Detta hade kunnat stämma om kapitalismen hade varit ett stabilt system. Problemet är att kapitalismen är ostadig, och äter upp sig själv om den får härja fritt. En stabil konkurrenssituation kan inte uppstå på en oreglerad marknad, då den alltid kommer tippa över till att en aktör har hela marknaden för sig själv.
Med andra ord är marknaden beroende av reglering för att inte fälla sig själv. Det tydligaste exemplet på detta är väll finanskrisen, som berodde på att finansmarknaden släpptes fri, spelade ett för högt spel och slog omkull sig själv. En väl reglerad marknad förlorar möjligheten att fälla sig själv och blir därför livskraftig på längre sikt. På mycket lång sikt är kapitalismen som system ohållbar då den fortfarande bygger på ständigt ökande konsumtion, men konsumtionen kan omöjligt öka i det oändliga. Antingen kommer man förbruka alla resurser eller så kommer folk helt enkelt inte kunna konsumera mera. Ingen av oss behöver 14 kylskåp, men kapitalisten behöver sälja mer och mer för att hålla sin verksamhet flytande.
I syfte att minimera kostnader vill kapitalisten gärna minska löneutbetalningarna och automatisera produktionen. Detta blir i sin tur självdestruktivt, robotar köper inga kylskåp.
Kort sagt: Utan reglering kommer kapitalismen på sikt att falla, antingen framåt till kommunism eller bakåt till feudalism. Gillar du kapitalism borde du vara för en stark reglering för att hålla samhällssystemet vid liv. Gillar man anarkismen är det logiskt att verka för en avreglering undantaget utvalda nyckelfunktioner i samhället. Personligen önskar jag en kontrollerad övergång i form av ett statligt övertagande av basindustri med målet att på sikt demokratiskt kontrollera all företagsamhet genom demokrati på arbetsplatsen.