vägrar att acceptera diskarna helt (och man får titta på om det går att flasha om HW-raid och/eller Bios)

Man får söka runt på den modellen man är spekulant/råkat komma över på vilka diskar och SSD som fungerar och vilka som inte gör det - samt kolla att diskarna i fråga fortfarande går att köpa hemmavid.

En sak till att ha i minnet: HW-RAID vill alltid att ersättningsdisken skall vara identisk i storlek (och kanske modell) till disken man byter av någon orsak - det fungerar alltså inte som en köpenas med mjukvaruraid (i linux) där man kan växla upp disktsorleken efter hand som man byter diskar av olika märken och växer i storlekar....

mao. se alltid till att ha en eller två diskar extra av samma typ utöver det som är bestyckat om man kommer över en begagnad server-järn på något sätt (och lite ironiskt - idag är en AMD-baserad version mer attraktiv än Intel-dito om servern skall vara synlig utåt publika Internet, AMD fick annars ta rollen som budgetjärn i serversammanhang...)