Tror optikerbesök är den första vägen till bättring.
Synfel av brytningsfel-typ är ofta smygande och man börja kisa utan att man själv märker och det kan ge trötthet i konsekvens. Är man äldre så får man ålderslångsynthet (kan inte fokusera på saker på nära håll och tecknet att man nått dit är att armarna inte räcker till för läsa tidningen längre) - och så småningom inte kunna fokusera alls utan behöver växla glasögon för flera olika titt-avstånd, jag är tyvärr där sedan länge...
Det är bra att du med måttband inför optikerbesöket mäter upp och noterar med vilka avstånd du sitter gentemot skärmen, hur du läser böcker/tidningar, hur du tittar på TV och kanske ytterligare ett par när man skall hålla på med saker på riktigt nära håll som elektronik och granska kretskort, att löda och läsa kompnentvärden på ytmonterade kretsar etc.
när man väl är hos optiker så gör man gärna ganska stor felbedömning i hur nära/långt ifrån skärmen man faktiskt sitter och med fel avstånd på (terminal)glasögonen så blir det inte bra alls.
Först är oftast glasögon för 'oändligt' dvs. passande för bilkörning, aktuellt om man har astigmatism, sedan 'terminalglasögon (det bör arbetsgivaren betala då du också behöver den i jobbet) - sedan kan man behöva 1-2 till med tiden...
Ibland kan man lösa med progressiva glasögon (som kräver inlärning och kan ge yrsel till en början innan hjärnan lärt sig) men beror också på eventuella andra brytningsfels inverkan (astigmatism och dess rotation mm.)
---
när det gäller kontrast så kanske man måste minska ned på kontrasten och ändra gammavärdet för att detaljer både i det ljusa och det mörka skall se mer trovärdiga ut.
Det skiljer sig rejält i gammavärden på skärm för datorbruk och datorarbete och en skärm som är tänk för återgivning av TV-material och video - ibland kan skärmarna adaptera sig automatiskt och växla gamma beroende på vad som spelas - andra inte.