Min spelhemlighet är....

Håller med om att Skyrim är tråkigt och bara en skugga av Morrowind, som jag fortfarande anser vara det bästa spel som någonsin gjorts.

Min största spelhemlighet är väl att jag trots ett Steam-bibliotek fullt av ospelade titlar oftast hällre spelar Runescape eller en modpack för Minecraft medans jag lyssnar på podcasts.

Jag köpte fallout 4 för att det var så hypat och jag har försökt komma igång och spela det flera gånger men jag stänger alltid av efter en stund och gör något annat för jag tröttnar direkt.

Skickades från m.sweclockers.com

@Beginner: Precis som dig så fastnade jag inte alls för HL2 trots att jag älskade HL1, jag fastnade inte heller för Witcher 3.
Skyrim spelade jag aldrig klart... ja allt detta känns nästan tabu haha

Jag står inte ut med följande genrer:

Turbaserade
Strategispel
Bil- och sportspel
MMOs

Specifika titlar är:

ICO
Shadow of the colossus

Är säkert fler, bara inte kommer på rak arm.

Fallout 4...
Jag är ingen storyline kille men eftersom jag har en hel del bekanta som var sålda på Fallout 3 så lurade dem mig till att förhandsboka(Vem gör ens det?) Fallout 4.
Jag gav det någon timme. Mosade på Main story quests tills jag avinstallerade spelet.
Polarna däremot har hundratals med timmar!
Jag måste sluta lyssna på vad andra tycker och gå min egen väg

Dying Light. Alla förutsättningar finns där för att jag ska älska spelet, skjuta zombies, snygg grafik (speciellt på en OLED) osv. osv. osv. men varje gång ger jag upp. Det är helt enkelt för tråkigt och känns meningslöst. Som nån slags beväpnad hemtjänst typ.

Tyvärr är det många andra spel som också fallet för samma sak, t.ex. alla FarCry spel jag testat efter ettan, om jag vill plocka blommor går jag ut i skogen, vill jag hålla på och sy ryggsäckar och annat så letar jag upp nån hemslöjdskurs.

Jag klarar inte MMO:s och fattar överhuvudtaget inte grejen med ex. WoW även om jag gillade wc3. Battle royale som tycks förväntas vara en del av varje ny fps får det att vända sig i magen på mig. Ett helt meningslöst spelläge imo.

Skickades från m.sweclockers.com

Det enda jag spelar på PC är Starcraft broodwar, inte remaster, Lotr battle for middle earth, Heroes 3 och Swat4, någon gång per år Startrek online ca 1 vecka för all ny content. Detta sedan 2014... Innan dess varvade jag in Dino horde och Bad company 2. Spelar mest konsoll då shooter-man 2018 och flavour of the month spel som pubg inte är intressanta för mig tyvärr. Saknar stora single player spel som är mer än rpg och mer olika coop multiplayer än shooter-man.

Skickades från m.sweclockers.com

Oj. Det finns dessvärre ganska många spel som jag varit superhypad för men som fallit bort efter några enstaka timmar:
Planet Coaster - Älskade RCT3 och såg detta som en uppföljare. Spendera en del tid med att titta på youtube och läsa. Köptes på lanseringsdagen men efter bara ett par uppdrag så hade intresset ebbat ut.

This war of mine - en kollega tokhyllade detta spel men jag som sällan överlevde mer än en vecka gav snabbt upp.

Dont starve - lite samma som ovan överlevde aldrig första natten och tröttnade omgående.

Grim Fandango - Har köpt remastern på GOG, men aldrig startat spelet (skäms)

Homeworld 1 & 2- Spelade demot på ettan när det kom ut. Hade aldrig råd att köpa då. Men så dök remastern upp och jag blev så pepp. Men kom aldrig in i samma känsla som man hade way back when.

Company of heroes 2 - ettan var brutalt bra. Kan få gåshud än idag bara av att tänka på det. Grafiken, fysiken men framför allt ljudet var högsta klass. Man vred upp ljudet ett par steg till när man skulle spela. Tvåan däremot, allt var väl egentligen lite bättre men det kändes mer som en expansion än ett nytt spel och kampanjen i tvåan saknar inlevelse. Tvingade mig igenom två tredjedelar av kampanjen innan jag lät spelet dö av sig självt. Onlineläget har aldrig varit intressant.

World of warcraft - En kompis är på mig ofta om att jag ska börja. Får invites med jämna mellanrum men jag var inte intresserad när WoW kom och jag är inte intresserad nu heller.

Deus Ex mankind divided - spelar förvisso detta spel en del men jag får inte så mycket ut av det som man borde. Totalt ointressant och stela dialoger samt karaktärer. Har inte orkat lyssna igenom en hel konversation. Utan det blir att man trycker förbi detta.

Listan kan göras längre. Var spelen bättre förr då man oftast höll kvar i dom och spelade om flera gånger? Nu idag är det sällan man spelar igenom hela spelet.
Jag skyller detta delvis på Witcher 3 som nu tre år senare egentligen saknar något jämförbart. Dom satte ribban alldeles för högt.

Jag spelar ofta inte klart spel, för jag vill inte att de ska ta slut. Så jag har ett gäng spel där jag är mer än halvvägs genom storyn men inte har modet att avsluta den. Tex: FFVI, FFXII, Metroid Prime, Bravely Second.

Fallout serien...har dock bara kört några timmar av 3:an men de andra ser lika tråkiga ut:P

Jag spelar aldrig klart Skyrim för jag kör på det absolut svåraste nivån och i hardcore mode (ett liv). Dör jag så börjar jag om. En del fiender är skitsvåra som följer med mods

Jag tänker att "det ska gå"

The Witcher 3 - Köpte det för att ha något att spela över en längre tid (till skillnad från andra singleplayerspel som man spelar färdigt på ett par dagar). Spelade några timmar, tyckte det var totalt värdelöst. Muppiga rörelser, halvdålig grafik och allmänt tråkigt. Verkade mest handla om att springa från A till B. Antar att jag missat nåt då 99,9% av alla andra verkar avguda det

Mario.
All of them.
Nej tack.

På en direkt fråga om jag gillar / har spelat mario spelen så krystar jag fram ett "ah jo dom är kul" men inners inne dör en del av mig...

Edit: För man är ju konstig om man inte gillar mario...

På senare år har jag märkt att jag är mer intresserad av "hypemaskinen" spelbranschen med allt vad det innebär än själva produkterna den spottar ut

Exempelvis, kan med spänning följa utvecklingen av ett kommande spel i flera år för att sen vara helt ointresserad när det väl släpps. Ibland kan det ju visserligen bero på att spelet faktiskt visat sig vara rätt kass.

Third-person games fungerar inte hos mig.

Som andra nämnt, PUBG/vad den andra nu hette (så intresserad är jag). Men för mig gäller även LoL/Dota, då alla dessa 4 verkar handla om "trist spel där spelare dumpas på en liten karta för att kriga ut det på det tråkigaste sättet man kan föreställa sig". Gillade Smite dock, påminde mig mycket om en barn-/casualversion av WoW's Arena/BG's så kände mig väldigt hemma.

Testade Witcher 2 när den fortfarande var relevant, men gav upp efter tre kvart eller nåt, tycker verkligen inte om spel som handlar om att potta (använda consumables), vilket är varför jag hade svårt med Dragon Age 3, trots att jag annars gillar den serien skarpt. Testade Witcher 1 nyligen och kom hela vägen till första staden innan motivationen började dö ut, och jag verkligen pressade hårt för att klara av spelet. I dess försvar så har den väl åldrats likt ME1, ett spel jag kan prisa till skyarna trots att den visat sig åldras ganska hårt. Cyberpunk är något jag verkligen ser fram emot, mycket för att få erfara den mytomspunna Witcher 3-kvalitén i vad som verkar vara ett riktigt grymt lir (och har ironiskt nog med flit bara sett första teasertrailern, den med bruden på knäna).

Fattar heller inte poängen med CoD/BF, fast jag är inte så insatt. När jag försöker föreställa mig hur en person motiverar när de tycker om spelet går tankegången som "Åh! Som CS:GO fast lägre FPS! Fan va najs!". De har riktigt grymma SP-kampanjer dock, vilket kanske förstörde Mass Effect 3 för mig lite då jag uppfattade den så kraftigt influerad av dessa, fast inte lika välgjord.

Finns nog några andra, men dessa är de nämnvärda.

Var skeptisk innan jag provade pga "bara rustningar och slitna borgar" så jag förstår den åsikten men så fort jag började spela blev jag hooked direkt. En av generationens bästa spel utan tvekan. Men alla måste ju inte tycka det.

Fienderna respawnar bara när du dör eller vilar vid en bonfire så låt bli att dö så slipper du det problemet.

Skickades från m.sweclockers.com

Jag fastnade aldrig för Witcher 3