Hälften av alla föräldrar förbiser 18-årsgränsen i spel

Det är ju alltid lätt i teorin att vara hård och konsekvent 😝

Frågan är dock vad man vill uppnå med begränsningen. Min mamma ville ha mindre skärmtid för mig och då funkade det att ta bort C64:an. Även om jag spelade hos kompisar istället, så var det ju sundare att spela tillsammans med dem än att själv hemma hela dagarna. Plus att jag hängde mer med mina aktiva kompisar.

Ungar är ofta ganska kloka och om man snackar med dem om vad man tycker är problematiskt kan de själva argumentera och förhoppningsvis kan man hitta en kompromiss. I teorin i alla fall... 😋

Apropå skärmtid ska jag själv lägga bort telefonen nu...

Skickades från m.sweclockers.com

Är väl inte så konstigt.

Jag menar, jag minns 1997 och 1998 när Carmageddon 1 & 2 lanserades och jag älskade dom spelen trots att man var 5-6 år.

Jag har inte sett den statistiken, men antar att du fått den ifrån BRÅ. Vet dock inte om man kan göra en sådan koppling till telefon/datoranvändning. Det grova våldet vet jag har ökat rejält, det märker jag både genom mitt bostadsområde men naturligtvis även från nyheterna.

Jag pratar givetvis om dagens underhållning. Inte vad vad gjorde 500år f.Kr. Den extrema skillnaden här är dessutom att gladiatorspel är på riktigt. Det du ser är det som händer i verkligheten, till skillnad mot modern underhållning.

Även om många spel idag innehåller våld, så har det samtidigt aldrig funnits lika många alternativ som det gör idag. Sedan ligger inte fokus på just död och våld i något av dagens spel. Det är inte DET som är underhållningen. För den oinsatte betraktaren, absolut då kan det kanske verka så? Men nej, så är det helt enkelt inte. Fokus ligger på färdighet, kommunikation, taktik etc. Gör ett spel där du trycker på en knapp så dör någon, det krävs ingen färdighet, du vinner inget osv. Ingen kommer spela det spelet även om det är det blodigaste spelet som någonsin gjorts. Varför? Jo för att underhållningen ligger inte i själva våldet.

Det är rimligt att ifrågasätta givetvis, men jag tycker det finns tillräckligt med bevis för att avfärda påståendet helt.

1. Att man tycker att låtsasvåld är kul, betyder inte att man älskar våld i allmänhet, eller ens gillar milt våld. Man kan till och med avsky riktigt våld i alla dess former.
2. En psykopat njuter av, eller åtminstone har inget emot, att skada andra för egen vinnings skull. Det gör inte de flesta som gillar t.ex. GTA.
3. Alla personlighetsdrag är på ett spektrum, så ska man hårdra det, så har alla olika mycket psykopatdrag.

Skickades från m.sweclockers.com

Det var något år sedan jag såg den statistiken. Det var från BRÅ. Ska se om jag hittar det igen.

Och det är ju korrelationsdata, så en självklar kausalitet går ju inte bevisa, utan det har varit antaganden. Men ungar super och knarkar faktiskt mindre och begår färre brott, vilket är positivt oavsett orsak. Intressant nog är narkotikabruket störst bland de rikaste ungdomarna i samhället.

Det grova våldet mellan grovt/organiserat kriminella har ökat, dock inte i samhället i stort. Kommer inte ihåg när det var, men DN hade en genomgång av statistiken någon gång de senaste månaderna. Var ganska intressant att läsa, men inte så mycket jag la på minnet tyvärr.

Skickades från m.sweclockers.com

Nu hittade jag publikationen: https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2017-02-...

Det var visst betydligt mer komplicerat än jag kom ihåg... 😋

Men på det stora hela mindre brottslighet bland yngre, även om det är komplext, som sagt.

Skickades från m.sweclockers.com

Moralistsmörja är moralistsmörja är moralistsmörja, oavsett om det är kristendom, socialism eller någon annan ideologi som går ut på att människor inte kan ta ansvar för sin egna handlingar utan måste kontrolleras av en elit. Förutom att 18-årsgränsen i dataspel ofta är helt godtycklig så underkänner man sig själv som vuxen nog att göra den bedömningen genom att följa en sådan åldersgräns. Det är mer anmärkningsvärt att så många följer den, men väldigt många svenskar är förvisso hjärntvättade till att lyda auktoriteter utan att ifrågasätta.

Hela idén med all klassificera dataspel kommer från boomers som inte begriper att dataspel ursprungligen inte var något för barn, och i många fall inte är det idag heller. Sen återkommer det ju regelbundet moralpaniker om jazzmusik/videovåldet/rockmusiken eller vad det nu vara må som medelålders människor inte kan förstå och därför förfasar sig över.

Är det moralism att säga att vuxna borde göra sina egna val istället för att förlita sig på överförmyndare?

De som följer åldersgränserna är alltså föräldrar som t.ex. hindrar en 17-åring från att spela ett spel med 18-årsgräns. Ser du inga problem i att rutinmässigt foga sig i andras godtyckligt satta åldersgränser? Det är förhållningssättet som är ett resultat av hjärntvätt, att någon annan vet vad som är bäst för mig/mitt barn. Det klart att lata kontrollfreaks till föräldrar säkert älskar att någon annan gör jobbet att vara förälder, men ibland kanske man får nöja sig med att man inte kan kontrollera absolut varenda liten aspekt av livet och att dataspel inte precis är något dödsknark.

Jag uppfattar åldersmarkeringen som en fingervisning, inget tvång. Finns vad jag vet inget lag som säger att jag som förälder inte får låta ex. min 17-åriga dotter se något som har 18-års gräns. Butikerna eller biograferna skall dock inte låta någon som inte har åldern inne köpa eller se innehåll som har en sådan markering om inte någon förälder är med. Du som förälder måste ju ändå i slutändan avgöra om du tycker dina barn är mogna nog att hantera vissa saker.

Det är inte spel och film som uppfostrar barn. Och är det det, så gäller mitt påstående ännu mer.

Skickades från m.sweclockers.com

Kan du hänvisa till en källa som visar på det? Enligt min vetskap så är undersökningar vad gäller påverkan av spel väldigt begränsad, och att av dom få som finns så är inga några vidare djupgående eller detaljerade. Därför är det svårt att säga hur mycket det egentligen påverkar och hur. Vet att flertalet gärna påpekar att det bara är häxjakt likt hur det var förr när man kritiserade både rap och hårdrock, men jag som innan tyckt det är helt befängt kan faktiskt förstå det nu när det gäller just unga barn. Inte att dom blir våldsamma som det påstods ibland, men hur man beter sig. Har märkt av från flera kretsar (bland annat från släkten) barn som lyssnar på rap med mycket svordomar och nedlåtande ord, att dessa barns attityd formas efter det. 10 åringar kallar sina tjejklasskamrater och lärare för horor m.m.

Klart att detta inte gäller alla barn eller ens majoriteten av dem, men jag skulle i alla fall vilja påstå att det är naivt att tro att sina barn inte blir negativt påverkade bara för att dom inte blir fysiskt våldsamma.

Själv spelade jag och en kompis när jag tror vi var runt 10-12 år, inte blev det några terrorister av oss trots vi skrattade nästintill psykopatiskt av spelen så att vi fick nästan "lugna ner oss" lite efteråt då vi fick den värsta glädjekicken av spelen.

Tvärtom tillhör man idag en av dem som tar bilkörning på allra största allvar och t.ex. inte svarar i telefon medans jag kör i stan (har en lite äldre bil som inte har Bluetooth stöd), lyssnar sällan på musik/radio medans jag kör och försöker förutspå närapå situationer för andra billister som inte kan reglerna (ser nästan dagligen folk som gör något fel i den stad jag bor som är statiskt sett vid botten gällande trafikolyckor).

Finns en hel del undersökningar. Nu går jag inte runt med en lista på källor direkt utan jag utgår från vad jag läst och hört under åren. Men en snabb googling ger exempelvis denna: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0747563217...

Jag skrev i ett tidigare inlägg att små barn säkert till viss del kan påverkas (De första åren saknar man väl moral till stor del om jag inte missminner mig?) Men att exempelvis kalla sin lärare för hora är absolut inget som jag skulle anse är kopplat till vilken musik man lyssnar på. Visst, man kanske börjar använda ord man inte hade gjort annars. Men i detta fall låter det helt klart som ett problem med uppfostran och vilken miljö man växer upp i. Man kallar inte sin lärare hora för att man lyssnar på en viss musikstil så enkelt är det, även om man lärt sig ordet så är det inte källan till beteendet.

Min dotter och jag har spelat Friday the 13th tillsammans sedan hon var sju år. Kan för allt i världen inte förstå varför det skulle vara olämpligt. Nog för att det kan låta roligt när hon ropar något om mord på voice-chatten, men det är knappast något negativt. Hon har hur som helst inte mördat någon än. Däremot har hon blivit ganska duktig på engelska.

Skickades från m.sweclockers.com

Det är förmodligen en kombination av att föräldrar tycker sig känna sina barn bäst, en del grupptryck samt att det inte finns forskning som tyder på att våldsamma spel har någon nämnvärd effekt på mentalt friska barn. Inte precis så att GTA går att jämföra med alkohol och tobak precis, där det finns decennier av forskning som bevisat att det är skadligt.

Och idag i FO4 när du skjuter och spränger så exploderar folk i en sörja med blod och kött...
För att inte nämna andra spels våldsamma och blodiga delar.

På 70-80 talet flög istället skrukar med helikopter in i ett berg... som slutade med ett eldklot. För att bevisa att ingen dog... så naturligtvis sprang de båda som var i helikoptern sedan ner för berget i nästa sekvens. Vilket är mest realistiskt?

Jag säger inte att cencur är fel för minderåriga, men ibland är den konstigt gjord. Jag önskar den var konsekvent, och att föräldrar inser att om de blockar 3/4 "saker"... räcker den 1/4 mer än väl för att göra skadan. Och man blir avtrubbad när man inte sett hur illa det går i verkligheten.

Sen att folk fortfarande tror barnen är oskulder till de är gifta och har fyllt 18... är nog motsvarande till helikoptern ovan i overkligt.

Jag håller med! Särskilt 18-årsgräns brukar ju sättas för att det anses mest fördärvligt om barn får se att människor kan vara snälla mot varandra och ge varandra kärlek och ömhet.
Överdriven användning av våld, knark och alltför grovt språkbruk är sådant jag håller borta från mina barn.
Den enda gång jag riktigt satt mig på tvären var när min 12-årige son ville köpa GTAV. I övrigt har det mesta slunkit igenom.
Film tittar jag oftast på tillsammans med barnen, och vet därmed hur de reagerar på olika input. Grabben har till exempel inga problem med ganska realistiska våldsskildringar, men när det kom några ganska gulliga troll i en Barbie-film blev han rädd...

Masochisten ber: "Slå mig!"
Sadisten svarar: "Nej!"

Det är inte ordet utan attityden. Många raplåtar är ju emot figurer med auktoritet exempelvis och det är klart att det har med uppfostran att göra, många barn blir ju inte uppfostrade av sina föräldrar, det är föräldrar som är frånvarande på olika vis eller att det är problem i hemmet och då kan det redan finnas rötter för ett förakt för auktoritet (så som en förälder). I det fallet kan det göra det värre att få sitt förakt bekräftat i musiken, som exempel.

I spel så är det ju även där många som spelar så mycket och blir i princip "uppfostrade" av spelet om man kan säga så, då är det ju som värst, det är ju inte så att en unge förändrar attityd och beteende för att dom spelat en timme utan det har ju med hur mycket man spelar också.

Slutligen så undrar jag om du läste artikeln du själv länkat, för jag har försökt skumma igenom hela efter våldsamma spel men hittar inget om just det. Alltså ej relevant?

Mjaa, alltså där skulle jag säga att det ändå är uppfostran eller avsaknaden av denna som är själva grundorsaken. Sedan kan säkert vad som helst påverka eller inspirera ett redan dåligt beteende. Om det är musik, film, spel, kompisar, internet eller serietidningar känns som att det gör lite detsamma. (tror åtminstone jag).

Jo det står om våldsamma spel, du får söka lite!
Tog den som sagt från första bästa google-träff, detta var artikeln som bland annat hade den forskningsrapporten som källa.
https://www.york.ac.uk/news-and-events/news/2018/research/no-...

Men man kan nog argumentera fram och tillbaka i all evighet. Det är väl aldrig helt svart eller vitt när det gäller dessa saker. Men jag står 100% fast vid att man inte bör försöka skylla underhållning. Det finns inga bevis för någon koppling till våldsamt beteende, men det finns tydliga kopplingar på annat håll och då är det där man bör fokusera. Kanske borde inte vem som helst få skaffa barn exempelvis?