24 Hz hackar inte för att det är 24 Hz. Film "hackar" därför att det är så en analog filmkamera fungerar, den fångar endast 50% av rörelsen och resterande 50% av tiden går åt till att mekaniskt dra fram en ny filmruta för exponering. Detta mekaniska faktum med 100 år av filmhistoria i ryggen är kulturellt synonymt med hur film och fiktion ser ut. Vi är skolade i detta vare sig vi är medvetna om tekniken eller inte.
Med andra ord. Filmen har 24 fps där varje bildruta är exponerad 1/48-dels sekund. 24 fps med filmat material kan vara helt fritt från hack och det är grundprincipen för en videokamera där det inte finns några mekaniska delar. Alltså 1/24-dels sekund exponering med 24 bilder i sekunden. Hela rörelsen är fångad och det blir en mjuk och ganska suddig bild med så lång slutartid.
Detta format är i sin tur synonymt och kulturellt skolat som "dokumentär" eller, nyhetssändning och liknande. Samt billiga såpoperor som är producerade så snabbt som möjligt med videokamera snarare än analog film har det utseendet. Interpoleringen i en TV försöker efterlikna detta och därav att många klagar på att filmen man älskar ser ut som en dokumentär eller såpa med yttryck som SOE, Soap Opera Effect.
Filmskaparna är allra högst medvetna om detta. Högre frekvenser och långa slutartider ger ett helt annat intryck av rörelser som strider mot den kulturella normen av vad som är "film". The Hobbits 48 fps-försök är en sådan 24p-släppet är helt enkelt "halva filmen" där då 50% av rörelsen och filmrutorna är borta. Av just den orsaken, The hobbit/48 fps, såg inte ut "som film" är en bidragade orsak är man heller inte så pigg alla gånger på att bryta mot den kulturella normen. Dessutom är nog en filmskapare mer intresserad av att skapa en berättelse snarare än att maxa våra prylar.
Det finns film som jag alltid rekommenderar för att studera hur 24p med perfekt flyt ser ur. Public Enemies då den är filmad med 24p och 1/24-sekund i många scener. Ifall den hackar vet man att det är fel någonstans.
