@Lacke7894: Tror du att du kommer fotografera så mycket med extrem vidvinkel att du behöver ett eget objektiv för de där sista milimetrarna? 17-50 landar på omkring 25mm på en aps-c kamera och det är trots allt ganska brett. Jag tror du kommer sakna räckvidd om du går på kortare zoom än uppemot 50mm. I så fall behöver du två zoomar tror jag. Det är en sak, tycker jag, att fota med fast brännvidd, men så fort man sätter på en zoom så känner jag direkt att jag vill komma närmare. Med uppemot 50mm har du dessutom möjlighet att ta snygga porträtt i hel eller halvfigur, något som känns något tveksamt runt 30mm. För att få till bra bokeh vill man ju ofta komma ganska nära sitt motiv, och då är risken att figuren blir förvrängd om man har för vid vinkel.
Jag skulle säga följande; kör på sigmas eller motsvarande 17-50. Finns ett beg på Cyberphoto: https://www.cyberphoto.se/foto-video/objektiv-tillbehor/objek...
Lägg till ett 70-200 f2,8 för att komma lite längre. Jag ger mig inte in i att bedöma ifall man ska gå på Nikons eller någon annan tillverkares variant. Antar att det kan bli lite av en budgetfråga. 70-200 når riktigt långt på en aps-c-kamera, men det har samtidigt fördelen att du kan backa 15mm för att fortfarande kunna fota porträtt även om det är lite trångt. Du tappar lite bakgrundsoskärpa, men du kan å andra sidan nyttja tele-sidan till att få till en riktigt snygg bakgrund. Lägg därtill att du nu når människor på lite håll (lite creepy kanske), men också större djur, t.ex. rådjur, rävar samt mindre skygga fåglar, änder, svanar, tranor osv. Det där har du ju lite koll på redan eftersom du har den räckvidden idag.
Väljer du att istället gå på 85mm för att få större bländare så är det ett helt ok val det med. Jag har själv en 85mm 1.8 och den ger riktigt fina bilder, men sen jag köpte min 70-200 2,8 så har jag inte använt den en enda gång...
Vad gäller fotografering av stjärnhimmeln så bör du googla, googla och googla det lite till. Det är en mindre vetenskap i sig, men innan du ger dig på att köpa någon form av objektiv för just det ändamålet måste du ha klart för dig att det finns olika sorters optiska avvikelser. Det du absolut inte vill ha är det man kallar för "koma", dvs ljuspunkter dras ut mot kanterna på objektivet. Se upp med den typen av distorsion, annars får du gravt oskarpa stjärnor mot kanterna. Den här informationen hittar man såklart i tester av objektiv, men kanske framförallt på siter som diskuterar och testar just detta.
Vidare ska man tänka på att även om ett objektiv har en stor största bländare och ger skarpa bilder i mitten, så kan det vara så att samma objektiv inte är skarpt över hela bilden innan det når f4 eller kanske till och med f8. Alltså kan det vara att kasta pengarna i sjön om man köper ett objektiv som offrar andra egenskaper för en största bländare, men som ändå inte är skarpt nog. Har tyvärr inga tips rakt av utan det är bara google som gäller här. Många fotar stjärnor med manuella samyang, men det verkar vara lite hit'n'miss med deras kvalitet...
För att summera mina tankar:
Köp nu: Sigma 17-50
Köp snart: Valfri 70-200 (Se upp lite för Tamrons äldre, dom verkar ha sämre autofokus)
Köp om ekonomi finns: Fast 35 eller 50, beroende på tycke och smak - lärorikt, ofta grymt bra bildkvalitet och roligt att fota med fast brännvidd.
Köp när du har lust: Specifika objektiv, t.ex. för stjärnfoto
Sist men inte minst, försök ägna lite tid till en viss fotostil så du får in känslan lite grann. Jag kan tycka att det är först då det är intressant och roligt att fotografera. Det där flängande med att ta en bild på första bästa maskros som råkar dyka upp är kanske inte så givande annat än om man ska sitta och glo på skärpan i datorn. Och så en grej till, gör en fotobok, skriv ut lite bilder eller skicka på tryckeri. Sätt upp något på väggen. Det är faktiskt mycket roligare att titta på sina bilder på papper än framför en skärm! (Inte för att jag skriver ut så ofta själv förståss… Vad är det man brukar säga? Gör som jag säger, inte som jag gör )