Fått kravbrev pga filmnedladdning. (NJORD)

Kan helt hålla med henne i första delen, är liknande metod maffian använder för driva in pengar (genom hot, skillnaden är våldet ).

Njord och liknande firmor, hävdar fildelningen drastiskt minskat efter deras kampanj. Men frågan är hur effektiv effekten blir på lång skit? Jag menar dom använder metoder som troligen är på gränsen till olagliga (detta känns som en bubbla som kommer spricka).

I Danmark har IPS:er vunnit och sluppit lämna ut adresser, frågan är om inte även GDPR kan bli ett hinder (du får ju inte längre lämna ut uppgifter hur som helst).

Sen är frågan hur man kan bli ansvarig för sin dator/internetanslutning, jag själv har viss kunskap runt säkerhet när det gäller IT. Men den erfarenhet jag fått, är att det är nästan omöjligt att skydda sig till 100%. du kan få in trojaner eller virus i dator som någon utomstående använder för kriminella handlingar (för öppna en bakdörr). Eller på annat vis kommer över din IP. Detta utan du märker det. Det finns otaliga sätt som kan ha hänt, speciellt när dom tar din IP 1 gång (som verkar vara mest skärmdump, alltså under väldigt kort tid dom laddar hem viss fil). Sen hur bra koll har en IPS? det är inte bara jag som sitter på samma IP-adress utan kan sitta flera tusen till, så att hitta rätt IP-adress internt med viss händelse kan inte vara lätt.

Sen för det ska bli bevis som går att fälla någon i domstol, behövs mer än ett bevis (fungerar så i t.ex usa där DNA ensamt inte kan fälla någon, utan behövs bevis runt omkring t.ex hur det hamna på offret och motiv). Antar det är samma med IP-adresser, polisen själva använder troligen mer än så för att fälla brottslingar (det är bara en pusselbit för att se hela bilden).

Med anledning av att dataskyddsförordningen GDPR fr o m idag gäller i alla länder inom EU/EES-området så aktualiseras frågan om vilken lagstiftning som är starkast när det gäller skydd för den personliga integriteten.
Ipred-lagstiftningen (Direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter) från 2004 ger ett långtgående skydd för upphovsmännen och det är med ledning av Ipred som nu ip-adresser i mängder används för att utlämna kunduppgifter från olika ISP.
Ett utslag i dansk domstol antyder att skyddet för den personliga integriteten är starkare än upphovsmännens behov av att få reda på vilka som eventuellt gjort sig skyldiga till enstaka upphovsrättsintrång genom nedladdning/fildelning:
https://www.sweclockers.com/nyhet/25651-telia-och-telenor-vin...

Jag undrar om Patent- och marknadsdomstolen kommer att ändra sin bedömning när det gäller advokatbyråernas ansökningar om utlämnande av tusentals kunduppgifter med enbart insamlade ip-adresser som grund.
Även om Ipred-lagstiftningen fortfarande verkar vara kraftfullare än enskilda personers skydd för sina personuppgifter så kan man inte utesluta att eventuella framtida domstolsärenden mot enskilda abonnenter skulle komma att bedömas annorlunda. Framför allt tror jag att det skulle bli svårt att fälla någon för upphovsrättsintrång om man inte kan avgöra vem som gjort sig skyldig till intrånget.
Att enbart stå som bredbandsabonnent kan inte göra någon per automatik ansvarig för ett upphovsrättsintrång. Även om det rör sig om ett civilmål och inte ett brottmål måste man kunna binda en enskild person av kött och blod till handlingen för att till denna individ kunna framställa anspråk på ersättning för det upphovsrättsliga intrånget.

Efter att ha kikat på denna artikel så får man lite smått besk smak i munnen när det kommer till saken om Patent- och marknadsdomstolen skulle ändra sin bedömning.

Ja, hittills har domstolen bara utgått från att Ipred ger rättighetsinnehavarna möjlighet att få ut abonnentuppgifter hänförliga till visst ip-nummer vid viss tidpunkt. Så när man väl börjat bevilja ansökningarna från dessa skumma advokatbyråer så har det gått på löpande band.
Några ärenden om utlämnande har av operatörer överklagats till Patent- och marknadsöverdomstolen vid Svea hovrätt. Vi får se om det blir någon ändring där. Skulle vara om man gör en annan integritetsbedömning nu när vi nu fått GDPR-direktivet.
Det danska beslutet inger visst hopp:
https://www.sweclockers.com/nyhet/25651-telia-och-telenor-vin...
Var dessutom ett överklagande från första instans som gick igenom på grund av teknikaliteter gällande Tele2:
http://www.patentochmarknadsoverdomstolen.se/Domstolar/pmod/2...

Precis, läste om skyddet för t.ex fotografering utomhus. Det är betydligt striktare regler idag, du måste antingen ha intyg eller ska vara för antingen journalistiskt bruk och/eller konstnärligt (kommer inte ihåg exakt formering) bruk. Samt det gäller alla bilder du någonsin tagit, enligt mig något överdrivet om man gör det för privat användning (men är ju inte blind, har ju missbrukas bland privatpersoner när PUL gällde, bilder som är tagna under t.ex pinsamma/förnedrade omständigheter osv).

Sen i den artikeln rekommenderades att man hade både hängslen och livrem. Alltså både intyg och hävdar att det är för konstnärligt bruk (intyget kostar tydligen par tusen).

Hur som, är GDPR mer omfattande än PUL någonsin varit (sen om det påverkar personliga integriteten positivt får man se). Kan ju hoppas myndigheter faktiskt hanterar personuppgifter bättre nu (som dom hanterat vårdslöst i vissa fall).

Patent- och marknadsdomstolen har haft ett fall med tele 2 (som det länkas till i artikeln), där dom kom fram till att IP-adresser är för osäkert verktyg (sen om adresser till dom svenska ip-numrens ägare lämnades ut vet jag inte). Men ändå kan njord skicka brev obehindrat, är verkligen inte rättssäkert samhälle vi lever i.

Jag hoppas och tror detta kommer skada njord på sikt, som sen drabbar filmbolagen som står bakom detta (i alla fall tillfälligt). Datainspektionen har tagit väldigt god tid på sig, men är väl så att myndigheters kvarnar mal långsamt.

Som jag skrev i övre inlägget, det behövs troligen mer handfasta bevis för ett civilmål (kan ju inte bara ta upp ip-adress som bevis, är ju enkelt att slå hål på det beviset). Men lär inte bli gratis, lär ju behöva rättshjälp för att få målet i hamn (dom på njord har ju betydligt mer resurser). Det jag nämnde gäller väl mer brottmål (som rent tekniskt detta egentligen är, är ju ett brottsligt intrång i immaterialrätten*).

*Då behöver helt plötsligt polisen bli inblandad och det var just Ipred lagen till för att undvika (lätta på bördan och få fler fällda).

Fick ett brev från Njord idag där dom påstår att jag laddade ner en film 21-11-2016, filmen måste ha gått riktigt dåligt.

Har du ett ärendenummer?
Det är numret som börjar med PMÄ osv.
Eller uppgift om filmens namn och vilken bredbandsleverantör?
Kunde vara intressant att se vilka ärenden som har börjat nå ut till kunder.

Inget nummer som börjar med PMÄ men det står att ärendenumret är 21411-188-ABC6632, Mechanic: Resurrection.
Står inte på pappret vilken ISP men har haft Telia under hela tiden.

Håller med, blir ju lite som att om man skulle låna ut en hammare som person A säger sig ska användas till att bygga ett hus, sedan går person A och dödar någon med hammaren, ska man då åka dit för mord för man lånade ut hammaren? absurt.

De har flera år på sig att stämma dig innan det preskriberas, men internettjänstleverantören kan radera uppgifterna tidigare än så. De behöver inte nödvändigtvis skicka ut kravbrevet direkt efter att de fått ut din identitet av domstolen.

Har abonnemangsuppgifter lämnats ut av bredbandsoperatören så ska abonnenten underrättas inom tre månader.
Man får alltså avisering om att något kan vara på gång men det finns alltså ingen tidsfrist för den part som anser att upphovsrättsintrång blivit begånget. Eftersom det är frågan om tvistemål och inte brottmål gäller inte preskriptionsreglerna.
Verkar dock som förlikningserbjudanden kommer inom relativt få månader efter att abonnemangsuppgifterna lämnats ut.

Enligt upphovsrättslagen ska man betala "skälig ersättning" till upphovsmannen (om det kan bevisas), men om det inte går till domstol inom fem eller tio år eller något efter att man kränkt upphovsrätten, preskriberas väl detta så att man inte behöver betala? Däremot ska domstolen bara titta på de argument man själv framför, så om man missar att tala om för domstolen att det är preskriberat, får inte domstolen ta hänsyn till detta.

Ja, det vore läge att lagstiftaren gör något åt dessa massutskick av "förlikningsförslag" som gemene man har svårt att se som annat än kravbrev.
Dock har Per Bolund fel när han säger att man ska svara på ett förlikningsförslag och bestrida. Det behöver man inte så länge det står att det är ett förslag och inte ett krav.
Bara om man får en faktura, ett regelrätt krav eller brev från inkassoföretag måste man bestrida för att inte bli betalningsskyldig genom att vara passiv.
Bra dock att Per Bolund säger det som framgått här och i andra sammanhang:
"Vill företaget sedan gå vidare och ta det till domstol är det viktigt att man som abonnent vet att det är de som har hela bevisbördan att filmen har laddats ner av dig som individ."
Det är därför som dessa advokatbyråer knappast vågar ta vanliga fildelningsfall grundat enbart på ip-adress vidare till stämning. Det går knappast för kärande part att bevisa vem som skulle vara skyldig och mot sitt nekande kommer ingen att kunna dömas för någon nedladdning/fildelning enbart med stöd av något dataprogram som avlyssnat internettrafik. Att man som abonnent skulle vara obegränsat ansvarig för allt som händer på den ip-adress man tilldelats är upphovsrättsinnehavarnas våta dröm som de inte vågar testa i domstol.
Kanske vi äntligen börjar se slutet på dessa trakasserier och missbruk av Ipred-lagens intentioner?
Flera internetoperatörer har börjat spara internettrafik under högst tre veckor och det gör att advokatbyråerna på senare tid har fått nöja sig med att få ut begränsat med abonnentuppgifter trots att de lämnat in långa listor till Patent- och marknadsdomstolen.
I några fall har det redan varit för sent när domstolen smällt ankomststämpeln på yrkandet om informationsföreläggande. Ett ärende mot Com hem blev direkt avskriver 15 maj av den anledningen att informationen inte längre fanns kvar hos Com hem som alltså inte kunde lämna ut några abonnentuppgifter över huvud taget till advokaterna

Fick med ett sån trevlig brev idag. Där de står att jag skulle ha laddat ner en film 2016.
Ett förlikningserbjudande

Ser att brevet är utskickat den 1a juni dvs efter GDPR

@Powerjimmy:
Om du vill kan du väl meddela vilken advokatbyrå och vilken internetoperatör det gäller?
Märkligt att man inte redan sänt ut alla brev som gäller åtminstone 2016.
Dessa abonnentuppgifter måste ha lämnats ut för länge sedan.

@andylindy det är njord och har telia

Om de mot förmodan går vidare, hur kan de veta att det inte var någon från den tornod, ditt öppna trådlösa nätverk eller de som har hackat din router som gjort det där?

Ps. Ser nu att flera andra varit inne på samma spår.

De erbjuder förlikning för att få en avskräckande effekt genom massutskick och i förhoppning om att få in tillräckligt med pengar från rädda medborgare så huvudmännen åtminstone slipper betala advokatarvoden.
Skulle dessa advokatbyråer istället skicka ut tusentals fakturor med motsvarande belopp skulle i stort sett alla mottagare direkt bestrida och då står byråerna inför risken att behöva gå till domstol med det illa underbyggda kravet. Då kan de till att börja med direkt glömma fantasibelopp som 4500 kr för en enstaka fildelning eftersom ett rimligt belopp snarare är några hundra kr.
Dessutom skulle den abonnent som nekar till nedladdningen knappast bli skadeståndsskyldig eftersom bevisbördan ligger hos kärandeparten. Att man haft ett internetabonnemang är inte tillräckligt bevis för att man är den som gjort sig skyldig till intrång i någons upphovsrätt. Lika lite som den som äger en uppkopplad dator behöver vara den person som gjort sig skyldig till hot eller kränkning på sociala medier.
Massutskick av fakturor med illa underbyggda krav på höga belopp kommer dessutom att kunna bedömas som bluffakturor och advokatbyråer är av någon anledning ovilliga att bli polisanmälda för bedrägeri

Dessutom kan dom ta en till domstol, trots man betalat. Men väljer inte det, för att mjölka okunniga i stället (mer lönsamt).

Var ju flertalet politiker som röstade för eller var passiva (om inte politikern talar, tänker han ut nästa lögn). Tror inte njord vågar skicka breven till någon som är anställt i politiken

Telia lär spara loggar med ip-adresser i 6 månader så information om fildelningar 2016 har lämnats ut till Njord under 2017 eller tidigare.
Bahnhof sparar uppgifter ett dygn,
Bredbandsbolaget, Telenor, Ownit och Com hem sparar loggar i 21 dagar.
Tele2 blev friade i Patent- och marknadsöverdomstolen 2018-04-09 eftersom ip-adresserna inte ansågs tillförlitligt registrerade av programvaran som åberopades dvs Maverick.