Skrivet av anon159643:
@Paddanx: Mycket bra skrivet, både djupgående och lättläst!
Det känns då som QLC dröjer länge för vanligt folk. Det som fick mig att reagera var som sagt all kritik TLC fick för runt 5 år sedan.
Tackar.
TLC på tidiga diskar var också... hemsk, många gånger. Detta var innan SLC cachen mognat, när man körde MLC NAND i TLC läge, och innan spänningsdriften ens var i aspekten. Företagen bara... ändrade till TLC och brydde dig inte. Det blev ju stor uppmärksamhet när 840 EVO bla fick yttrat sitt problem, och först då insåg man att det krävs mer pga problemen med TLC. Så det fanns god anledning att ge åsikterna då, men som allt annat så mognar ju teknik med tiden.
Intressant ex på detta sett till just WD (eller Sandisk eg), är ju deras tidiga 19nm MLC, som var... uselt. Så man gjorde A19nm, en ny revision (syntes mest hos Toshiba, men Sandisk delar ju deras tillverkning). Detta var ett bra MLC NAND, så man tog det längre, och gjorde det till TLC och du hade plötsligt ett väldigt långsamt NAND igen.
Först när Sandisk/Toshiba insåg att TLC var framtiden, optimerade och gjorde man deras 15nm TLC, ett NAND som sett till storleken av cellen, var förvånande. Detta hade bra TLC prestanda (vs konkurrenterna), mycket låg spänningsdrift och bra P/E. Detta använda vad jag vet än idag, senast i WD Black (första gen). Den var inget monster, men man får ta i aspekt att den släpptes 2017, på NAND som massproducerades redan 2014 med en kontroller från 2014...
Enda som slog det NANDet var Samsungs 16/19nm TLC i prestanda, men dessa läcker ju som ett såll, jämfört. Det var även betydligt bättre än deras egna A19nm, och alla andra konkurrenters 16nm TLC. Tror tom det är snabbare än Intels Gen 1 - 3D NAND prestanda i skrivning.
Detta är också varför det tog till 3:e gen BiCS innan WD/Toshiba det ens släpptes till mer än telefoner/minneskort. För deras 15nm var så priseffektivt, och användbart att det var svårt att hitta värdig ersättare.
Så jag tror QLC kan bli balanserat det med, men det krävs tid, optimering och att man utvecklar NANDet för just det. Att göra som de gör i artikeln, tar TLC optimerat NAND, för QLC, blir lite som A19nm igen.
Problemet är ju i grunden alltid marginaler. Man ska lagra en känslig spänningsnivå i en cell. Gör man cellen mindre, är där färre elektroner att indikera spänningen, och tom kvant-effekter börjar påverka. Lägg till att Floating gate har problemet att när isoleringen slits, läcker till slut hela cellens info ut genom det hålet, så räcker det med en liten skada för att skapa kaos.
Tror jag vill minnas att när 2D 15/16nm TLC FG celler var aktuellt, så hade varje cell i runda slängar halvt dussin elektroner per spänningsnivå. Tänk dig om du nu skulle tagit dessa 6 och gjort QLC... med 3 per nivå. Oddsen för fel är ju enorm. Så ECC behövde också utvecklas för att hantera detta, och LDPC ECC är numera standard. Endast på fåtal situationer kör man något annat, så detta är också en TLC "utveckling".
Charge Traps fördel är att man jobbar på 30-40nm teknik igen, så cellerna är stora. De har dock andra problem, som alla tekniker, men jag tror de är framtiden för NAND iaf i dagens aspekt. Frågan är dock hur långt man kan gå med QLC, innan problemet dyker upp igen.
Jag tror ärligt att QLC är här så snabbt pga just moln-tjänsterna skriker efter dem, och de betalar. Så kan de ta bästa cellerna och göra 500 P/E QLC 50TB+ SSD till dem, lönar det sig. Och som mycket annat så handlar det väl om rätt sak i rätt plats. MLC diskar har ju sina behov än idag, men de behövs inte i normal klientdator nu när de optimerat TLC så bra.
(Hmm, skulle vara ett kort svar... whoops)