Skrivet av Fenrisulvfan:
@Djhg2000: Okej, tack så mycket
Arctic fläktarna använder 0.1-0.24 Ampere, jag vet om det går att få ut rena dB istället för dB(A) med hjälp av det.
Det finns ingen allmän relation mellan Ampere och Decibel. A:et i dB(A) betyder att ljudnivåerna i dB för de olika mätta frekvensbanden kompenserades med A-vägning innan de summerades till en ljudnivå i dB(A).
Skrivet av Fenrisulvfan:
Angående luftflödet så tänker jag mig samma fläkt i olika hastigheter, så bladyta och form borde vara irrelevant, även om det kan påverka genom att ha olika bred eller smal riktning så att luftströmmarna krockar.
Så kan man anta att Luftflöde = RPM * diameter^2 ?
(Antar att du glömde pi när du räknade fläktens genomströmningsarea i ekvationen ovan, alltså "Luftflöde = RPM * pi * diameter^2". Vi bortser också från motorns storlek i så fall.)
Nej. Det finns inget fysikaliskt stöd för det antagandet och det går lätt att motbevisa empiriskt genom att hålla handen framför en fläkt medan du justerar varvtalet. Luftflödet är dock den genomsnittliga friströmshastigheten * pi * diameter^2 (åter igen bortsett från motorns storlek). Den genomsnittliga friströmshastigheten (alltså hastigheten som luften har i riktningen genom fläkten) är inte proportionerlig mot fläktens varvtal.
Ju snabbare fläkten snurrar desto mer luft trycker den iväg med bladen (upp till en viss gräns där du har för hög tryckskillnad mellan sidorna), men på samma sätt sätter bladen också mer "snurr" på luften och bildar turbulens. Diverse fläkttillverkare har experimenterat med att sätta blad bakom fläkten som till viss del motverkar luftströmmens rotation, men de fläktarna låter mer eftersom varje fläktblad kommer väldigt nära varje ramblad och därmed ger en snabb ökning och sänkning i lokalt lufttryck. Här är en bild på en sådan fläkt:
Grundfrekvensen på det ljud som avges när en fläkt är nära ett annat objekt ges av RPM * 60 * antal fläktblad. Det sambandet gäller naturligtvis även för kylflänsar.
Skrivet av Fenrisulvfan:
En 120mm fläkt på 1000 RPM kanske ger 50CFM, för att få samma CFM på en identisk 80mm fläkt så skulle den behöva köras i 2250 RPM. Det skulle bli ett jäkla oväsen.
Det är tyvärr inte så enkelt det heller. Det beter sig lite olika beroende på bladprofil och motor, men i stora drag gäller det att vid fläktens topphastighet har du redan långt passerat punkten där du får någon meningsfylld förbättring i luftflöde genom att gå upp i hastighet. På en fläkt gör man lätt felet att man tänker sig det som en snäckväxel; ju snabbare skruven snurrar desto snabbare rör sig kugghjulet:
Det stämmer däremot inte eftersom luften beter sig som en fluid, inte en solid. Här är hur flödeslinjerna egentligen ser ut:
Som du ser är de inte raka. Hade de varit exakt raka hade det gått att approximera små skillnader i varvtal som proportionerliga mot skillnaden i luftflöde (du har fortfarande lufttrycken som ställer till det), men strömningsmekanik är mer komplicerad än så.
Det som stämmer är att en fläkt med 80mm diameter skulle låta mer än en med 120mm diameter vid samma luftflöde om de har samma bladprofil. Den mindre fläkten behöver snurra snabbare och ju snabbare luften behöver röra sig längs fläktbladen desto större förluster får du i verkningsgrad. Dels eftersom tryckskillnaden som behöver upprätthållas mellan de båda sidorna av fläkten ökar, dels för att det vid bladets spets helt enkelt finns färre luftpartiklar att interagera med (lägre tryck) och dels för att du får mer turbulens efter den mindre fläkten.
Med det sagt går det att göra en 80mm som kan flytta mer luft än en 120mm vid samma varvtal. Du kan till exempel justera bladens infästning för att ge aggressivare vinkel på bekostnad av det tryck den kan upprätthålla, du kan använda en bladprofil som gradvis accelererar luftpartiklarna medan de passerar genom fläkten istället för plana blad, använda tidigare nämnda korrigeringsblad monterade i ramen, etc.
Det blev ett väldigt långt inlägg och nästan lite av en snabbkurs i strömningsmekanik kring fläktar, men jag hoppas att det klarnar upp lite om teorin bakom hur de fungerar och varför de är så kluriga att räkna på.