Jag förstår inte ditt resonemang här. Man går alltid i vinst på att köpa sin bostad, men det är bara rätt att belåna sig till en viss gräns? Finns det ett fast belopp? Procentsats på lägenhetens värde? Ett visst antal gånger årslönen? Hoppas att du förstår vad jag är ute efter här, trots att jag är en aning provokativ.
Jag kan mycket väl se att det är mindre risk att köpa en lägenhet om man är två välutbildade personer med fast jobb inom en sektor som tål konjunktursvängningar, men det är knappast verkligheten för alla. Därför tror jag inte att bostadsrätt är den rätta vägen för alla heller.
Jag åkte utomlands. Tror inte att jag hade fått behålla lägenheten för banken (klart det går att undanhålla saker, men man kanske inte ska diskutera med utgångspunkten att begå kontraktsbrott). Hade jag inte åkt utomlands hade jag ändå förr eller senare velat skaffa barn, då har man helt enkelt inget annat väl än att flytta om man inte vill bo en familj i en tvåa.
Lite provokativ kanske så du får två svar, jag hoppas du förstår det smått ironiska i första svaret:
1:
Vad förstår du inte? Tycker du tar det till ytterligheterna. Det finns mening med hyresrätt som sagt men jag har svårt att se en långsiktig mening med att bo i hyresrätt. Alla kan belåna sig hur mycket de vill men det är inte vettigt att maxa då minsta lilla extra utgift kan paja ekonomin. Blir nästintill omöjligt att förklara på ett vettigt sätt för tydligen kommer det ekonomiska kriser när man ska sälja och om inte det så skiljer man sig när man får sämst betalt för sitt boende men...jag provar igen. Med all denna nya infon som jag lärt mig och som de närmaste sörjande ljuger för mig om. :P.
Denna tråden handlade om första boende och det finns två vägar.
1: Hyreslägenhet, vilket överlag har högre boendekostnad/månad, som (av andra i tråden att döma) kräver att man stått i kö hela sin uppväxt och lite till innan man får tag på något. Men hyresrätter påverkas inte av ekonomiska kriser, förlorat jobb eller att man skiljer sig. Perfekt!
2: Bostadsrätt, kräver att man har 15% av det man köper i faktiska pengar, men lugn det finns blancolån också. Lägre boendekostand/månad. Men de flesta går i förlust vid försäljning då man säljer i ekonomisk kris där man förlorat jobb eller skiljer sig.
Och att ha is i magen och sälja vid rätt tillfälle/ med vinst är en bråkdel som gör så länge man inte är 2st välutbildade 20-24 åringar i sitt första boende.
2:
Min bild jag har fått av både föräldrar, syskon, släkt, vänner och det jag har läst mig till så är en bostadsrätt det enda rätta valet (även som första boende). Att bo hemma den extra tiden det tar att få ihop till sin lägenhet är överlag värt det.
Hade jag bara fått infon från vänner så förstår jag risken som kommit upp om kris på 90-talet osv.
Men då jag har både föräldrar, syskon och släkt (i väldigt varierande åldrar och utbildningar/jobb) som köpt/sålt bostäder under längre tid än 90-talet så har jag lärt mig att är det dålig tid så sälj inte. Och ingen jag känner har behövt sälja pga några av alla kriser (bortsett från separation men det har löst sig helt ok i de fallen också) som nämnts ovan utan de har isåfall haft is i magen och bott kvar tills priserna har stabiliserats igen vilket det hitintills alltid har gjort. I framtiden kan det så klart bli krig och ekonomiska kriser och massa annat som påverkar också men bortsett från krig så tror jag faktiskt på att de flesta kan klara sig om man inte gör dåliga val, bara en sån sak som att amortera på sina lån är ju att trygga sin egna framtid så att om man nu absolut måste sälja iallafall har kapital att röra sig med. Vilket är svårt att få ut av en hyreslägenhet.
Anledningen till att jag haft 3 boende sen 2013 har varit pga att jag fått barn. Senaste flytten blev lite halv spontan då vi egentligen bara ville få lägenheten värderad men han var så övertygad att vi skulle få mer än vi först trodde vilket gjorde att vi valde att sälja (mäklarens gissning var dessutom i underkant av vad priset blev i slutändan).
Jag är på riktigt överraskad av den negativitet det finns i denna tråd om bostadsrätt. Faktiskt inte upplevt det tidigare.
Så kanske bättre att jag sätter punkt och fortsätter vara ovetande lycklig över att det funkat för mig och mina nära och kära.
Sen kommer jag tillbaka i denna tråd vid nästa ekonomiska kris när sambon+barn har lämnat mig och jag står utan jobb och beklagar mig över ett lån jag har på huset som jag då inte äger?
Gratis frakt från Inet:
https://www.inet.se/produkt/9990887/fraktfritt-sweclockers