FAQ: Vattenkylning

1. Propane-1,2-diol with corrosion inhibitors.

Propylenglykol o vatten. Välbeprövad inom bilindustrin iaf

(Hoppsan var visst en rätt gammal post.)

Låter klart intressant, skulle gärna vilja läsa mera. Om det fungerar rent allmänt, så är det som du säger, varför stoppa i en massa kemikalier om man kan slippa? Av hälsoskäl, såväl som miljö eller plånbok.

Blir lite orolig:

Jag läser ut det som att det bildades alger. Precis det jag vill undvika?

Glykolen blir först giftig efter att den bryts ned av levern. Om du andas in några ml på ett år gör nog varken från eller till.

Läcker det däremot o du har husdjur så kan det va mindre bra.

Enda anledningen jag ser att behöva byta vatten är om tempsen börjar bli högre. Fungerar allt som det ska är det bara att köra på och passa på att byta vatten när du byter hårdvara. Rev rätt nyligen min loop då tempsen började stiga så trodde det var vätskans fel, visade sig vara ett defekt CPU block som EK tog på garanti. Vätskan hade gått drygt 1.5 år då och var som ny när jag tömde ut den, inga fällningar eller avlagringar alls, var EK pastel jag körde med.

@ddog: Jag har kört byte/rengörning 12-18 månader. Men det klarar sig troligen längre.
Beror väl på hur många gång timmar, vad man har för slang/rör osv...
Har man genomskinligt? Alger behöver ljus.
Slang kan släppa partiklar, rör gör det inte.
Vätska? Har du pastell eller nått med effekter i, brukar det skikta sig efter ett tag. (Vet inte om det gäller över lag, eller bara vissa?)
I början körde jag slang, 12 månader kändes nödvändigt. Idag kör jag rör, sedan flera år tillbaka, Ända stället ljus kommer åt, är reservoaren, resten är koppar. 18 månader är inget problem. Biltemas batterivatten med tillsats mot alger.

@aframissa84: Välkommen till forumet.
Din nya prolle drar ganska mycket ström vid belastning. ett par hundra watt original och 250W @ 5GHz. Det blir en del värme som måste bort.
Jag tvivlar inte en sekund på att dina radiatorer inte skulle klara uppgiften. Men kanske inte med fläktarna på tystaste läget?
Om du har plats på bredden för 140mm fläktar i fronten? Kanske en tjockare 280 hade fått plats? (En 280 är bara 14kvcm mindre till ytan, mot en 360.)
Du kanske till och med kunde gått upp i tjocklek på den i toppen?

Med ett matchande grafikkort, har du upp emot 500W du vill bli av med.

Kommer köra en liknande setup som dig fast med en 420 rad i fronten och en 280 i toppen. Ytan ger mer än tjockleken, har inte bestämt tjocklek på 420 raden ännu men blir förmodligen 40-45mm.

@aframissa84: Det finns flera parametrar som spelar in. Men den största är hur länge vattnet befinner sig i radiatorn, i förhållande till övriga komponenter. (Radiatorn är enda stället i slingan där vattnet tappas på värmeenergi. Resten av slingan tillför värme till vattnet.)
Min första fråga blir då, vad är den sammanlagda vätskevolymen av dina två nya radiatorer, mot din gamla radiator?
Sedan spelar en mängd parametrar in, som radiatorns täthet (Fins per inch) dina fläktars förmåga att övervinna motståndet som radiatorn "är".
Tunnare radiatorer har ofta en högre täthet för att kompensera för sin brist på tjocklek.
Tjockare radiatorer å andra sidan har i regel mindre antal fenor mellan kylrören, för att de inte skall bli för "täta".

Men i ett första skede skulle jag bara kolla på hur mycket vatten som ryms i radiatorerna och gå på den lösningen som rymmer mest.

@aframissa84: Båda (Dina) fläktar är byggda för tryck och om man inte har väldigt restriktiv radiator, så räcker ett värde på 1 mmH2O ganska långt. (För OC kan man börja koncentrera sig på detaljer som högre luft tryck på fläktar.)
Det blir mest att ljudnivån blir svår att hålla nere om fläktarna måste jobba för hårt.

Själv har jag sandwitchat in två 4.18 mmH2O fläktar mellan två 80mm tjocka radiatorer. Tänkte att de nog måste jobba lite mera, men att det faktum att luften måste passera 80mm radiator innan den träffar mitt öra, skulle dämpa lite. Det blev inte riktigt som jag tänkt mig, så jag skall komplettera med två fläktar till. (Inte för kylningen, det räcker. Men ljudet, under belastning!)

Som @Jompa79 skrev, är ytan (Arean) en faktor som också spelar viss roll.
Om du funderat på ett chassi byte, så är det en bra idé i samband med byte av radiatorer.
Jag har själv för mitt äldre bygge, ett chassi som skulle ta en 360 i fronten och en 280/240 i toppen. Men problemet blir där de två möts, i övre/främre hörnet.
Jag började räkna på alla varianter jag kunde tänka mig och kom fram till att om jag går ner från en 360 till en 280 i fronten, så har jag inga restriktioner alls på tjockleken. Det som istället begränsade tjockleken, var längden på grafikkortet. Så det slutade med en 280x60 i fronten och 280x40 i toppen. Att gå ner från en 360 till en 280 är inget stort hopp sett till ytan. (14kvcm)
På köpet får man större effektivare och tystare fläktar. Man sparar priset på en fläkt (Två om man kör PnP).

Ett par frågor.
Spelar det någon roll om det är inkopplat in/out på delarna?
Är det optimalt att koppla på något speciellt sätt med följderna delarna går i rad pump etc.

Hur stor skillnad är det på fläktarna? Tänker skillnaden mellan 2 till 4 i statiskt tryck. Har kanske med hur fort de går?

In/Out är ganska viktigt på vissa block, mindre viktigt på andra. Det beror på hur blocken är konstruerade. Inget jag skulle fuska med.

Vilken ordning delarna ligger i loopen, spelar obefintlig roll. Tempen hinner ofta inte ändras ens en tiondels grad i en loop. Då spelar ordningen inte mycket roll. Anslut som det blir estetiskt snyggast.

2 respektive 4? Den ena är 100% mera än den andra, inget man trollar bort.
Men om 4an går med 25% fart, så motsvarar den 50% fart på 2an. Så i praktiken påverkar det endast i extrem situationer.
Vid vardags användning går mina 4.18 på ca 15% fart, jag kunde köpt helt andra fläktar.
Men när man kör fullt, är det gott att ha det lilla extra i fläktarna.
Alternativet vore att vatten temperaturen steg, men högre temp på CPU/GPU som en direkt följd.

Oj, hur ska man koppla, från pump out till cpu block in? I rad är det ingen skillnad?

@SAnDis: Är det märkt "IN" och "OUT" bör man ansluta så.
Vilken ordning i loopen komponenterna sitter, har ingen betydelse.
Om man utgår från pumpen, kan du gå till valfri radiator, eller CPU/GPU block. Har du märkningar för "IN" på ett block, bör du ansluta flödet dit.
Radiatorer har ingen flödes riktning, annat än att man inte skall använda eventuellt avluftnings/dränerings hål för flödet om en sådan finns.
(In och utlopp är på samma gavel, luft/drän hål sitter på motsatt gavel på de radiatorer som har en.)

Ett CPU block, om den har en flödes riktning, brukar ha inloppet närmare mitten, medans utloppet brukar sitta längre ut från centrum. Kan du inte lista ut det, se bruksanvisning. Gör du fel, kan du få flera grader högre temp.

Nja det är avledningsytan i förhållande till luftmängd som passerar som är mest intressant. Mängden vatten gör bara att det kommer ta lite längre tid innan det blir för varmt. En tjockare radiator har mer avledningsyta.
Men eftersom luftmotståndet till följd av den ökade avledningsytan ökar så kommer fläkten behöva arbeta hårdare för att bibehålla luftflödet = mer oväsen. Halveras luftflödet så är det inte så stor vinst med en t.ex dubbelt så tjock radiator. etc.

https://www.ekwb.com/blog/radiators-part-3-surface-thickness/

Om man ska vara petig så handlar det inte om vattnets hastighet i radiatorer eller i blocken, utan man måste ner på molekylnivå och energiteknik.

Vattenmolekyler har en hastighet på ett genomsnitt 590m/s utan pump och oavsett hastighet på pumpen förändrar vi inte tiden molekylerna spenderar i varken radiatorer eller block i våra system.
Med hjälp av pumpen skapar vi ett tryck, där ett högt tryck bidrar med att flera partiklar träffar en yta än lågt tryck, där det blir ett litet antal partiklar på motsvarande yta.
Man omvandlar elektrisk energi till rörelseenergi med pumpen, det som vi kallar flödet.
Det finns flera olika sorters typer av s.k flöden och jag skriver bara om 2 av 6 då det annars blir för långt inlägg. (Som det redan blivit )

Det ena kallas laminärt flöde och innebär då att vattenmolekylerna åker linjärt (tänk er en rak linje i flera lager) runt i systemet, vilket gör att bara de molekyler närmast blocket kan ta del av den direkta värmen, samma sak gäller då i radiatorerna.
Detta gör att det blir högre temperatur än mot turbulent flöde.
Anledningen är att vattenmolekylerna tenderar att fastna på blockets yta (friktion) och skapa en typ av isolerande vägg mot resterande molekyler, vilket resulterar i att de kan ta upp värmen från blocket, medans resterande kan åka vidare med ingen, eller liten, förändring i temperatur.

För att förhindra detta ska man skapa ett turbulent flöde för att vattenmolekylerna ska studsa av från blocket och varandra för att få fler att ta del av ytan som ska kylas ner och även kunna kyla de molekyler som redan värmts upp.
Turbulent flöde är inte organiserat utan man kan säga att molekylerna studsar överallt, det har ingen jämn fördelning av hastighet eller temperatur.
Det är detta man vill ha i ett system som ska kyla.

Har man inget flöde är partiklarna fortfarande i rörelse, de studsar mot varandra och vibrerar precis som andra molekyler, men det förflyttar inte dessa på ett sådant sätt så att vi kan leda bort värme i våra vattenkylningssystem som vi skulle önska.
Tar man t.ex. ett par droppar karamellfärg i ett glas kan man se att detta sakta men säkert flyter runt och till slut har färgat allt vatten som finns inuti.

Vattnet kan alltså inte spendera mer tid i en radiator eller cpu-block, man ändrar antalet partiklar som träffar en angiven yta som leder till förändringen i temperatur.
Ska det stå helt stilla måste man få bort all rörelseenergi, dvs den absoluta nollpunkten -273,15°C. (Dock har atomerna ingen rörelse, men elektronerna runt kärnan har det. Är det då den absoluta nollpunkten?)