Permalänk
Medlem

Hund är att stort steg och utan att komma med pekpinnar så skulle jag rekommendera att du avvaktar. Kanske börja med att vara daghusse åt någon, så att du får glädjen med promenader. Och det kan vara bra att ha en buffert, oavsett försäkringar så kan det bli väldigt dyra vetrinärbesök som gräver djupa hål i ekonomin.
Önskar dig även snabb bättring i ditt mående.

Visa signatur

Chassi: Corsair Obsidian 500 RGB SE / Systemdisk Samsung 980 PRO SSD: Samsung 850 PRO 250GB / SSD: Samsung 850 EVO 250GB / SSD: Crucial MX300 1TB / CPU: Ryzen 7 3800X @ 4,2 Ghz / Kylning: Noctua NH-D15S push/pull / GPU: MSI 3080Ti SUPRIM X / PSU: Corsair RM1200i / MB: ASUS X470-f Gaming / RAM: HyperX Fury 2x16GB 3600 mhz / OS: W10 / Mus: Logitech G903 / TB: Logitech G915 TKL Wireless / Ljud: Sound BlasterX Pro-Gaming AE-9, Blue Yeti , Sennheiser HD660S, Skärm: Acer Predator X34P @3440x1440 UltraWide

Permalänk
Medlem

För att summera hur situationen ser ut med en Cane Corso (Italiensk Mastiff) i hemmet:

  • 60-120min fysisk träning varje dag.

  • 15-30min mental träning varje dag.

  • 1200-1800SEK mat varje månad.

  • 500SEK försäkring varje månad.

  • 500SEK diverse special shampon och örondroppar (allergi som framkom när han blev äldre)

Och nu pratar vi bara absoluta basutbudet av vad hunden kräver. Nu är han 1½ år gammal och vissa saker börjar lugna ner sig. Men vissa månader har det ju kostat tusentals kronor då han fått tag i något dyrbart och tuggat sönder, kastrering, skadat sig, osv.

Hund är inget man skaffar för skojs skull, som jag till en början naivt trodde. Det är ett komplett och innerligt ansvarstagande samt en totalt förändring i livsstil och allt vad du vet om din vardag som den ser ut nu.

Valpperioden är mångfaldigt mer krävande. Då är det dygnet runt som krävs och dessutom reflekteras ditt mående på hunden. Tänkte precis som du att en hund skulle hjälpa mig att komma på fötter då man mått dåligt en längre period och hamnat i dåliga vanor gällande det mest. Men kort och gott slutade det nästan med att man fick sätta sig själv helt åt sidan för att hunden skulle få ett drägligt liv. Det vill säga inte den effekten man tänkte sig. Nu lyckades jag mot alla odds att med nöd och näppe lägga det som krävdes på min hund och nu börjar det lugna ner sig när vi snart är inne på två år. Men det har varit med hjälp av hela familjen som det blev av kan jag lova. Det är inget jag dunkar mig själv på ryggen om och säger att jag minsann klarade av själv.

Mina två ören.

Mvh,
WW

Visa signatur

|| i7 5820K @ 4400Mhz || 32GB Corsair 2400Mhz CL14 || Gigabyte RTX 3080 Ti || X99 SLI PLUS || Samsung 850 EVO 500GB || Acer Predator XB271HU G-Sync IPS || W10 64bit ||

Permalänk
Medlem

Att rasta/sköta någon annans hund några gånger per vecka tror jag precis som många andra skulle passa bättre än att ha en hund boendes på 20m^2. Att ha sällskap och aktivering av en hund tror jag nästan alla mår bättre av!

Permalänk
Medlem

Ett djur kan ju absolut vara något som hjälper i din situation - men du kanske ska fundera över något billigare och lättare att ta hand om? En hund har väldigt mycket krav om daglig skötsel.

Det finns massvis av andra husdjur. Om du inte är allt för rädd så är orm ett hett tips!

Visa signatur

+++ Divide By Cucumber Error. Please Reinstall Universe And Reboot +++

"Real stupidity beats artificial intelligence every time." - Terry Pratchett, Hogfather

Permalänk
Medlem

Hund är dyrt och kräver mycket tid, innan man kommit igång med ensamträning av hunden är det nästan omöjligt att ens ta sig iväg och handla om man inte har någon som kan se till hunden.

Har själv hund av mindre modell och skulle uppskatta att han kostar ca 4-6000 I månaden, då visserligen med hunddagis då vi båda jobbar heltid. Värt att veta är att även om man har försäkring så är det många kostnader den inte kommer täcka då man ofta har en del i självrisk.

Att man bor på 20kvm är I sig inget problem med rätt ras och individ, men ger kanske inte direkt de bästa förutsättningarna.

Jag stämmer in i att testa hundpassning, alternativt skaffa ett enklare husdjur till att börja med.

Permalänk
Medlem

En nära bekant till mig skaffade hund i en period av nedlåtenhet.
En "liten" hund som "inte behöver gå så mycket" enligt personen.

Resultatet blev en hund med magbesvär för att personen inte alltid "orkade" rasta hunden.
Hunden fick tandproblem p.g.a. ensidig kost.
Samt muskelförtvining p.g.a. inaktivitet

När tragedin tog slut efter några år och hunden äntligen fick ett nytt hem så var det tiotusentals kronor i olika vårdrelaterade omkostnader för att hunden ens skulle överleva.

Så mitt fråga blir; Om du inte känner att du kan ta hand om dig själv, varför skulle du kunna ta hand om någon/något annan?

Jag råder dig istället till att söka extrajobb på ett hunddagis eller sätt upp lappar att du erbjuder dig själv att rasta andra personers hundar i området.
Då kan du få kontakt med djur när det passar dig, utan att behöva ta det långsiktiga ansvaret.

Permalänk
Medlem

Nej, det är inte rätt mot hunden att leva så trångt.

Visa signatur

Ducati Streetfighter 848, -2013
Yamaha FZR 1000, -1987

Permalänk
Medlem

@henkiii: Din nära bekant suger

Permalänk

För att kring gå problemet med att äga och köpa en hund finns alternativet att gå ut med andras hundar och få betalt, d.v.s. genom t.ex dogbuddy eller dylikt.

Du gör en profil på deras hemsida och folk kontaktar dig sedan vid intresse tydligen ganska populärt, min flickvän samt hennes vänner gjorde det när de var yngre.

Permalänk
Medlem
Permalänk
Avstängd

Tror du ser lite för positivt på det och ekonomiskt är det säkert fixbart men en dampig valp i trångt utrymme som måste ut ganska ofta är det mer troligt det har motsatt effekt för hundar kan vara jävligt jobbiga även om dom kan vara skoj

Jag tänker förlorad sömn och en massa skäll sen måste man ut sugiga tider och är ofta problem när dom ska vara själv ett och veterinär kostar multum även försäkring är dyr och man blir låst med husdjur och jag fattar hur du tänker men är som ungar och finns 2 sidor för dom går från rolig till dryga små as och är inte bara solsken och tar antagligen mer energi än det ger

Visa signatur

i3 6100 - MSI b150m pro-vd - 8gb 2133 ddr4 - GTX 950 GAMING 2G - z400s 120gb ssd - 1tb WD blue - Corsair 500w

Permalänk
Hedersmedlem

Du
- har låg/ingen inkomst
- ligger efter i skolan
- har ingen motivering att ta hand om dig själv
- är allergisk?
- bor i studentboende som kanske inte ens tillåter djur
- bor på 20m2. Jag har bott i liknande lägenhet och skulle aldrig i mina vildaste fantasier velat dela det med en hund. Alla inblandade hade blivit galna, oavsett vad du har läst om vissa raser.

Jag kan verkligen inte förstå hur du på något sätt tycker det här är en bra idé. Du tror att en hund hade kunnat aktivera dig, men det räcker inte. Den här varelsen kommer att vara beroende av dig för precis allt och kommer att behöva ha mat och motion, hygien och städning oavsett hur du mår. Total hängivelse är det enda alternativet när du ska skaffa vilket djur som helst. Det du skriver om socialitet, lekfullhet, lojalitet och ovillkorlig kärlek kommer inte heller komma av sig självt. Det kommer krävas enormt arbete för att komma dit och sen kommer den bli 10, 15, 20 år gammal.

Du ligger redan efter i skolan. En hund kommer att ta massor av din tid och göra det här sju resor värre. Har du redan förlorat CSN eller vad händer om du gör det? Du bor i studentboende som du kan bli av med om du inte tar tillräckligt många poäng.

Jag blir orolig när jag läser det du har svarat här, både för din egen skull och för den här hunden jag verkligen hoppas att du inte skaffar. Du får det att låta som att du redan har bestämt dig och förnekar alla sorters logiska argument som folk försöker ge dig.

Gör det enda vettiga och börja med att försöka gå ut med någon annans hundar först eller gå till gymmet om det är aktivering du är ute efter. Om du inte kan ta hand om dig själv varken fysiskt, psykiskt eller ekonomiskt, hur ska du kunna ta hand om något så pass krävande som en hund? Nu kan jag låta otrevlig men ska du kunna övervinna vad det nu är du går till läkare och psykolog för måste du kunna se verkligheten och då kan det krävas en stor dos brutal ärlighet.

Permalänk
Avstängd

Akvariefiskar? Enklare och billigare i drift.

Visa signatur

-Stäng av snabbstart i ditt Windows.

Permalänk
Medlem

Hade nog övervägt någon annan form av hobby som tar tid och där du kan träffa människor (såvida du inte har problem med det, vilket inte är så konstigt isåfall). Warhammer? Bowling? Lyfta vikter? Eller ja, som redan skrivits typ 10 ggr. Gå med andras hundar känns ju som en fullt rimlig aktivitet som skulle ge mycket av vad du söker, utan mycket av kraven som ej uppfylls i dagsläget.

Visa signatur

Speldator :[I] AMD 5600X - 16GB fläskigt ram - AMD 580RX - AOC 32" Wide
HTPC : i5 3450S - 8GB G.Skill - Streacom F8

Permalänk
Hedersmedlem

Som hundägare sedan flera år tillbaka och med 2 st hundar i flocken så är mitt svar nej. Så länge du inte med all säkerhet vet att du klarar av ett ~15 år långt 100%-igt engagemang - i ur och skur, hur dåligt du än mår, av en varelse som helt och hållet sätter sin tillit till dig, då du är dennes hela värld - så skall du inte bli hundägare.

Men det sagt så kan jag ändå säga att jag förstår din tankebana. Hundar har en helande effekt på människor som mår dåligt eller har upplevt trauman. Kanske kan just du få träffa en terapihund? Vet inte kriterierna, eller hur man går till väga men det kanske är möjligt på något sätt - kan vara värt att kolla upp för dig.

Förövrigt så känner jag inte, till skillnad från en del andra i tråden, att din boendestorlek skulle vara ett hinder. Hemmet är en plats där hunden skall finna sitt lugn och vila. Kanske lite mental stimulans och smålek på sin höjd och då kvittar det om du bor på 20 kvm eller 120 kvm. Det är utomhus i skog och mark där ni kommer vistas stora delar av ert gemensamma liv ändå.

Var bor du någonstans? Om du bor i närheten av huvudstaden och tror att det skulle kunna hjälpa dig så skulle du kunna få träffa mina två pälsklingar i mitt sällskap. Den ena är en Staffordshire Bullterrier vid namn Bismarck, vilket trots vad @tfwo skrev inte är en liten hund.. men är man van vid mastiffer så är räknas väl de flesta hundar som små Den andra heter Loki och han är en blandras där modern är Yorkshireterrier och han är väl det jag skulle räkna som en liten hund. Båda med helt olika mentaliteter och krav på fysisk och mental stimulans - två helt underbara familjemedlemmar.

Visa signatur

|| SWECLOCKERS.COM ||
|| Självutnämnd Silverstone FT02-riddare ||
|| Silverstone FT02B-WRI "Limited Edition" No. 0743 & 0640 ||
|| Sweclockers officiella FT02-tråd ||

Permalänk
Avstängd
Skrivet av Überklass:

Som hundägare sedan flera år tillbaka och med 2 st hundar i flocken så är mitt svar nej. Så länge du inte med all säkerhet vet att du klarar av ett ~15 år långt 100%-igt engagemang - i ur och skur, hur dåligt du än mår, av en varelse som helt och hållet sätter sin tillit till dig, då du är dennes hela värld - så skall du inte bli hundägare.

Men det sagt så kan jag ändå säga att jag förstår din tankebana. Hundar har en helande effekt på människor som mår dåligt eller har upplevt trauman. Kanske kan just du få träffa en terapihund? Vet inte kriterierna, eller hur man går till väga men det kanske är möjligt på något sätt - kan vara värt att kolla upp för dig.

Förövrigt så känner jag inte, till skillnad från en del andra i tråden, att din boendestorlek skulle vara ett hinder. Hemmet är en plats där hunden skall finna sitt lugn och vila. Kanske lite mental stimulans och smålek på sin höjd och då kvittar det om du bor på 20 kvm eller 120 kvm. Det är utomhus i skog och mark där ni kommer vistas stora delar av ert gemensamma liv ändå.

Var bor du någonstans? Om du bor i närheten av huvudstaden och tror att det skulle kunna hjälpa dig så skulle du kunna få träffa mina två pälsklingar i mitt sällskap. Den ena är en Staffordshire Bullterrier vid namn Bismarck, vilket trots vad @tfwo skrev inte är en liten hund.. men är man van vid mastiffer så är räknas väl de flesta hundar som små Den andra heter Loki och han är en blandras där modern är Yorkshireterrier och han är väl det jag skulle räkna som en liten hund. Båda med helt olika mentaliteter och krav på fysisk och mental stimulans - två helt underbara familjemedlemmar.

https://scontent-arn2-1.cdninstagram.com/vp/4886c5208f796bb50841f03b96a9f693/5B76285A/t51.2885-15/e35/17495023_1897663613812625_420801697158266880_n.jpg

Hehe ja man kanske blir lite hemmablind, hittade en bild på min fila brasileiro valp (till vänster) våran dåvarande staffe i mitten och min canario hane som ligger o degar till höger.

här är 2 på min canario och fila, så jo jag kanske är hemmablind ser jag verkligen nu när hundarna ligger sådär o fläskar ut sig

Visa signatur

Moderkort: Asus Maximus Xi Extreme - Cpu: Intel Core i9-9900K - Cpu kylare: Corsaid h100i PLatinum - Gpu: MSI GeForce GTX 1080 - Chassi: Corsair Carbide 100R Silent Edition + EVGA 1000W PSU - Hårddisk: x2 Samsung 970 EVO 500GB nvme - Minne: 64B DDR4 3200mhz - Skärmar: 2x AOC Agon AG241QX 144hz,1ms

Permalänk
Medlem
Skrivet av Grishnackh:

Sorry, men är mellan mig, min psykolog och läkare ^^ Just nu funderar jag bara praktiskt på om en hund skulle kunna tänkas ha en positiv inverkan på livet.

Djur är bra för hälsan, man får ju annat att tänka på om man är deprimerad. Tar du hand om djuret och ger den mat och rastar den så ska det inte vara någon fara. Min katt är viktig för min del för att jag ska trivas med livet

Visa signatur

Coca Cola missbrukare Förbjuden dryck för mig pga diabetes
AMD älskare
Katt älskare

Permalänk
Medlem

En PT kan kanske vara ett alternativ, de både skäller och aktiverar.

Relaterat skämt åsido, börja med de regelbunda långpromenader som kommer krävas. Om du inte tröttnar på dem efter ett tag så ses säkert läget för sällskapet under dem bättre av skeptikerna.

Jag nämner detta inspirerat av en grannkärrings två lönnfeta vargar som rastas ett par gånger under rökpausen 15 meter från dörren.

Skickades från m.sweclockers.com

Visa signatur

Operativsystemet som löser nästan alla problem: Mint

Permalänk
Medlem
Skrivet av AMD-FX:

Djur är bra för hälsan, man får ju annat att tänka på om man är deprimerad. Tar du hand om djuret och ger den mat och rastar den så ska det inte vara någon fara. Min katt är viktig för min del för att jag ska trivas med livet

Katt är nog under förutsättningarna ett betydligt bättre alternativ. Dessutom så blir inte de deprimerade fem minuter efter att du lämnat byggnaden, (vilket en hund blir, eller tom två hundar om inte en av dem är ledaren, vilket i sin tur istället är problematiskt på annat vis) om nu mindre depression rent allmänt är viktigt.

En del katter gillar att gå på promenad också, så det kan vara ett alternativ även med det som en kryssruta.

Skickades från m.sweclockers.com

Visa signatur

Operativsystemet som löser nästan alla problem: Mint

Permalänk
Medlem

börja motionera eller träna, fysiska hälsan kommer säkert hjälpa din mentala.